Ekonomisk och miljömässig utvärdering av Johannelundsprojektet
De ekonomiska och miljömässiga beräkningarna som gjorts är anpassade till de förhållanden som råder i Johannelund, men det är enkelt att göra liknande beräkningar för andra exploateringsprojekt. Några kommentarer till beräkningar och antaganden är att emissioner från arbetsfordon vid återanvändning av massor på byggarbetsplatsen inte är medräknade, då detta var svårt att uppskatta. Vidare följer de kostnader för dep-onering av massorna som har använts ett speciellt avtal mellan Stockholms stad och deponeringsstationen Högbytorp, och är relativt låga jämfört med de marknadsgällande priserna. Emissionsdata från Volvo lastvagnar härstammar från år 2003, ifall nyare modeller används blir emissionerna av skadliga ämnen mindre. Det kan dock antas att både gamla och nya lastbilsmodeller används inom transportsektorn, och data borde därför ändå vara representativa. Emissioner varierar kraftigt beroende på körsätt, hastighet och lastbilens skick.
De beräkningar som har gjorts är inte heltäckande, många fler faktorer hade kunnat inkluderas om till exempel en livscykelanalys hade gjorts på jordmassorna. Exempel på sådana faktorer är vad som skulle ha hänt med massorna ifall de deponerats, och hur mycket utsläpp och hur stor miljöpåverkan som skulle ha uppkommit om nybrutna massor använts för utfyllnad runt husen. Trots osäkerheter i antaganden och variationer vid olika exploateringsprojekt indikerar resultaten på att både miljöpåverkan och kostnader kan minskas avsevärt ifall schaktmassor återanvänds.
Intervjuer med myndigheter och intressenter
Intervjuerna med myndigheter och intressenter bekräftade bilden från litteraturstudien av lagstiftning och förordningar att dessa kan tolkas på flera sätt, och att det finns meningsskiljaktigheter om såväl riktvärden som hantering av schaktmassor.
När det gäller riktvärden tycks Naturvårdsverkets riktvärden vara de mest vedertagna, och är också de som har funnits under längst tid. De storstadsspecifika riktvärdena framhölls som ett användbart alternativ av de intervjuade på Exploateringskontoret, som är en av initiativtagarna till dessa riktvärden, men möttes av en del skepsis bland de intervjuade personerna på Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. Angående återanvändning av schaktmassor rådde det olika åsikter om var dessa massor skulle återanvändas. Strauss från Naturvårdsverket ansåg att icke-förorenade schakt-massor i första hand ska användas för att täcka uttjänta deponier och fick medhåll av Swahn från Länsstyrelsen. Skönström och Holmbom Björkman på Exploaterings-kontoret samt Karlsson på NCC ansåg däremot att schaktmassor bör återanvändas inom exploateringsprojekt och framhöll de miljömässiga fördelarna med att reducera tran-sporter av schaktmassor. Alla tycks i alla fall vara överens om att åtminstone
schaktmassor med föroreningshalter under KM bör återanvändas på något sätt. Majoriteten av de intervjuade personerna ser positivt på att använda 3D-modellen i markexploateringsprojekt. Främst ses möjligheter att använda modellen som databas, för kvalitetskontroll av beräkningar, för planering och för att underlätta
modellen i praktiken på byggarbetsplatsen av både Strauss på Naturvårdsverket och Skönström och Holmbom Björkman på Exploateringskontoret. 3D-modeller för geoteknik används redan i dagsläget, svårigheten med den miljögeotekniska
3D-modellen skulle antagligen ligga i att få masshanteringsplanen att fungera logistiskt och inte själva användandet av modellen i grävmaskinerna. Det är svårt att göra någon bedömning av dessa eventuella svårigheter i dagsläget, eftersom byggskedet i Johanne-lund ännu inte startat. Däremot är det positivt att medarbetare på Exploateringskontoret är medvetna om eventuella svårigheter med att implementera modellen i verkligheten, eftersom de då kan vara noggranna med detta steg i processen, och ställa tydliga krav på att byggentreprenörerna använder sig av den masshanterings-plan som har fastställts. Byggstarten i Johannelund närmar sig i skrivandets stund, så resultatet av projektet kommer snart att kunna studeras närmare. Sammanfattningsvis tror samtliga intervjuade att 3D-modellen har potential, men majoriteten framhåller samtidigt vikten av lång-siktighet och noggrann kontroll av markkvaliteten innan schaktmassor återanvänds.
Arbetsbeskrivning för miljögeoteknisk 3D-modell
Den information som behövs för att skapa underlaget till en digital terrängmodell i ett markexploateringsprojekt är i grund och botten densamma som den som krävs i exploateringsprojekt där ingen datamodell används. Fältundersökningar genomförs alltid i mätteknik, geoteknik och miljögeoteknik vid storstadsexploatering. Skillnaden då modellen skapas är att all information efterhand samlas på ett och samma ställe, och kan visualiseras grafiskt. Detta ger tidigt i planeringen en övergripande bild av
exploateringsområdet. En stor fördel med 3D-modellen jämfört med traditionellt genomförda exploateringsprojekt är att beräkningar lätt kan göras både snabbt och säkert, och är lätta att uppdatera då olika förslag på masshantering diskuteras. Angående de rekommendationer som gavs så har en del av dessa uttryckts av 3D-projektörer i Johannelundsprojektet. En del av rekommendationerna kan därför vara ur 3D-projektörernas synvinkel, till exempel att allt material ska levereras i 3D, och att datasamordnaren ska tilldelas auktoriteten att skicka tillbaka filer som inte är färdig-behandlade. Dessa åsikter är naturligtvis viktiga och ska tas hänsyn till i projektet, men det kan å andra sidan vara svårt och kostsamt för samtliga som ska leverera data inom projektet att lära sig 3D-tekniken.
De viktigaste förbättringarna för framtida användning av 3D-modellen är ett strukturerat filsystem där alla medarbetare vet var de kan hitta efterfrågad information. Det vore dessutom önskvärt med en genomgång av enkla funktioner i dataprogrammet inom projektet för att 3D-modellen ska kunna användas till sin fulla kapacitet så att alla involverade kan utnyttja den som databas och som ett sätt att följa med i projekteringen.
Programvaror för miljögeoteknisk 3D-modell
Det är en fördel att miljögeotekniska 3D-modeller inte är bundna till en specifik programvara, utan att programvalet kan anpassas till organisationens förutsättningar. MicroStation har dock ett stort antal fördelar som har framförts av intervjuade proj-ektörer under studien, som att programmet är 3D-baserat, att det kan hantera mycket stora filer och dessutom importera och exportera filer till AutoCAD, Novapoint och Topocad. Det finns ännu ingen BIM-anpassning för InRoads, men eftersom Bentley Systems har börjat inkludera BIM i många av sina andra program är det troligtvis bara en tidsfråga innan det kommer.
Användningsområden för miljögeoteknisk 3D-modell
Miljögeotekniska 3D-modeller är ett användbart verktyg för mängdberäkningar och för att illustrera den föroreningssituation som nästan alltid förekommer i exploaterings-projekt i storstäder. Det är dock inte säkert att det går att återanvända schaktmassor för landskapsmodellering i närområdet, såsom man gjorde i Johannelund. För att ha möjlighet att få tillstånd att återanvända schaktmassor i närområdet krävs ett obebyggt område bestående av redan brukad mark som kan förbättras genom utfyllnad. På ren naturmark ges inte tillstånd att återanvända schaktmassor, även om det är sådan mark som ska schaktas. Återanvändningen måste dessutom fungera geotekniskt, det vill säga utan risk för att ras eller skred uppstår. Fyllnadsmassor behövs däremot alltid i an-läggningsarbetet, och då kan 3D-modeller vara ett bra hjälpmedel för att bestämma vilka och hur mycket massor som ska sparas och sedan återanvändas på plats. Hänsyn måste förutom till föroreningssituationen även tas till schaktmassornas jordart, eftersom dränerande egenskaper är nödvändigt runt byggnader och vägar. Detta kan enkelt inkluderas i 3D-modellen, som fungerar lika bra för ren geoteknik som för miljö-geoteknik. Optimalt kan schaktmassorna lagras på byggarbetsplatsen innan de återanvänds, i annat fall måste de läggas på en mellanlagringsstation i väntan på att kunna återanvändas. Då tillkommer utsläpp från transporter samt extra hanterings-kostnader.
De extra kostnader det initialt innebär att införa en 3D-modell i ett markexploaterings-projekt i form av extra markexploaterings-projekteringsarbete och personalutveckling bör ses som en investering för framtiden. Med hjälp av 3D-modellen kan byggskedet planeras noga, och dyra avbrott på grund av oförutsedda föroreningar eller geotekniska förhållanden kan undvikas. Enligt vad som visats i tidigare studier är en stark teknikutveckling att vänta inom byggsektorn, och det är dags att miljögeotekniken följer med i utvecklingen. Användandet av miljögeotekniska 3D-modeller rekommenderas främst i större
exploateringsprojekt med en heterogen föroreningssituation, där en stor volym över-skottsmassor av varierande kvalitet beräknas uppkomma. Viktigt är även att det finns en möjlig lagringsplats för schaktmassorna innan de återanvänds. I dessa projekt kan investeringen i en 3D-modell innebära stora ekonomiska och miljömässiga vinster i och med minskade transporter och deponeringsavgifter.
Framtidsvisioner
Vad gäller framtiden torde BIM vara en naturlig utveckling av miljögeotekniska 3D-modeller. Med den arbetsmetoden kan 3D-modellen användas inte bara i planeringen av exploateringsprojektet, under även i själva anläggningsprocessen och vid förvaltningen av marken. En vision är en dynamisk modell för anläggningsskedet där det registreras vad grävmaskinerna gräver upp och masshanteringen kan följas i realtid. Detta gör det enkelt att kontrollera arbetet och tidigt upptäcka förseningar eller oväntade händelser. Vad gäller förvaltningen av marken kan modellen användas vid ytterligare exploatering eller förändrad markanvändning, då det är en stor fördel att kunna gå tillbaka till 3D-modellen för att se de geotekniska förhållandena på platsen, vilka provtagningar som gjorts och vad dessa visat.
8.2 FÖRSLAG PÅ VIDARE STUDIER
I en framtida studie skulle det vara intressant att undersöka hur mycket jordmassor som behövs för att täcka deponier i Sverige och ifall det skulle vara miljömässigt motiverat att transportera jordmassor från exploateringsområden i Stockholm till deponier i detta syfte. Ytterligare ett förslag är en studie där den lämpligaste programvaran för
miljö-av att en programvara är sammankopplad med GIS, eller BIM-anpassad. En jämförelse av kostnaden för att implementera 3D-modellen i ett exploateringsprojekt och det som sparas ekonomiskt och miljömässigt skulle även det vara en tänkvärd framtida studie. 8.3 SLUTSATSER
Återanvändning av schaktmassor i exploateringsprojekt kan minska utsläpp från transporter och hanteringskostnader för massorna.
För att skapa och nyttja en miljögeoteknisk 3D-modell krävs noggranna fältundersökningar och provtagningar samt investering i viss
kompetens-utveckling hos personalen. Det är av största vikt att se till att det som planerats i modellen verkligen används praktiskt på byggarbetsplatsen.
Fördelar med tekniken under planeringsskedet är att kommunikationen mellan olika parter i projektet underlättas och att beställare får ökad insyn i projektet. Fördelar under byggskedet inkluderar en tydlig plan för masshanteringen och
mindre risk att stöta på oförutsedda föroreningar.
Miljögeotekniska 3D-modeller rekommenderas för större exploateringsprojekt med en heterogen föroreningssituation där en stor volym schaktmassor beräknas uppkomma.
REFERENSER
Acrobat, 2007. Creating PDF’s from DWG’s without AutoCAD. http://acrobat.timhuff.net/?p=23 (2010-01-20).
Adriansson, E., 2009. Impacts on natural resources and climate affecting emissions
from landfill coverage in Stockholm. Examensarbete. Institutionen för Transporter och
Samhällsekonomi, KTH. Geotryckeriet, Uppsala universitet, Uppsala.
Adriansson, S., Båtelsson, O., Hed, S., Högsta, U., Wallner, F., 2006. ”Tidig geomodell av mark ger billig grundläggning.” Husbyggaren. Nr. 5. 2006.
Ahl, H., Nilsson, L., 2004. Förorenad mark - förekomst och spridning av koppar och
zink i Gräsdalenanläggningens närområde, Gusum, Östergötland. C-uppsats.
Institutionen för tematisk utbildning och forskning, LU, Linköping.
Alm, M., Lindeberg, J., Helgesson, H., 2007. Sammanställning av material och
användningsområden. Underlag till Naturvårdsverkets regeringsuppdrag ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”. Statens Geotekniska Institut.
Back, P.E, Engelke, F., Norrman, J., Purucker, T., Stewart, R., 2009. Metodik för
statistisk utvärdering av miljötekniska undersökningar av jord. Naturvårdsverket,
Rapport 5932.
Berggren Kleja, D., Elert, M., Gustavsson, J.P., Jarvis, N., 2007. Modeller för spridning
av metaller från mark och vatten. Naturvårdsverket, Rapport 5741.
Bjerking, 2009. Resistivitet. http://www.bjerking.se/Vara-tjanster/Landskap--mark-2/Geoteknik-alt-1/Geofysik/ (2010-02-05).
Botrygg Bygg AB, 2009. Hyresrätter i Stockholm: Johannelund trädgårdsstad. http://www.botrygg.se/fast_lovstaalle_01.shtml (2009-12-11).
Bozdoc, M., 2003. The History of CAD. http://mbinfo.mbdesign.net/CAD-History.htm (2009-12-17).
CAD Design, 2007. Vad är ett CAD-program? http://www.caddesign.nu/ (2009-12-11) Carlsson, J., 2004. ”Utveckling och förbättring av 3D-projektering.” Nyheter om
stålbyggnad. s. 51-53. Nr. 3.
Darpö, J., 2001. Eftertanke och förutseende. En rättsvetenskaplig studie om ansvar och
skyldigheter kring förorenade områden. Akademisk avhandling. Juridiska institutionen,
UU, Uppsala.
Eliaeson, K., 2003. Miljökonsekvenser vid borttagande av förorenad jord – en
sammanställning av emissioner från atmosfären från en marksanering i Nacka. IVL
Evenhamre, P., Nyhlén, E., Ohlsson, Y., 2007. Johannelund/ Lövstavägen. Fördjupad
riskbedömning med framtagande av mätbara åtgärdesmål inför bostadsbebyggelse.
SWECO VIAK och Stockholms Stad.
Fröberg Flerlage, A., 2010. Erfarenhetsåterföring; Strategi för hantering av massor
innehållande ställvis förhöjda halter i samband med exploatering av stadsmiljö. Tyréns
AB.
GPS World, 2009. Bentley Systems acquires geotech software firm.
http://www.gpsworld.com/gis/news/bentley-systems-acquires-geotech-software-firm-9037 (2010-01-20).
Gradar geofysik, 2005. Lokalisera och kartlägga med geofysik. http://www.georadar.se/index.html (2009-12-08).
Hansson, B., Olander, S., 2004. Begrepp vid bygg- och fastighetsutveckling. Avdelningen för Construction Management, LU, Lund.
Henrikson, H., 2010. Johannelundstoppen.
http://web.telia.com/~u03900968/vinsta/johannelundstoppen.html (2010-02-05). Horner, I., 2009. Nyckeltal för resor. Västra Gotlandsregionen.
http://www.vgregion.se/Regionkansliet/Tillvaxt--Utveckling/Miljoarbete-i-Vastra- Gotaland/Internt-miljoarbete/Arbetet-med-vara-miljomal/Resor-och-miljo/Nyckeltal-for-resor/ (2009-11-26).
Jongeling, R., 2008. En jämförelse mellan dagens byggprocesser baserade på 2D-CAD
och tillämpning av BIM. Forskningsrapport. Institutionen för samhällsbyggnad, LTU,
Luleå.
Josephson, P. Saukkoriipi, L., 2005. Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt. Fou-Väst, Rapport 0507.
Kemikalieinspektionen, 2009. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH). http://www.kemi.se/templates/PRIOpage____4101.aspx (2010-02-10).
Klint Jensen, J., Petersen M., 2006. Riskvärdering av förorenad mark – etiska och
ekonomiska perspektiv. Naturvårdsverket, Rapport 5539.
Kullman, C., 2006. ”3D-projektering av Norra länken med tunnlar.” Väg och
vattenbyggaren. s. 46-50, nr. 4.
Lantmäteriet, 2009a. Terrängkarta.
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=206 (2010-01-12) Lantmäteriet, 2009b. Referenssystem.
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Entrance.aspx?id=3314 (2010-01-12) Leica geosystems AB, 2009. Leica scan station C10. Allt i ett laserscanner för alla applikationer.
http://hds.leica-geosystems.com/downloads123/hds/hds/ScanStation%20C10/brochures/Leica_ScanStat ion_C10_Brochure_sv.pdf (2009-12-08).
Lindström, L., 2007. ”Sveriges finaste kvarter.” Svenska Dagbladet, 12 november. Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. Miljö- och hälsoeffekter.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/amnen/Miljo/Miljoskydd_/Fororenade_omraden/Inve ntering+och+identifiering/miljo_och_halsoeffekter.htm (2009-10-13).
Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000. Masshantering i Stockholms län. Rapport 2000:11.
Malahoff, A. 2009. Ocean Explorer.
http://www.lst.se/blekinge/amnen/Miljo/fororenade_omraden/riskbedomningar/Platsspe cifika_Riktvarden_.htm (2010-04-05).
Miljöförvaltningen, 2007. Förorenad mark och byggnad. Bygg och rivningsavfall. Avfallsblad 13. Stockholms Stad.
Miljökontoret Umeå, 2010. Luftkvalitetsmätning.
http://www2.lulea.se/miljo/miljo/luftfororeningar.html (2010-01-11). Miljökontoret Örebro, 2008. Miljöteknisk markundersökning.
http://www.orebro.se/download/18.122c442311cd2c59fd180008139/Milj%C3%B6tekni sk+markunders%C3%B6kning.pdf (2009-11-16).
Mårtensson, L., 2003. Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle). Volvo Lastvagnar AB.
Mårtensson, U., 2001. StrateGIS. Påbyggnadskurs i GIS för kommuner och
länsstyrelser. Kurslitteratur. LU, Lund.
Nahlin, H., Strid, L., 2003. Marksanering. Vad händer med förorenad mark i
Stockholmsområdet och varför? Examensarbete. Institutionen för kemiteknik, KTH,
Stockholm.
Nationalencyklopedin, 2009. Triangulering. http://www.ne.se/triangulering (2009-11-10).
Naturvårdsverket. 1997. Generella riktvärden för förorenad mark. Beräkningsprinciper
och vägledning för tillämpning, efterbehandling och sanering. Rapport 4638.
Naturvårdsverket, 1999. Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. Fälth och Hässler, Värnamo, 2002.
Naturvårdsverket, 2008. Nya generella riktvärden för förorenad mark.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/ (2009-12-14).
Naturvårdsverket, 2009a. Läget i landet – efterbehandling av förorenade område. http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Laget-i-landet--efterbehandling/ (2009-10-13).
Naturvårdsverket, 2009b. Miljökvalitetsmål för förorenade områden.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Miljokvalitetsmal-for-fororenade-omraden/ (2009-11-03). Naturvårdsverket, 2009c. Miljökvalitetsnormer för svaveldioxid i utomhusluft.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Lagar-och-andra-
styrmedel/Miljokvalitetsnormer/Miljokvalitetsnormer---nuvarande/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Svaveldioxid/ (2010-01-11). Naturvårdsverket, 2009d. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxider i utomhusluft.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Lagar-och-andra-
styrmedel/Miljokvalitetsnormer/Miljokvalitetsnormer---nuvarande/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Kvavedioxid-och-kvaveoxider/ (2010-01-25).
Naturvårdsverket, 2009e. Marknära ozon.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Luftkvalitet/Marknara-ozon/ (2010-01-11).
Naturvårdsverket, 2009f. Utsläpp i siffror. Kolmonoxid (CO).
http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Ovriga-gaser/Kolmonoxid-CO/ (2010-01-11.
Naturvårdsverket, 2009g. Revidering av EU:s ramdirektiv för avfall.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/Ramdirektivet-for-avfall/ (2010-02-10).
Naturvårdsverket, 2009h. Efterbehandling av förorenade områden.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden (2009-10-13).
Naturvårdsverket, 2009i. Tabell över generella riktvärden för förorenad mark.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling- av-fororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Tabell-over-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/ (2010-03-31). Olofsson, T., Söderström, P. 2009. 4D – modellering för aktiv design i
anläggningsprocessen. Teknisk rapport. Institutionen för Samhällsbyggnad, LTU,
Luleå.
SGU, 2009a. Geologisk information för att planera & bygga.
http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/planering-byggande/planering-byggande_info.html (2010-01-12)
SGU, 2009b. Hur man tolkar jordartskartan.
Sköld, E., 2010. Platsspecifika riktvärden.
http://www.lst.se/blekinge/amnen/Miljo/fororenade_omraden/riskbedomningar/Platsspe cifika_Riktvarden_.htm (2010-04-12).
Statens geotekniska institut (SGI), 2009. Vad är geoteknik?
http://www.swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____151.aspx?epslanguage=SV (2009-12-15).
Statsrevisionen., Stockholms stad, 2008. Exploateringsprocessen.
http://www.stockholm.se/Global/Stads%C3%B6vergripande%20%C3%A4mnen/Om%
20Stockholm/Stadsrevisionen/revisionsrapporter/2008/00_2008-11_rapport_exploateringsprocessen-w.pdf (2010-01-18). Stockholms stad, 2008. Luftföroreningar och buller.
http://www.stockholm.se/TrafikStadsplanering/Luftfororeningar-och-buller/ (2010-01-11).
Strid, L., 2008. Johannelund, 3D-Modell. SWECO Environment AB.
Sundström, A., 2004. ”Kostsamt sanera industritomter.” Dagens Nyheter, 24 oktober. SRV återvinning AB, 2009. Deponi.
http://www.srv-atervinning.se/templates/pages/StandardPage____637.aspx (2010-02-04).
SWECO AB, 2009. Storstadsspecifika riktvärden för Malmö, Göteborg och Stockholms
Stad. Stockholm.
SWECO AB, 2002. Årsredovisning 2001.
http://investors.swecogroup.com/files/press/sweco/sweco_02-04-01_sv.pdf (2010-01-15).
Sörqvist, R., 2009. Kvalitetssäkring av projekteringsprocessen med stöd av
byggnadsinformationsmodellering (BIM). Examensarbete. Institutionen för industriell
ekonomi och samhällsvetenskap, LTU, Luleå.
Tensmyr Hildinger, C., 2009. Miljömiljarden. Stockholms Stad.
http://www.miljomiljarden.se/home/page.asp?sid=64&mid=2&PageId=281 (2009-11-26).
Tekniska nomenklaturcentralen, 2000. Byggekonomiska termer.
http://www.ts.mah.se/utbild/Tbbuy/shared/arc/Allm%E4nt/TNC99_Byggekonomiska_t ermer.pdf (2010-01-14).
Tiderman, M., 2008. Mattes Ritservice. http://www.mattesritservice.com/ (2010-04-01). Wahlström, A., 2000. Kvalitetssäkring av miljö och säkerhet vid transporter.
Lagar och förordningar Miljöbalken (1998:808)
Avfallsförordningen (2001:1063) Personlig kommunikation
Axelsson, Kennet, februari 2010. Professor i byggkonstruktion. Uppsala universitet. Berkan, Jörgen, november 2009. Projektör. Värmdö kommun.
Fröberg Flerlage, Anna, oktober 2009 – februari 2010. Miljögeotekniker. Tyréns AB. Gyllberg Lars, december 2009. Byggkonsult. Röda tråden AB.
Heljesten, Peter, december 2009. Kemist. SITA Sverige AB.
Holmbom Björkman, Anna-Greta, december 2009. Projektledare. Exploateringskontoret Stockholms stad.
Lindell, Tore, december 2009. Vägprojektör/utvecklare. Tyréns AB. Lundgren, Tommy, december 2009. Projektledare. SITA Sverige AB.
Magnusson, Örjan, november 2009. Miljöinspektör. Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Olovsson, Erik, december 2009. Projektör/utvecklare. Erix projekt och ledarskap. Rickhamn, Jörgen, oktober 2009 – februari 2010. Järnvägsprojektör. Tyréns AB. Skönström, Teresia, december 2009. Miljöingenjör. Exploateringskontoret Stockholms stad.
Strauss, Carl Michael, november 2009. Handläggare. Naturvårdsverket.
BILAGOR
BILAGA A. PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN JOHANNELUND
Tabell A1 Platsspecifika riktvärden för Johannelund. Koncentrationer anges i mg/kg TS
Ämne: A 1B 2B D E F Arsenik 15 15 30 55 100 100 Bly 145 300 300 1 250 1 250 1 250 Kadmium 4 12 12 36 36 36 Koppar 100 200 200 1 250 1 250 1 250 Krom 120 250 250 1 250 1 250 1 250 Nickel 80 200 200 1 250 1 250 1 250 Zink 350 700 700 1 250 1 250 1 250 Kvicksilver PAH-cancerogena 0.4 5 17 35 35 70 PAH-övriga 20 40 40 100 100 100 Alifater > C6-16 100 160 500 2 500** 200 2 500** Alifater > C16-35 100 1 000 1 000 5 000 5 000 5 000 Klasser: A Fri återanvändning
1B Fri återanvändning med undantag av förskola 2B Fri återanvändning i parkmark norr om området D Återanvändning under hårdlagda ytor
E Icke återanvändningsbara efter schakt F Icke återanvändningsbara efter schakt
BILAGA B. NATURVÅRDSVERKETS GENERELLA RIKTVÄRDEN
Tabell B1 Generella riktvärden för förorenad mark. Koncentrationer i mg/kg TS (Naturvårdsverket,
2009i) Ämne KM MKM Kommentar Antimon 12 30 Arsenik 10 25 Barium 200 300 Bly 50 400 Kadmium 0,5 15 Kobolt 15 35 Koppar 80 200
Krom totalt 80 150 Om andelen krom (VI) är större än 1% av den totala kromhalten bör även krom(VI)
riskbedömas.
Krom (VI) 2 10 Anm 2
Kvicksilver 0,25 2,5 Molybden 40 100 Nickel 40 120 Vanadin 100 200 Zink 250 500 Cyanid total 30 120
Cyanid fri 0,4 1,5 Anm 2
Summa fenol och
kresoler 1,5 5 Anm 2
Summa klorfenoler
(mono - penta) 0,5 3 Anm 2
Summa mono- och