Resultatet visar oss att appliceringen av Gellners teori inte kan förklara det nationalistiska inflytandet som skiljer dessa två fall åt. Gellners moderniseringsteori kan därför ge oss istället förklaringen till hur dessa nationalistiska grupper uppkom i samhället, men inte ge oss
förklaringen till varför just den kinesiska revolutionen var starkare nationalistiskt influerad än den ryska.
Det intressanta i de båda fallen med applicering av Gellners teori om nationalism är att dessa faktiskt liknar varandra gällande hur de nationalistiska rörelserna uppstod när övergången av det pågående styret skulle förändras och när industrialiseringen i samhället tog fart, började de nationalistiska rörelserna att växa.
Frågeställningen om Gellners teori kan förklara effektiviteten av revolutionerna visar att industrialiseringen kan ha påverkat uppkomsten av de nationalistiska grupperna men inte hur pass effektiva och starka dessa blev. När det gäller den form av industrialisering i Kina och Rysslands fall går det att se, att i Rysslands fall var det en snabbt växande form av
industrialisering medan det i Kinas fall handlade om att främst reformerna utbildningen och förbättra levnadsförhållandena i Kina. Industrialiseringen kan då haft en påverkande faktor i etablerandet av nationalistiska rörelser och partier eftersom det i båda av dessa fall det uppstod under samma tid som industrialiseringen. När det gäller dessa två nationalistiska gruppernas påverkan i revolutionerna utifrån Gellners teori, går det att se att dessa faktiskt
34
inte skiljer sig från varandra gällande hur man ville uppnå den kulturella och nationella gemenskapen inom länderna. Doktrinen är alltså som en likhet i dessa två fall, som att
definiera kineserna som att ”vi är kineser” och i Ryssland, ”vi är sovjeter”. Även fast det inte fanns någon sovjetisk etnicitet så fanns det fortfarande en doktrin att vara sovjet, som kunde liknas vid en slags nationalism som emellertid var etniskt överskridande vilket tillförde en form av multi-etnisk nationalism i Sovjetunionen. Appliceringen av Gellners teori visade på att i båda fall hade någon form av påbörjad industrialiserings- och moderniseringsprocess, som tyder på att Gellners teori är applicerbar på dessa fall. Trots denna slutsats går det att diskutera om hur just begreppet industrialisering kan mätas. Med detta menar jag att i båda av fallen fortsattes en snabbare form av industrialisering precis efter revolutionen, men
påbörjades inte långt innan revolten började mot det aktuella styret i respektive land. När det kommer till Huntingtons teori kring institutionalisering så kan vi se att URP i Ryssland inte uppnår alla de fyra kriterier som Huntington pekar på i sin artikel Political
Order in changning societiestill vilken grad organisationer och partier har institutionaliserat. Problematiken i detta fall är då att URP försvann mer eller mindre efter att bolsjevikerna tog makten, vilket i sin tur visar på att URP inte kunde överkomma de problem som kom i deras väg. URP och KMT är olika i den anpassade teoribildningen av Huntington eftersom KMT har överlevt de nationella kriserna på ett bättre sätt än vad URP har. Dessutom hade partiet en längre livslängd än vad URP hade.
Mitt resultat visar att graden av institutionalisering var högre i KMTs fall än i URP och att förändringen till framväxten av KMT skedde under crisis stage medan URP fick sin nedgång i denna period. Detta besvarar frågan om till vilken grad URP och KMT institutionaliserades, samt vilka likheter och skillnader det går att finna i institutionaliseringsmodellen. När vi ser på Vincents forskning om skillnaderna och likheterna mellan kinesiska och den ryska
revolutionen, kommer han fram i studien att Kina hade var mer försiktiga när det kommer till politiska och ekonomiska förändringar än vad Ryssland var. Denna undersökning visar att detta går att kopplas till Vincents resultat, eftersom att den ryska revolutionen hade ett snabbare tempo än vad den kinesiska hade, trots att dessa hade liknande utfall.
Sammanfattningsvis visar det på att ingen av dessa två fall uppnår den fulla graden av
institutionalisering som Huntington pekar på i artikeln Political Order in changning societies men trots detta så kan vi se att KMT är betydligt mer institutionaliserat än URP. Därför kan slutsatsen dras att institutionaliseringen spelar roll när det kommer till frågeställningen om varför den nationalistiska grenen var starkare i Kina när vi ser på KMTs roll i revolutionen.
35
Liknelsen i de resultat som kommit fram i denna studie till den tidigare forskningen kan ses i Theda Skocpols resultat, där hon ville dra en generell teori för att kunna generalisera till andra sociala revolutioner. Det resultat jag kommit fram till skulle kunna anpassas till andra
revolutionära fall, med fokus att mäta institutionaliseringens förändring i de fyra revolutionära faserna.
6.1 Vidare forskning.
Ett förslag till vidare forskning skulle vara att fokusera mer på revolutionernas ursprung och undersöka hur olika politiska ideologier växte fram under revolutionens gång och efter händelserna. Detta skulle möjligtvis kunna vara inom samma ram för de ovanstående
revolutionerna men att fokusera främst på primärmaterial såsom partiprogram och offentliga dokument som getts ut innan, under eller precis efter revolutionen. Med denna typ av
forskning skulle detta kunna bidra till att hitta möjligtvis dolda ideologier och sätta sig djupare in i de valda revolutionerna man ämnar att undersöka.
Med detta skulle man kanske dessutom hitta ett mönster som går att generalisera till andra fall där revolutionära upplopp skett, eller där det misstänks kunna ske. Ett annat alternativ till vidare forskning är att endast fokusera på hur partier har institutionaliserats under
revolutionernas gång där omfånget är alla de aktuella partierna under revolutionen. Även detta skulle kunna bidra till ett mönster om hur och varför just enstaka eller fl ertal partier har
36
Referenslista
Ed. Beiner, Ronald. Theorizing Nationalism. State University of New York Press. 1999 Brinton, Crane. The anatomy of revolution. Prentice hall, inc. 1952
Caramani, Daniele. Comparative politics. 3th edition. Oxford University Press. 2011. Denk, Thomas. Komperativ metod- förståelse genom jämförelse. Studentlitteratur. 2002 Eschrick. Josepgh W. Reconsidering 1911: Lessons of a sudden revolution. Journal of modern Chinese history. 2012.
Essiassion, Peter. Giljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängerud, Lena. Metodpraktikan.
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3e upplagan. Nordstedts Juridik AB.
2007.
Gasster Michael. Chinese intellectuals and the revolution of 1911 the birth of modern Chinese
radicalism. University of Washington press. 1969.
Gellner, Ernst. Stat, nation och nationalism. Nya Doxa.1997.
Goldstone. Jack, A. Revolutions, theoretical, comparative and historical studies. 3th edition . Wadsworth Cengage Learning. 2008
Goldstone. Jack, A. Revolutions. A very short introduction. Oxford University press 2014. Heywood, Andrew. Political ideologies; an introduction. 5th edition. Palgrave Macmillan. 2012
Huntington, Samuel P. Political Order in changing societies. New Haven. Yale University Press. 1973
Lipset, Martin Seymour. Political man: The social bases of politics. Garden City. 1960 Ed. Marsh, David and Stoker, Gerry. Theory and methods in political science. 3th edition. Palgrave Macmillan. 2010
Mau, Vladimir and Sarodibrovskaya, Irina. The Challenge of revolution. Contemporary
Russia in Historical perspective. Oxford University Press. 2001
Newton, Kenneth and Van Deth, Jan W. Foundations of comparative politics. 2th edition. Cambridge University Press. 2010
37
Pipes, Richard. The formation of the Soviet Union, communism and nationalism. Harvard University Press. 1997
Peters, B. Guy ; Institut für Höhere Studien (IHS), Wien (Ed.): Institutional theory : problems
and prospects. Wien, (Reihe Politikwissenschaft / Institut für Höhere Studien, Abt.
Politikwissenschaft 69). 2000
Peters. Guy. B. Institutional theory in political science. The ‘new’ institutionalism’. 2th edition. Continuum. 2005.
Perkins, Dwight H. Government as an Obstacle to Industrialization: The Case of
Nineteenth-Century China. The Journal of economic history. 27:4. 1967.
Podbolotov, Sergei. Monarchists against their monarch: The rightist criticism of Tsar
Nicholas II. Russian History 31:1. 2004
Rankin, Backus Mary. State and society in early republican politic, 1912-18. The China Quarterly. Nr150.. Cambridge Unicersity Press. 1997
Reins. Thomas D. Reform, nationalism and internationalism: The opium suppression
movement in China and in Anglo-American Influence, 1900-1908. Modern Asian Studies.
25:1. 1991.Russian History 31:1. 2004.
Roger, Hans. Was there a Russian fascism? The Union of the Russian people. Journal of modern Tolz, History. 36. 1964
Skocspol, Theda. Social revolutions in the modern world. Cambridge University press 1994 Sullivan, John. The state of the nation: Ernest Gellner and the theory of nationalism. Book review, Cambridge 1998.
Toltz, Vera. Orientalism, nationalism, and etnic diversity in late imperial Russia. The historical journal. 48:1. 2005.
Union of Russian people: Союз русского народа по материалам Чрезвычайной
следственной комисси Временного правительств. Устав общества был написан в 1905 ., зарегистрирован 7 августаС.-Петербурге.
38
Wu. Yen-Ho David. The construction of Chinese and non-Chinese identities. Daedalus. 120:2. 1991.
Duara, Prasenjit. De-constructing the Chinese nation. The Australian Journal of Chinese Affairs. Nr3. 1993.
Özkrimli, Umut. Theories of nationalism. A critical introduction 2th edition. Palgrave Macmillan. 2010.
Internetkällor:
KMT. Kuomitang official website: Party history.
http://www1.kmt.org.tw/english/page.aspx?type=para&mnum=108 (hämtad 2015-05-15) Three Principles of the People." Encyclopaedia Britannica. Encyclopaedia Britannica Online
Academic Edition. Encyclopædia Britannica Inc., 2015. Web. 15 May. 2015.