Diskussion och slutsatser

Mätningarna visar att det är väsentligt mindre spridning i bjälkarnas rörelser med LVL jämfört med konstruktionsvirke. Mätningarna visar också att den initiala krympningen hos bjälkarna halveras jämfört med konstruktionsvirke med 18 % fuktkvot . Bjälkar av torrare konstruktions- virke som är dimensionsstabilt vid 12 % fuktkvot ger motsvarande halvering av den initiala krympningen som LVL men har en större naturlig variation i krympning mellan bjälkarna. Den årliga svängningen i krympning/svällning är däremot densamma, ca 2 mm hos båda materialen. Korttidsförsök med mekaniska träförband visar att förbandens styvhet försämras om de utsätts för en kraftig initial uppfuktning. Denna försämrade styvhet gör att förskjutningen blir större hos de uppfuktade förbanden och gör att rörelser kan uppstå i konstruktionen vilket även kan förändra lastfördelningen. Resultatet visar ytterligare vikten av att skydda träkonstruktioner från nederbörd under produktionsfasen för att därmed minska risken för mikrobiell påväxt och försämrade mekaniska egenskaper hos förband.

Trägolv av den vanligaste typen, lamellparkett ek trestav, uppvisar i spannet 20-60 % relativ luftfuktighet i stort inga fel utöver vad som anges i HusAMA och GBRs branschrekommenda- tioner förutsatt golvtillverkarnas läggningsanvisningar följs.

Genomförda studier visar att felen inte ökar vid golvvärme under förutsättning att denna är rätt installerad och reglerad. Risken för fel minskar vid låga värmebehov som i framtida lågenergi- hus. Laboratorieförsöken med trägolv visar att krympningsrörelsen i golvet från läggningstill- fället kan minskas med 30-40 % om den relativa luftfuktigheten höjs från 20 % till 30 %. Detta styrks även av simuleringar och beräkningar.

Simulering med fuktåtervinning av inomhusluften visar att den relativa luftfuktigheten kan höjas med upp till 10 % under extremt torra perioder vintertid. Vidare visar simuleringen att kombinationen av fuktåtervinning och behovsanpassad ventilation ökar uppfuktningen påtagligt varför behovet av att styra den relativa luftfuktigheten är nödvändig för att undvika problem med ogynnsamt höga fuktnivåer i inomhusluften.

Beräkningar med finit elementmodell visar att den globala nedböjningen hos bjälklaget i huvudsak beror på svällning/krympning i materialen. Spånskivans krympningsegenskaper har störst inverkan på bjälklagets nedböjning. Krympningen i höjdled hos bjälkarna har däremot ingen påverkan.

Resultaten av simuleringarna visar att fuktåtervinning i kombination med behovsstyrd ventila- tion främst reducerar fuktrelaterade rörelser i parkettgolvet eftersom detta skikt har en snabbare respons en de andra materialen i bjälklagskonstruktionen. Simuleringen visar att den relativa luftfuktigheten vid golvet kan ökas med i medeltal ca 5 % vintertid. Skillnaden i RF mellan gol- vets över och undersida minskar samtidigt som svängningen i RF halveras.

9. Referenser

[1] Rosenkilde, A., S. Ormarsson, J. Norén, H. Ödeen, M. Fogelberg, C-J. Johansson. 2006. Fuktrelaterade deformationer i träbjälklag. SP Rapport 2006:61

[2] Mjörnell, K mfl. 2008 Framtidens trähus - Erfarenheter och problemställningar. www.framtidenstrahus.se

[3] Olson, M. och P.Wall 2004: Fuktrelaterade deformationer i mellanbjälklag. Examens- arbete KTH Byggvetenskap TRITA-BYMA 2004:5E

[4] Carstenius, C. Bjälklagskonstruktioner för fuktsäkra våtrum. Examensarbete vid KTH. SP RAPPORT2007:28

[5] Hameury, S. 2002: Serviceability in medium-rise multi-storey timber frame buildings. Diploma work ENSAM Frankrike, SP Borås

[6] Johansson, C-J. 1990: Ojämna golv i elementbyggda bjälklag med spånskivor på trä- reglar. SP Byggnadsteknik Borås, SP Rapport1990:42

[7] Harrysson, C. 1992: Deformationer i elementbyggda träbjälklag i småhus. Trätek Rapport L 9103009.

[8] Bäckström, M. 2006: Moisture-induced distortion in timber structures - examples based on partition walls. Chalmers University of Technology, Doctoral Thesis nr 2423, ISBN/ISSN: 91-7291-741-5.

[9] Mjøs, N. och Ellingsrud, O. 1982: Oppbøjning av takstoler. Meddelelse nr 63. Norsk Treteknisk Institutt.

[10] Percival, D and Suddarth, S 1983. Longitudinal moisture response in truss lumber – A potential cause of ceiling-partition or floor-partition separation. Forest Products Journal 33 (11/12): 19-28.

[11] Kjellberg,A. 2006: Lamellparkett på golvvärme. Examensarbete KTH Byggvetenskap TRITA-BYMA 2005:3E

[12] Blumer, S. Moisture induced stresses and deformations in parquet floors - an experimental and numerical study. Diploma thesis, Report TVSM-5143, Division of Structural Mechanics, Lund University, Lund, 2006.

[13] Norén, J., Rosenkilde, A. 2008. Trägolv av lamellparkett – mätningar i nyproducerade bostäder. SP Rapport 2008:37

[14] Norén, J. , 2010. Stabila träbjälklag för säkra våtrum. SP Rapport 2010:84

[15] Jonsson, S. 2009 Rörelser i mekaniska träförband efter kraftig uppfuktning – provning och utvärdering 2009. Examensarbete vid KTH. Nr 2009:6.

[17] Hägerstedt, S. O. Beräkning av relativ fuktighet och temperatur i ovan- och underkant av ett parkettgolv ovanpå ett mellanbjälklag av trä med golvvärme. Slutrapport ”Framtidens Trähus”, Byggnadsfysik, Lunds tekniska högskola, Lund, 2010.

(http://www.framtidenstrahus.se/artiklar/Slutrapport_Golvvarmeberakningar_20100824.p df)

[18] Kompletterande beräkningar från S. O Hägerstedt förmedlade via personlig kommuni- kation.

[19] WUFI, www.wufi.se.

[20] Sjöberg, A., Nilsson, L-O., 2007, Fuktmätning i betonggolv med golvvärme, Etapp III: Limmade trägolv, TVBM-3141, ISSN: 0348-7911 TVBM, ISRN: LUTVDG/TVBM— 07/3141—SE(1-39), Lunds Tekniska Högskola, Byggnadsmaterial och FuktCentrum, Lund.

[21] Serrano, E. 2011. Deformationer i träbjälklag och trägolv på grund av fuktvariationer - Uppskattning med hjälp av finita elementberäkningar. Institutionen för Teknik, Linné- universitetet, Växjö 2011. Report No 7, ISBN: 978-91-86491-90-1

[22] Wood Handbook.Wood as an engineering material. USDA Forset Services, Forest products Laboratory, FPL-GTR-113. Madison, WI, 1999.

Bilaga 1

Beräknad krympning i lamellparkett motsvarande jämvikt vid 20 % respektive 30 % relativ luftfuktighet.

Beräkningsförutsättningar:

Bredd hos lamellparkett: B

Fuktkvot hos lamellparkett vid läggning: u = 7,7 % (medelvärde av Golv 1 och Golv 2) Tvärkrympning i lamellparkett: β (%). I beräkningen antas β vara lika i båda golven.

Överslagsberäkning

Fall1:

T=25 °C, RF = 30 % vilket motsvarar en jämviktsfuktkvot i golvet på ca 6 %. Krympning= B·(7,7-6)/30· β = B· β·1,7/30

Fall2:

T=25 °C, RF = 20 % vilket motsvarar en jämviktsfuktkvot i golvet på ca 4,4 %. Krympning= B·(7,7-4,3)/30· β = B· β·3,4/30

Fall1/Fall2

B· β·1,7/30/ B· β·3,4/30=2,0

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Trätek, Box 5609, 114 86 STOCKHOLM Tel: 010 516 50 00, Fax 08-411 83 35 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se

www.sp.se

Bygg och Mekanik SP Rapport 2011:29 ISBN 978-91-86622-60-2 ISSN 0284-5172

Mer information om SP:s publikationer: www.sp.se/publ

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och högskolor och bland våra cirka 9000 kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner.