Diskussion och slutsatser

De översiktliga slutsatserna kan sammanfattas i sju punkter som svar på projektets frågor(avsnitt 3).

Diskussion:

Komb hård inbrom + ryck

Pumpkörning är omedvetet och skapar åksjuka (inte bara att man spyr)

Finns det inte redan tillräckligt med kunskap och metoder för dessa problem? Såvitt vi kunnat se använder sig andra forskare av bl.a. ISO 2631, vilket är för grovt för körstilsbedömningar, enligt vårt synsätt. Eco-driving kan vara bra, men innehåller inte information om vilka egenskaper körstilen ska ha för att optimeras ur komfortsynpunkt.

Den körstil som kallas ”eco-dring” skulle kunna ge bra komfort. Det som är bra är att man föreslår långsam och mjuk retardation samt jämn fart. Det finns dock ett antal frågetecken:

1. Eco-driving förutsätter att man accelererar snabbt till önskad hastighet med högt gaspådrag. Syftet med denna körstil är att ge låg bränsleförbrukning inte .

2. Eco-driving behöver inte ta ställning till hur fort man kör i kurvor. Bränsleförbrukningen kan bli lägre om man håller jämn fart, även genom kurvor.

Resultaten i denna rapport har utmynnat i underlag för den nya bussförarutbildningen. Något man kan ifrågasätta är vilken påverkan föraren skall ges möjligheter till, eller hur man kan begränsa förarens möjligheter. Ska föraren exempelvis kunna bromsa kraftigt för att sekunden efter låta bussen accelerera med full kraft? En ny avvägning mellan förarens möjligheter att uppleva fordonet som ”piggt” och resenärernas komfortupplevelse bör göras. Man kan till exempel prova begränsningar av:

- maximal acceleration,

- hur kort tid det får vara mellan noll och maximal acceleration,

- om man kan mjuka upp övergångarna mellan bromsning och ny acceleration, för att reducera möjligheterna till obekväm ”pumpkörning”.

Följande slutsatser kan dras från projektet

- Förarnas körstil påverkar den upplevda komfortnivån på flera sätt.

- Intervjuer med resenärer visar att problemet med dålig åkkomfort är ”mellanstort”. Mätningarna och estimeringen av upplevd komfortnivå visar att minst var tionde resa kan göras lika bekväm som medelresan. Om alla skulle kunna läras att köra som de allra bästa förarna är potentialen större.

- Resenärerna påverkas av starka inbromsningar, hårda ryck, ojämn hastighet (s.k. ”pumpkörning” eller ”symaskinskörning”) samt hård kurvtagning.

- Åksjuka är ett problem i såväl tunnelbana som bussar. Dock är detta ett problem för en mindre grupp, främst bestående av flickor och yngre kvinnor. Det är de längre kollektivresorna med buss som ger störst problem. Det visar sig att då körningen sker med varierande hastighet tex ”pumpkörning” ökar förekomsten av åksjuka kraftigt.

- Genom provkörningar med försökspersoner har projektet lyckats ta fram numeriska indikatorer för bedömning av körstilens betydelse. Dessa indikatorer har sedan använts för analys av en stor mängd data från verklig trafik för att bedöma hur mycket passagerarna störs av olika brister i körstilen.

- Sambanden mellan körstil och åkkomfort har analyserats och visat hur förarna kan påverka åkkomforten. Vi menar att detta dock inte har undersökts tillräckligt.

- De indikatorer som projektet tagit fram bör vara till stor nytta för att bygga hjäpmedels-instrument som stöder komfortabel körstil.

För att kunna ta fasta på de kunskaper som detta projekt har tagit fram krävs aktiv medverkan och av branschens förare. Genom att förarna ges tydliga kunskaper kan kollektivtrafiken på allvar attrahera även resenärer med höga krav och samtidigt skapa yrkesstolthet.

Litteraturlista

Albertsson, P. (2005), Occupant Casualities in Bus and Coach Traffic - Injury and Crash Mechanisms, Umeå universitet

Alm, Irma, Transportabel komfort – komfortabel transport, VTI rapport nr 347, 1989, ISSN0347-6030

Alzubahidi, H., (2007), Vi vill kundanpassa grusvägsunderhåll, Vägverket rapport 2006:70, 2007

Andersson, PG., Gibrand, M., Kottenhoff, K. (2009), Bus Rapid Transit i Sverige?- kunskapssammanställning med identifiering av forskningsfrågor, TRITA-TEC-RR 09- 001, KTH Trafik& Logistik, Jan-2009

Andersson, T.J., Impulsartade rörelser och deras betydelse för resenärernas bekvämlighet, TFB-meddelande nr 59, sept. 1988

CEN/TS 256, (2008) Railway appilications – Ride comfort for passengers – measurement and evaluation, prEN 12299:2008

Förstberg, J., Kottenhoff, K., Olsson, C., Visst skakar det – men är resenären beredd att betala för högre åkkomfort? Slutrapport från projektet Monetära åkkomfortvärderingar, Feb. 2005, KTH Trafik & Logistik, TRITA-INFRA-05--007 Halpern, P. et.al. (2005), Non-collision injuries in public buses: a national survey of a neglected problem, Emerg Med J 2005;22: 108-110, 2005

Heinz, W., Kriterier för åkkomfort i buss KTH, TRITA-IEO-X1999:07, KTH, Stockholm 1999

Huang, Q., Wang, H., (2004), Fundamantal study of jerk: Evaluation of shift quality and ride comfort, Proceedings of the 2004 SAE Automaotive Dynamics, Stability & Controls Conference, SAE Technical paper series 2004-01-2065

Isaksson, P., Ryckig körning hatobjekt bland busspassagerare, Bussbranschen 1/2011, sid. 31-32

Johansson, Börje, Komfort i kollektivtrafik, Transportteknik, CTH, rapport 9 1989 Karlsson, J., Larsson J., Passengers’ Valuation of Quality in Public Transport with Focus on Comfort - A Study of Local and Regional Buses in the City of Gothenburg, Master of Science Thesis in Geo and Water Engineering, 2010:59 (2010)

Kottenhoff, K., Evaluation of passenger train concepts, avhandling, TRITA IP FR 99- 48, KTH Transport & logistik, 1999

ORE. (1989). Application of the ISO 2631 standard to railway vehicles. Final report. Question B 153 (Report B 153/RP 18). Utrecht: ORE.

Olsson, C., Motorist’s Evaluation of Road Maintenance Management, KTH Trafik & Logistik, TRITA-INFRA 02-34, 2002

Palacio, A., et.al. (2009), Non-Collision injuies in urban buses - Strategies for prevention. Accident Analysis and Prevention 41 (2009) 1-9

Preben, T., Positive side effects of economical driving style. Safety, emissions, noise, costs, Eco Driving 99 Proceedings, 1999

CEN. (1999). Railway applications - Ride comfort for passengers - Measurements and evaluation (ENV 12299). Brussels: CEN.

Robinson C.J., Lawrence W. Faulknerly, Patrick J. Sparto, Michael C. Purucker, Innovative Methods to Study Postural Stability and Fall Initiation, Proceedings of the 20th Annual International Conference of the ZEEE Engineering in Medicine and Biology Society, Vol. 20, No 5,1998

SafetyLine Institute, Identification and measurement of whole-body vibration, Work Safe, Perth, 2007

SL Marknadsanalys (2009), Upplevd kvalitet i SL-trafiken, Våren 2009

Sundström, J. (2006),Difficulties to read and write under lateral vibration exposure: contextual studies of train passengers' ride comfort, - KTH Doctoral Thesis, Stockholm, Sweden, 2006 - elibrary.ru

Turner, M.; Griffin, M.J., (1999a) Motion sickness in public road transport: the effect of driver, route and vehicle, Ergonomics, 1366-5847, Volume 42, Issue 12, 1999, Pages 1646 – 1664,

Turner, M.; Griffin, M.J., (1999b) Motion sickness in public road transport: passenger behaviour and susceptibility, Ergonomics, 1366-5847, Volume 42, No 3, 1999, Pages 444-461,

(http://www.informaworld.com/smpp/title%7Edb=all%7Econtent=t713701117%7Etab= issueslist%7Ebranches=42 - v4242, Issue 12 December 1999)

Vuchic, Vukan R., (2007), Urban Transit Systems and Technology, ISBN: 978-0-471- 75823-5, March 2007

VTI, Regeringsuppdrag om läkares skyldighet att anmäla olämpliga förare, VTI, 1 december 2005

Wåhlberg, af, A., The prediction of traffic accident involvment from driving behaviour, Summary of dissertations from from the Faculty of social sciences 10, 2006

Wåhlberg, af, A.E., Short-term effects of training in economical driving: Passenger comfort and driver acceleration behaviour, International Journal of Industrial Ergonomics, Vol. 36, Issue 2, Feb.2006, p-151-163

Wåhlberg, af, A., Sparsam körning – longitudinella effekter av utbildning och information via displayenhet, Inst. för Psykologi, Uppsala Universitet, 2004