Användningsområde för trädindividerna
4. Diskussion och slutsatser
Innan studien påbörjades delgav Svenska Lövträdsföreningen förutsättningarna för arbetet, vad studien skulle omfatta och på vilka sätt det skulle genomföras. Arbete var redan på förhand upplagt som en fältstudie något som Svenska Lövträdsföreningen beslutat. Omfattningen på arbetet var i utgångsläget 10hp, lite i underkant enligt Linnéuniversitetets riktlinjer där 15hp är kravet för examensarbetet. I samråd med examensarbetets examinator Johan Lindeberg beslutades att lägga till en mindre marknadsundersökning för att fylla ut studien, sagt och gjort.
Att arbeta i fält var både lärorikt och intressant, däremot var det kanske inte bästa tiden på året att genomföra denna typ av undersökning. Detta medförde en hel del förseningar i väntan på bra väder och goda arbetsförhållanden då undersökningen genomfördes vintertid. Exempelvis blev höjdmätningarna av de ingående trädindividerna uppskjutna till den 25maj 2018. Något som egentligen hade kunnat genomföras långt tidigare i arbetsprocessen. Trädindividerna avverkades motormanuellt med enkla redskap, det var både fysiskt krävande samtidigt som den rådande snömängden var besvärlig.
Avverkningen kunde gått och väl skjutits fram något till dess att snödjupet inte varit lika omfattande.
I utgångsläget var även tanken att samtliga provbitar skulle vägas, torkas och vägas igen för att mäta densiteten hos var enskild trädindivid, något som skulle tagit allt för lång tid och inte hinnas med inom tidsramen för examensarbetet.
Marknadsundersökningen tog en hel del tid i anspråk och blev rätt omfattande. Denna del i examensarbetet är nu dessvärre bortplockat då kvalitetsundersökningen tillslut fyllde upp önskvärt antal högskolepoäng. Lite synd dock att all den tid som lagts ner nu på denna del, nu inte får ta plats. Både marknadsundersökningen och ett bildkompendium med såväl de fyrkantiga som de svarvade provbitarna kommer istället att sammanställas enligt Svenska Lövträdsföreningens önskemål. Presentationen av detta sker i samband med en av föreningens exkursioner, hösten 2018.
Sammantaget fanns det många moment i arbetet med denna studie som kunnat göras på andra sätt eller i en annan del av arbetsprocessen. Författaren hade ingen tidigare erfarenhet av något liknande arbete och hade därför svårt att styra arbetsprocessen. Samtidigt som författaren påtalade tidsramen för arbetet ett flertal gånger och försökte sköta en del av arbetets planering, så fanns andra omständigheter som medförde
förseningar b.la. väderleken. Med denna erfarenhet i bagaget, skulle ett liknande arbete i framtiden ha ett helt annat upplägg.
De trädindivider som valts ut för denna studie var klonförökad masurbjörk, vilket betyder att trädindividerna framavlats för att producera masurbjörk med bästa kvalité.
Borde inte detta då betyda att samtliga trädindivider genom kvalitetsundersökningen, på ett eller annat sätt skulle visa upp masur i någon form? Men faktum var att studiens kvalitetsundersökning visade att det bara var 77% (14st) av de undersökta trädindividerna som både visade upp en tydlig exteriör masurbildning och samtidigt hade en tydlig
masurstruktur interiört. Hela 22% (4st) trädindivider saknade tecken på masurbildning exteriört, interiört eller både ock. Något som verkligen utmärkte sig i denna del av
kvalitetsundersökningen var den trädindivid, Klon 40. Bilaga 21 som helt saknade tecken på masurbildning såväl exteriört som interiört. Att genom denna kvalitetsundersökning finna en trädindivid helt utan tecken på masurbildning var väldigt anmärkningsvärt.
Att Klon 40 helt saknade masurbildning både exteriört och interiört var förbluffande. Denna trädindivid var den mest välvuxna av dem alla Figur 12 samtidigt som det fanns stora förhoppningar om att just denna Klon skulle ha en välutvecklad och vacker
masurstruktur. En av orsakerna till att denna inte utvecklat någon masur kan bero på det geografiska läget i landet samtidigt som ståndorten kan ha påverkat trädet negativt, något som också Martinsson (1998) beskriver.
En av de undersökta trädindividerna som utmärkte sig i sambandsanalysen av exteriör- och interiör masurförekomst var klon 30. Bilaga 15. denna visade ej upp några tydliga tecken på masurbildningen exteriört men likväl fanns en vacker masurstruktur interiört. Detta kan bero på att just denna trädindivid kan behöva en något längre tid på sig för att utveckla de exteriöra tecknen på masurbildning. En annan trädindivid som utmärkte sig var klon 20. Bilaga 10, Denna visade upp väldigt tydliga tecken på masurbildning
exteriört samtidigt som masurstrukturen interiört helt saknades. För just denna trädindivid fanns istället tydliga tecken på angrepp från Björkbastflugan vilket framförallt visade sig i rotskäret, något som Kosonen (2004) menar är ett vanligt fenomen för Björkbastflugan. De genomförda mätningarna av diameter och masurbildningens höjdsträckning
sammanställdes i ett punktdiagram. Detta för att på ett överskådligt sätt undersöka om det fanns ett samband mellan trädindividernas dimension och höjd. Ock visst fanns det ett visst samband. Det visade sig att trädindivider med en större grovlek hade en
masurbildning som gick högre upp i stammen än hos de klenare trädindividerna. Detta faller sig både naturligt och logiskt, att en klenare trädstam inte har samma förmåga att föra masurbildningen lika högt upp som de grövre stammarna. Enligt Martinsson (1998) finns ett starkt samband mellan diametertillväxt och masurbildning.
Masurbildningens höjdsträckning beror mycket på skötseln. Sköts stamkvistningen på rätt sätt och i rätt tid hjälper det masurbildningen att gå högre upp i stammen än om de
stamkvistande åtgärderna uteblir (Martinsson 20180525). Samtidigt som skötseln är en otroligt viktig faktor. Nämner Martinsson (20180525) att försöksmaterialet i detta fall inte sköts optimalt, då Skogsskolan som var etablerad vid Älggårdsberget lades ner år 2003, ett år efter att försöksmaterialet planterades. Det betyder att resultatet av
masurbildningens höjdsträckning hade sett annorlunda ut om någon ansvarat för försöksytans skötsel efter Skogsskolans nedläggning.
Med den fotografiska dokumentationen som utgångspunkt genomfördes analys och okulär bedömning av var enskild trädindivid. Därefter placerades dem i olika kategorier utifrån det mest lämpade användningsområdet. Kategorierna var faner, knivämnen och slöjdändamål. Den genomförda undersökningen visade att hela 40% (6st) av de 15st trädindivider visade upp en masurbildning och struktur med de egenskaper som ansågs lämpliga för fanerindustrin medan 27% (4st) passade som knivämnen, de resterande 33% (5st) var användbara till övrigt slöjdande.
Att ej beakta de andra upprepningarna av klonförsöket i denna studie kan ses som en brist. Resultat framkomna genom denna studie går då ej att jämföra med samma kloner belägna i andra delar av landet och eventuella skillnader eller likheter med anledning av det geografiska läget kommer således ej beaktas. Det vore intressant att genomföra en liknande studie på någon av de andra försöksytorna för att se vilka skillnader och likheter som finns. Samtidigt är det också vore intressant att upprepa just denna studie någon gång i framtiden för att se hur masurklonerna på denna försöksyta utvecklat sig.
Slutsats:
Att gå in i ett arbete med vetskapen om att det är 18st klonförökade trädindivider som skall undersökas, ställer högt ställda krav på studiens utfall redan innan undersökningen påbörjats. Författarens hypotes hos trädindividerna var 100% masurbildning och
masurstruktur hos samtliga, av mer eller mindre omfattning och utbredning. Studiens utfall visade dock att även om undersökningsmaterialet genom kloning på olika sätt var framavlat för att generera högkvalitativ masurbjörk, skapar naturen inte alltid
5. Referenser
Skriftliga källor
Bechsgaard, A & Vind-Larsen, P. 1997. Erfaringer med dyrkning af masurbirk. Examensarbete. Kandidatnivå. Kompendium. Dansk masurforening 2014.
Emanuelsson, J. 1999. The natural distribution and variation of curly birch (Betula pendula Roth var. Carelica (Merkl.) Sok.) in Sweden. Examensarbete. Institutionen för skogsskötsel. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå.
Fredriksson, J. 2015. Går svensk masurbjörk att sälja utanför den svenska marknaden: och hur ser den svenska marknaden ut. Examensarbete. Institutionen för skog- och träteknik. Linneuniversitetet. Växjö.
Kosonen, M. 2004. Curly Birch; Visakoivu. ISBN: 952-5118-61-4. Helsinki, Metsälehti Kustannus.
Martinsson, O. 1995. Odling av masurbjörk – en outvecklad nisch för svenskt skogsbruk. Fakta Skog nr. 11. Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig elektroniskt på:
[https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog95/4s95-11.pdf]
Hämtad: 2017-11-29
Martinsson, O. 1998. Masurbjörk: anläggning av fröplantage och avkommeförsök. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå.
Säll, H. & Pettersson, B-E. 2008. Masurbjörk. 1. uppl. Klassons Mediabyrå & Interweave Medialdesign AB. Sävsjö. Tillgänglig elektroniskt på:
[http://www.masurplantor.se/default.asp] Hämtad: 2018-04-23
Novitskaya, L.L. 1998. Regeneration of bark and formation of abnormal birch wood. Trees, 13(2), pp.74–79. Skogsforskningsinstitutet. Karelska forskningscentrumet för ryska vetenskapsakademin. Petrozavodsk. Ryssland.
Wallin, A & Nylinder, M. 2005. Träd- och virkesegenskaper hos två kloner av
mikroförökad masurbjörk. Rapport nr.17. ISSN: 1651–0704. Institutionen för skogens produkter och marknader. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Elektroniska källor
Andberg, A. 1999a. Hemsidan för Den virtuella floran. Vårtbjörk – Betula pendula Roth. Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html
Hämtad: 2018-05-03
Andberg, A. 1999b. Hemsidan för Den virtuella floran. Masurbjörk – Betula pendula var. carelica (Merckl.). Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html
Andberg, A. 2008a. Hemsidan för Den virtuella floran. Glasbjörk – Betula pubescens Ehrh Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupub.html
Hämtad: 2018-05-03
Andberg, A. 2008b. Hemsidan för Den virtuella floran. Klibbal - Alnus glutinosa (L.) Gaertner Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/alnus/alnuglu.html
Hämtad: 2018-05-12
Kärnsund 2017. Hemsidan för Kärnsund Wood Link. Masurbjörk. Url: https://www.karnsund.se/masurbjork/
Hämtad: 2017-11-29
Emanuelsson, J. 2018. Hemsidan för masurmannen, masurbjörk, arvet. Url: http://www.masurmannen.com/masurbjork_arvet.htm
Hämtad: 2018-04-24
Skogssverige 2000. Hemsidan för Skogssverige. Vad går kloning av träd ut på? ff. Ericsson, T. Högberg, K-A & Rosvall, O. SkogForsk.
Url: https://www.skogssverige.se/vad-gar-kloning-av-trad-ut-pa Hämtad: 2017-11-30
SDC 2018. Nationella instruktioner för virkesmätning. Version 2018-01-01. MÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK. Tillgängligt elektroniskt på:
[https://www.sdc.se/admin/Filer/Nya%20m%C3%A4tningsinstruktioner%202018/Nation ell%20instruktion%20f%C3%B6r%20stockm%C3%A4tning%202018-01-01.pdf]
Hämtad: 2018-06-06
Träcentrum 2017a. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk. Glasbjörk.
Url:
http://www.tracentrum.se/sv/fakta-och-publikationer/traslagsinformation/bjork/glasbjork/ Hämtad: 2017-11-30
Träcentrum 2017b. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk. Vårtbjörk.
Url:
http://www.tracentrum.se/sv/fakta-och-publikationer/traslagsinformation/bjork/vartbjork/ Hämtad: 2017-11-30
Träcentrum 2017c. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk.
Url: http://www.tracentrum.se/sv/fakta-och-publikationer/traslagsinformation/bjork/ Hämtad: 2017-11-30
Träguiden 2017. Hemsidan för träguiden. Fakta om limträ. Egenskaper. Fuktrörelser. Url: https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/fakta-om-limtra/fakta-om-limtra/egenskaper/fuktrorelser/
Muntliga källor
Carl-Axel Jonsson. Styrelseledamot. Jonssons Faner AB. Telefonsamtal. 2018-05-07
Owe Martinsson. Handledare. Svenska Lövträdsföreningen. Fältdiskussion. 2018-05-25