7:1 Slutsatser
Detta arbetes syfte vilar på de två frågeställningar som är:
Finns det några skillnader i flickors och pojkars matematikkunskaper i skolår 5? •
Hur ser lärare på könsskillnader inom matematiken? •
I denna undersökning har det visats att skillnaderna i flickors och pojkars matematikkunskaper finns, men att de är så pass små att det i detta fall inte går att generalisera. Av de två områden som undersöktes är skillnaden i området textuppgifter till flickornas fördel. I observationsresultaten kan vi inte urskilja några skillnader mellan könen vad gäller lösningsstrategier vilket kan bero på de tydliga instruktionerna till uppgiften. Lärare 2 och 3 tycker att de ser skillnader mellan pojkars och flickors lösningsstrategier då pojkarna ofta är mer tävlingsinriktade och använder den metod som löser uppgiften snabbast.
De intervjuade lärarnas åsikter är blandade vad gäller könsskillnader inom matematiken. Två av lärarna tycker att pojkarna är mer framåt i matematik då de har högre självuppskattning och vågar tro på sina matematiska kunskaper. Dock finns det skillnad till flickornas fördel vad gäller textuppgifter enligt dessa lärare. Lärare 1 anser att det inte syns någon skillnad mellan pojkar och flickor, utan att skillnader ligger hos individer och dess personligheter och där är lika många pojkar som flickor representerade. De intervjuade lärare tycker inte att de behandlar eleverna olika beroende på kön, dock säger lärare 1 att hon motiverar de pojkar hon har i sin klass mer än vad hon gör med flickorna. Detta visar att en viss särbehandling ändå sker.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Utbildningsdepartementet, 1998) står det att skolan skall motverka traditionella könsmönster. För blivande- och verksamma lärare är detta därför en viktig fråga att ta del av och diskutera för att leva upp till det uppdrag som lärare har. Eftersom inga generella skillnader påvisats i denna undersökning vare sig i observationerna eller i intervjuerna bör diskussionen kanske inte handla om huruvida det är könet som påverkar och om det finns skillnader mellan dem. Istället bör frågan ställas varför det finns skillnader mellan eleverna i matematik när de genomgår samma skola?
7:2 Resultatdiskussion
Om denna undersökning görs om på ett annat prov vid en annan skola är det ovisst om resultatet skulle bli detsamma. Det är även ovisst om resultatet blir detsamma med andra uppgifter inom samma ämnesområde eller bara annorlunda instruktioner till uppgifterna. Detta gör att vi börjar fundera över vad det är som gör att resultaten blir som de blir. Det är många olika faktorer som spelar in. Faktorer såsom situationen provet skrivs i, stressmoment och blockeringar vid provsituationen, matematiksvårigheter, frågornas utformning, läsförmåga, vilka instruktioner som medföljer frågorna är de som vi funderat vidare på. Detta är inget som kan utläsas från provsvaren, utan kräver en muntlig dialog med eleven i samband med att provet skrivs. Det som hade kunnat diskuteras med eleven skulle vara hur de kände sig innan provets början, hur de upplevde uppgifternas svårighetsgrad samt vad de tyckte om uppgifternas instruktioner. För att höja reliabiliteten av den undersökning som gjorts hade det varit en god idé att ta del av den del i det nationella ämnesprovet i matematik där eleven själv får bedöma sin förmåga, sina prestationer och ventilera sina åsikter om provet i helhet. Att intervjuresultaten skulle bli detsamma med andra verksamma lärare på en annan skola är något som vi hoppas på med tanke på vad som står i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Utbildningsdepartementet, 1998) om att skolan ska motverka traditionella könsmönster, men detta är inte självklart. De resultat som intervjuerna gav är bland annat lärarnas åsikter om sig själva i sin lärarroll. Därför kan intervjuernas reliabilitet diskuteras. Ändå anser vi att deras åsikter och erfarenheter angående elevers kunskaper i matematik är av stor vikt då det är de som utför undervisningen. Intervjuerna gav förklaringar till varför det skulle kunna finnas skillnader och svarade på sociala frågor som ett komplement till de kunskapsbaserade observationsresultaten.
7:3 Metoddiskussion
De avgränsningar som gjorts var rimliga utifrån den tid som skulle läggas på denna undersökning. Utan dessa avgränsningar hade undersökning troligtvis spänt sig över en längre tid. Kanske hade det gett mer material att studera och på så vis ge bättre resultat och analys. Ändå anser vi att denna undersökning, med den metod som valts och utifrån de frågeställningar som ställts, har gett goda resultat att analysera och lyft idéer till vidare forskning.
Hur undersökningen hade kunnat göras bättre vore om fokus lades på antingen lärarperspektivet eller elevperspektivet. På så vis hade lärarnas granskande åsikt om huruvida de behandlar de olika könen lika inom matematiken fått en objektiv vinkling. Detta genom att utföra observationer under
lärarens matematiklektioner, speciellt vid områdena mätning och rumsuppfattning och textuppgifter. Samma sak vid elevperspektivet, då eleverna hade kunnat intervjuas i samband med proven. Detta hade medfört en högre reliabilitet och validitet för undersökningen. Ändå anser vi att denna metod passade undersökningen då de båda perspektiven, lärarperspektiv och elevperspektiv, kompletterade varandra
7:4 Vidare forskning
Nedan följer intressanta tankar och frågor att forska vidare runt är som har formats under loppet av denna undersökning. De lyder som följande:
För att med samma utgångspunkter få mer djup i undersökningen kan fokus läggas på antingen ett elevperspektiv eller ett lärarperspektiv.
•
Om det finns någon skillnad mellan könen inom de andra ämnesområdena i matematik än mätning och rumsuppfattning och textuppgifter?
•
Varför presterar elever som genomgått samma skola olika? •
Referenslista
Litteratur
Björkqvist, Eivor, 2000: Matte med flickor och pojkar i Matematikbiennalen 2000. Kungälv: Livréna Grafiska AB.
Bryman, Alan, 2002: Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Emanuelsson, Göran mfl, 1995: Matematik – ett kärnämne. Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik.
Gannerud, Eva, 2001: Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber.
Grevholm, Barbro, 2000: Lär sig flickor och pojkar matematik på olika sätt? Kungälv: Livréna Grafiska AB.
Gustavsson, Bernt, 2003: Vad är kunskap? – En dikussion om praktisk och teoretisk kunskap. Kalmar: Skolverket.
Heiberg Solem, Ida & Kirsti Lie Reikerås, Elin, 2004: Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och kultur.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn, 2003: Utvecklingspsykologi från foster till vuxen. Stockholm: Natur och Kultur.
Jakobsson – Åhl, Gunnar, 1999: Aktivt lärande i matematik. Nämnaren nummer 3 1999. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2001: Examensarbetet i lärarutbildningen.
Uppsala: Kunskapsföretaget.
Jällhage, Lenita, 2003: Pojkar på efterkälken i skolan. Dagens Nyheter (06.11.2003). Liedman, Sven-Eric, 2001: Ett oändligt äventyr.
Viborg: Bonnierpocket.
Malmer, Gudrun, 2002: Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för skolutveckling, 2003: Baskunnande i matematik Nilsson, Björn, 1996: Socialpsykologi- Utveckling och perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
NCM, 2002: Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.
Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Utbildningsdepartementet, 2004: Könsskillnader i utbildningsresultat - fakta, mönster och perspektiv.
Stockholm : Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet.
Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan, 2000: Köns- och socialgruppskillnader i matematik – orsaker och konsekvenser.
Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik.
Skolverket, 2004a: Prövostenar i praktiken. Grundskolans nationella provsystem i ljuset av användarens synpunkter.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket, 2005b: Ämnesprov, Matematik, Skolår 5. Stockholm: Fritzes.
Skolverket, 1996: Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matematik Stockholm: Liber Distribution.
Skolverket, 1994: Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor - en kunskapsöversikt om könsskillnader i skolan.
Stockholm : Skolverket/ Liber distribution.
Utbildningsdepartementet, 1998: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Wahlström, Kajsa, 2004: Flickor, pojkar och pedagoger. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio.
World Wide Web
Skolverket, 2000. Grundskolans kursplan för matematik. http://www.skolverket.se
Hämtat från
Publicerat 2000-07. Hämtat 14 november, 2005.
Skolverket, 2004b: Ämnesprov skolår 5 Insamling av resultat – hur, vad och varför? Hämtat från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1266
Publicerat 2004. Hämtat 5 december, 2005.
Skolverket, 2005a: Nationella prov, Frågor, Vad är obligatoriskt http://skolnet.skolverket.se/nat/fragor/index.shtml#arman Publicerat 2004-10-12. Hämtat 1 december, 2005.
Matematiska och systemtekniska institutionen
SE-351 95 Växjö
Tel. +46 (0)470 70 80 00, fax +46 (0)470 840 04 http://www.vxu.se/msi/