DISKUSSION OCH SLUTSATSER

Vad som kan vara ett realistiskt resultat för ett arbetsmarknadsprojekt är att skapa en beredskap hos deltagarna att förbättra sina förutsättningar för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Att verksamheten i de flesta fall radikalt skulle öka deltagarnas konkurrensförmåga är ett alltför opti- mistiskt antagande. Även om coachningen av den enskilde deltagaren är viktig och verkningsfull, är min bedömning ändå att det som regel inte är tillräckligt, om än ett verkningsfullt och viktigt första steg i ett längre ut- vecklingsförlopp.

Det kan vara svårt att förklara för andra att det måste få ta tid för människor som inte har funderat vad det ska bli av dom. /…/ Att komma in och vara här under 26 veckor. Jag tycker inte att det är en katastrof om de funderar under 20 veckor och så händer saker under dom sex sista. Det har vi också sett. (Projektledare I)

Gruppen arbetslösa är heterogen, från dem som är omedelbart ”anställ- ningsbara”, men att de i många fall saknar kontakter med arbetsgivare, till dem som i stort sett saknar alla nödvändiga förutsättningar för att kunna få en anställning. Resultatet visar att en tredjedel befann sig i en sådan situation att de knappast kan anses har stått till arbetsmarknadens förfogande i praktiken. Att de står som arbetssökande måste förstås mot bakgrund av att de måste stå som arbetssökande för att klara sin försörj- ning. ”Samhället ger dig inga pengar om du är inaktiv, du måste komma hit och anmäla dig och vara aktiv för att lösa din situation. Det är det som är grundkravet.” (Handläggare, Arbetsförmedlingen)

Deltagarna är väldigt olika, en del behöver prata mer och de kan- ske inte vet vad de ska göra och de kanske behöver mer direktiv ska jag inte säga, för de är dom själva som gör jobbet, men att dom kanske behöver lite mer spark i baken. (Coach)

Huvuduppgiften för OUTLINE har självfallet varit att de arbetssökande via den verksamhet som bedrivits skulle kunna både föreberedas för och leda till en anställning i någon form, eller gå vidare till studier. De äldre som deltagit i projektet har vanligen en lång historia av arbetslöshet bak- om sig. Ofta är de korttidsutbildade, vilket gör att deras möjligheter att få ett arbete begränsas av detta, inte minst i ljuset av att det råder stor kon- kurrens på arbetsmarknaden. Situationen för de unga arbetslösa är likar- tad. Också de har brister i sin utbildningsbakgrund, allt ifrån att de har en

ofullständig grundskoleutbildning och i många fall saknar de en fullstän- dig gymnasieutbildning. Att antalet lediga jobb får den som är ung är samtidigt begränsad gör det svårt för denna grupp att kunna få ett arbete. Detta gäller i viss utsträckning de äldre, även om denna grupp under den tid som projektet pågick fick en möjlighet att komma ut i s.k. Plusjobb. De äldre kan generellt sett antas vara mera obenägna att både vilja och kunna bryta sina vanor och att upptäcka nya vägar som kan leda till ett arbete. ”Jag har märkt att med dom yngre där funkar det kanonbra.” ”Ungdomarna är väldigt tacksamma att jobba med innan dom har kommit in i åtgärder, åtgärd på åtgärd.” (Projektledare I) De äldre, som varit ar- betslösa under lång tid, med i många fall otillräckliga kvalifikationer har svårt att kunna konkurrera framgångsrikt på arbetsmarknaden. Här kan projekt som OUTLINE visa på hur man kan hjälpa till att inspirera och motivera enskilda individer till att gå vidare och att de inte ger upp. Utvärderingen visar att deltagarna i många fall har haft påvisbara effekter som går bortom de rent arbetsmarknadspolitiska, d.v.s. det har på ett di- rekt och påtagligt sätt påverkat de involverade aktörerna i deras vardagli- ga liv, på gott och ont. De får ”närvaroplikt” och samtidigt livet ”inrutat” och de måste ”bekänna färg” genom sina kontinuerliga möten med hand- läggare, coacher och övriga deltagare. För många konfronteras deras livs- situation på ett sätt som kan uppfattas som påfrestande och som för en del upplevs som ett tvång. För några kan detta vara en vändpunkt i livet, me- dan det för andra i stället föder nya strategier för att inte sugas in i det ar- betsmarknadspolitiska ”aktivitetsspelet”. Resultatet visar också att effek- terna av en del av deltagarna uppfattas som positiva och av andra uppfat- tas resultatet som mer eller betydelselöst. För en del innebär det att de får en ny möjlighet och för andra att de känner sig ”jagade”.

För att tolka utfallet av projektets verksamhet måste svaret dels sökas hos deltagarna och deras bakgrund och dels i projektets verksamhet. Detta är i sin tur beroende av utbudet av arbetstillfällen, d.v.s. resultatet måste i första hand förstås i relation till hur arbetsmarknaden ser ut. Det råder knappast någon tvekan om att det saknas arbetstillfällen sett i relation till de behov som finns, även om arbetsmarknaden påtagligt förbättrats under projektets slutfas. Detta problem kan inte ett projekt råda bot på. Denna fråga måste lösas både genom arbetsmarknads- och näringspolitiska åt- gärder.

Referenser

Allatt, P. & Yeandle, S. (1992) Youth Unemployment and the Family, Voices of Disordered Times. London. Routhledge.

Andersson, B-E. (2000) Spräng skolan. Jönköping: Brain Books. Andersson, B-E. (2001) Blow the school! Paper presented at the NFPF

conference in Stockholm, 15-17 March 2001.

Andrews, K. R. (1965) The Concept of Corporate Strategy. New York: Dow Jones/Irwin.

Axelsson, L. (2005) Youth - the future manpower. Studies on unemploy- ment, quality of life and work attitudes. Lund: Department of Clinical Sciences, Family Medicin, Malmö, Lund University.

Bachkirova ,T & Cox, E. (2004) ”A bridge over troubled water: bringing together coachning and counselling” The International Journal of Mentoring and Coachning, 2 (1).

Barlebo Wenneberg, S. (2001) Socialkonstruktivism – positioner, pro- blem och perspektiv. Malmö: Liber Ekonomi.

Berger, P. L. , & Luckmann, T. (1979) Kunskapssociologi - Hur indivi- der uppfattar och formerar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahl- ström & Widstrand.

Brante, T. (1993) Den sociala konstruktivismen inom medicinsk socio- logi och teknologistudier, i Vest 1-1993, vol 6, sid. 19-52.

Behrenz & Delander, (1996) Arbetsgivares rekryteringsbeteende. En in- tervjuundersökning. Växjö: Växsjö högskola.

Bolinder, M, (2006) Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upp- levelser, handlingsstrategier och jobbchanser. Umeå: Sociologiska in- stitutionen Umeå universitet.

Danilda, I. (red.) 2006. Vem passar in på vårt jobb? Rekrytering och kompetens för ett mångfaldigt arbetsliv. Stockholm: Arbetslivsinstitu- tet.

Downey, M. (1999) Effective coachning. London: Orion Business. Ekström, E. (2001) Arbetsgivarnas rekryteringsbeteende. Uppsala: Insti-

tutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. (IFAU)

Erikssons, I. (2001) Kaos och social kompetens. Lund: Studentlitteratur. Esser. I. (2005) Why work? Comparative studies on welfare regimes and individuals' work orientations. Stockholm: Swedish Institute for So- cial Research (SOFI).

Flaherty, J. (1999) Coachning: Evoking excellence in others. Boston: Butterworth-Heinemann.

Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

Giertz, A. (2004) Making the poor work: social assistance and activa- tion programs in Sweden . Lund: Lunds universitet. Socialhögskolan. Goffman, E. (1994). Jaget och maskerna - En studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Rabén Prisma.

Hallqvist. A. (2005) Arbetsliv och mobilitet – en forskningsöversikt. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Rapport: 2005:13.

Hult, C. (2004) The way we conform to paid labour: commitment to em- ployment and organization from a comparative perspective. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Isaacs, W. (1999) Dialogue and the art of thinking together. New York: Currancy

Lag (2000:625) Om arbetsmarknadspolitiska program.

Le Grand, C. , Szulkin, R. & Tåhlin, M. (2004) Arbetslivet halkar efter: de enkla jobben försvinner inte. Sociologisk forskning nr 1/04. 27- 33. Lindell, M. (2004) From formulation to realisation: Reform in Swedish

continuing vocational training: The case of advanced vocational edu- cation. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Lundgren, M. (2002) Förmår facket spela en roll i lokal

arbetsorganisationsutveckling. Erfarenheter från ett LO-program om kunskapsutveckling, arbetsorganisation och lönesystem (KAL). Stock- holm: Landsorganisationen i Sverige (LO).

Lundgren, M. (2005) WWW.arbetslinjen.com. – En studie av ett projekt om samverkan för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden för personer i aktivitetsgarantin. Stockholm: Verab.

Morris, L. (1995) Social Divisions. Economic Decline and Social Structural Change. London: UCL Press.

Morris. L & Irwin, S. (1992) Unemployment and informal support: De- pendency exclusion, or participation”. Work, Employment and Society 6. 185 – 207.

Nationalencyklopedin. (1998) Multimedia 2000 plus.

Nordenmark, M. (1999) Arbetslöshetskoncentration: Ett resultat av nega- tiva attityder gentemot arbete? Sociologisk forskning nr 3/99. 4- 21. Paldanius, S. (2002) Ointressets rationalitet. Om svårigheter att rekryte-

ra arbetslösa till vuxenstudier. Nr 86, Linköpings universitet. Rantakeisu, U. (2002)Arbetslöshetens olika ansikten - Fyra studier om

arbetslöshetens sociala och hälsomässiga yttringar. Göteborg: Göte- borgs universitet, Institutionen för socialt arbete.

uppföljning och utvärdering. RiR 2005:17. Stockholm: Riksdags- tryckeriet.

Schultz, W. (1958). FIRO: A three-dimensional theory of interpersonal behavior. New York: Holt, Rinehart & Winston.

Schultz, W. (1966). The interpersonal underworld (FIRO) [originally published 1958]

Schultz, W. (1988). Profound simplicity. Muir Beach, CA: Will Schutz Associates.

SOU 1996:56. Hälften vore nog – om kvinnor och män på 90-talets ar- betsmarknad. Statens offentliga utredningar, Arbetsmarknadsdeparte- mentet, Slutbetänkande av Utredningen om kvinnors arbetsmarknad. SOU 2000:28. Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande; "Kunskapsbyg-

get 2000 - det livslånga lärandet. Stockholm: Fritzes.

SOU 2004:43. Den könssegregerade arbetsmarknaden. Statens offentliga utredningar, Arbetsmarknadsdepartementet, Slutbetänkande av Utred- ningen om den könssegregerade arbetsmarknaden.

Stenberg, A. (2005) Är komvux en bra åtgärd? Ekonomiska utvärderingar av vuxenutbildning som policyinstrument. I Arbetsmarknad & Arbet- sliv, årg. 11, nr 4 2005.

Thomas, William I, & Swaine Thomas, D. (1928) The Child in America. Behavior Problems and Programs. New York: Alfred A Knopf. Timothy Gallwey. W.T. (1975) The inner game of Tennis. New York:

Random House.

van den Berg, G. J. & van der Klaauw, B. (2001) Counseling and moni- toring of unemployed workers: theory and evidence from a controlled social experiment. Working paper, 2001:12, Uppsala: IFAU.

Wallette, M. (2004) Tillfälliga jobb som en ny form av segregering på arbetsmarknaden. Artikel i årgång 10, nummer 4, 2004 Arbetsmark- nad & Arbetsliv 2004:04. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Weber, M. (1983) Ekonomi och samhälle - Förståendesociologins grunder, del 1. Sociologiska begrepp och definitioner - Ekonomi,

samhällsordning och grupper. Lund: Argos.

Whitmore J. (1997) Coachning for performance: Naparville: Nicholas Brealey Publishing.

Whitworth, L et al. (1998) Co-Active Coachning: New Skills for Coach- ning People Toward Success in Work and Life. Davies-Black Pub. Internetkällor

Nr 1: http://www.ams.se/admin/Documents/ams/arbdata/arblos/2006/ arb0610r.pdf (2006-12-14) Nr 2: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____159841.asp (2006- 11-20) Nr 3: http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Sysselsattning_ och_arbetsloshet_1976-2004.pdf (2006-10-14) Nr 4: http://www.slf.se/upload/5641/sjukers.pdf (2006-11-15) N5: http://www.folkuniversitetet.se/templates/PageFrame.aspx?id=52254 (2006-01-03) Nr 6: http://www.ams.se/admin/Documents/faktablad/plusjobb_ag.pdf. (2006-01-01) Nr 7: http://www.kairosfuture.se/templates/form.aspx?id=2041 (2006- 12-14) Nr 8: http://www.scb.se/statistik/UF/UF0512/2004A01/UF0512_ 2004A01_SM_ UF86SM0401.pdf (2006-12-14) Nr 9: http://www.sns.se/zino.aspx?ProductID=752 (2006-12-14) Nr 10: http://www.ky.se/statistik/resultat_per_bransch_2005.pdf (2006- 12-10) Nr 11: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=594725& previousRenderType=6 (2006-12-15) Nr 12: http://www.ams.se/admin/Documents/faktablad/plusjobb_ag.pdf. (2006-03-17) Tidningsartiklar Aftonbladets nätupplaga, 2005-03-01

Bilagor

Bilaga 1

Bästa projektdeltagare!

Inom Folkuniversitetet strävar vi ständigt efter att förbättra vår verk- samhet. Det är därför viktigt att vi får ta del av Dina synpunkter. Vi vore tacksamma om Du ägnade några minuter till att besvara frågorna nedan. Tack på förhand!

Datum:

Projektets namn: Coacher:

1. Är Du nöjd med projektet som helhet?

Mycket nöjd Nöjd Inte så nöjd Missnöjd

Kommentar:

2. Vad anser Du om coachningen och Coacherna?

Mycket nöjd Nöjd Inte så nöjd Missnöjd Kommentar:

3. Hur var fördelningen mellan information, eget arbete, övningar och skapande/friskvård?

Mycket bra Bra Inte så bra Dålig Kommentar:

4. Var det något du saknade, eller som bör ägnas mer tid i fortsättningen? Ja Nej

K

Om svaret är ja, vad saknades?

5. Var det någon del som kan tas bort eller ägnas mindre tid? Ja Nej

Om svaret är ja, vilken del?

6. Vad tycker du om material/teknisk utrustning? Mycket bra Bra Inte så bra Dåligt

Kommentar:

7. Vad tycker Du om kurslokalerna och övriga utrymmen? 8.

Mycket bra Bra Inte så bra Dåligt Kommentar:

8. Andra synpunkter och idéer som Du vill framföra till oss på Folkuni- versitetet,

t ex uppmuntrande tillrop, förslag till förbättringar eller annat av vikt: