6.7 3D-användning
7. Diskussion och slutsats
Nedan följer en diskussion om skillnader mellan byggbranschen och varvsindustrin. Dessa skillnader påverkar möjligheten för byggindustrin att använda varven som inspirationskälla.
Både byggen och varv är farliga arbetsplatser som ställer höga krav på såväl säkerhet som det personliga ansvaret. Det är dessutom vanligt att båda branscherna använder sig av utländsk arbetskraft, vilket har uppmärksammats i Brevik där alla skrifter om säkerhet har översatts till polska, rumänska och engelska. Detta representerar för oss ett mycket utvecklat säkerhetstänk då en individs oförsiktighet kan innebära fara för flera personer på en arbetsplats. Möjligheten för samtliga att kunna läsa och förstå säkerhetsföreskrifterna är enligt oss något som alla arbetsplatser med utländsk arbetskraft borde eftersträva.
Inom skeppsbyggnad används PIM-modellen fullt ut och utvecklingen ligger långt före den inom husbyggnad. Inom det här området kan byggbranschen lära sig mycket av
fartygsproduktionen.
En stor skillnad mellan varvsindustrin och byggbranschen är att inom fartygsproduktionen finns själva produktionen alltid på samma plats, medan en byggarbetsplats finns där själva byggnaden ska uppföras. Det gör att många delar av processen på varvet förenklas då resurser lättare kan användas inom olika projekt samtidigt. Dessutom förenklas arbete med lager, kontorsplatser, rutiner och inte minst sammanhållningen. På varvet i Brevik produceras dock skrovet i Braila och detta skulle kunna jämföras med det som inom byggbranschen kallas industriellt byggande. Själva produktionen i Brevik får då ett färdigt skal som ska utrustas och färdigställas. Även många av de komponenter som ska monteras beställs färdiga, exempelvis skåp och kojar. En skillnad mellan branscherna är att inom skeppsbyggnad behöver skrovet endast öppnas upp, medan byggnadsdelarna måste monteras samman till en byggnad.
I början av arbetet uppstod viss förvirring när de som intervjuades pratade om designen av ett fartyg, då denna ofta utfördes av ingenjörer. Det visade sig senare att det inte handlade om den estetiska utformningen, utan om den tekniska och funktionella designen. Detta gäller framförallt inom de områden som de besökta varven arbetade inom, det vill säga
handelsfartyg och fartyg till offshoreverksamhet. Undantaget är lyxyachter och
passagerarfartyg, där det estetiska kan ha mer påverkan på utformningen. Denna renodlade ingenjörskonst borde göra projekteringen av ett fartyg enklare än projekteringen av byggnader där mer hänsyn tas till det estetiska. Designen på ett fartyg kommer först i slutskedet när delar ”snyggas till” och godkänns, dock endast om det inte innebär kompromisser för de egentliga funktionerna. Detta arbetssätt skulle inte vara möjligt inom byggbranschen där det estetiska uttrycket har en mycket viktigare roll, men det är värt att notera skillnaden.
Inom byggbranschen har byggherren allt ansvar för en byggnad, både att bestämmelser och föreskrifter följs, men även att tillräckliga kontroller och provningar utförs. Inom
varvsindustrin går redaren att jämföra med byggherren, men en redare har inget ansvar för fartyget under produktionen. Redaren tar emot en färdig och godkänd produkt och övertar först då ansvaret för att kontroller och bestämmelser utförs under fartygets användande. Inom varvsindustrin finns ett mycket uttalat kundfokus som genomsyrar hela
skeppsbyggnadsprocessen, dock troligen främst där det inte sker någon massproduktion. Flera varv har gjort kundanpassning, flexibilitet och sena ändringar till sitt signum och byggt upp
63 hela sin projektering och produktion därefter. Inom en bransch där sena ändringar är ett
faktum kan det troligen vara en fördel att arbeta in denna omständighet i processen istället för att försöka motverka den. Varven i Asien har dock inte kommit lika långt och producerar först efter att projekteringen har färdigställts, mer liknande husbyggnad. Detta kan förenklas av att det inom skeppsbyggnad ofta finns en specifik kund som beställer och som ska bruka
produkten.
Både hus- och skeppsbyggnad är vimmelindustrier, där det inte är ovanligt att olika aktörer samverkar i varje projekt. Det kan leda till svårigheter med informationsdelningen då alla aktörer behöver en viss mängd information för sitt arbete, men fortfarande är måna om sina konkurrensfördelar. En skillnad mellan branscherna är den speciella kompetens som behövs i varje skeppsbyggnadsprojekt och att marknaden troligtvis är smalare inom varvsindustrin. Det borde leda till att det alltid är viktigt att göra ett gott intryck inom varvsbranschen, då det finns få arbetsgivare och ett kontrakt med en av dessa därmed blir mycket värdefullt. Troligtvis är detta även en anledning till att fartygsproduktion sällan dras med förseningar, aktörerna värnar helt enkelt om att inte bli utbytta till nästa projekt.
Både byggnader och fartyg karakteriseras av hög teknologi och kompetens inom projekten. Dock skiljer sig livslängden på den tekniska utrustningen, speciellt inom ubåtsproduktionen där ett fartyg kan vara omodernt innan det ens har levererats. Detta beror kanske främst på de långa produktions- och leveranstiderna och ställer höga krav på flexibiliteten i projekten. Fartygen skulle kunna jämföras med installationstäta byggnader (se figur 14), men fartygen ska dessutom kunna förflytta sig på ett energieffektivt sätt, stå emot hårt väder och samtidigt utföra en uppgift.
64
Slutsatsen av detta arbete är att det finns många likheter mellan byggbranschen och varvsindustrin som gör att det är fortsatt intressant för byggindustrin att studera
varvsindustrin. Även om olyckor, liknande den som inträffade Vasa-skeppet, är mycket ovanliga idag så är varvsindustrin fortfarande en bransch med hög riskfaktor. Olyckor händer sällan men med svåra konsekvenser. Det tycker vi även stämmer in på byggbranschen, med Kista-olyckan som ett tragiskt exempel. Dock beror de olyckor som inträffar ofta på den mänskliga faktorn och därför måste det finnas väl utarbetade och genomtänkta processer och handlingar för att motverka detta. Förutom olyckor är det en samhällsekonomisk fråga där dålig effektivitet drabbar människor på ett indirekt sätt genom att budgetar och tidsplaner spricker. Dessa faktorer gör att det finns områden inom varvsindustrin som byggbranschen kan lära sig av.
65