Diskussion och slutsatser

Det första och tydligaste resultatet av energi- och kostnadsberäkningarna i denna rapport är att det alltid lönar sig att byta från glödlampor och halogenlampor till mer effektiv belysning. En vanlig diskussion kring byte till mer energieffektiv belysning är huruvida den energi som sparas istället ökar värmeförbrukningen så att slutsumman blir noll. Med det argumentet skulle det inte vara lönsamt att byta till effektivare belysning eftersom denna är dyrare. Men detta stämmer alltså inte, denna studie visar att det är lönsamt både med avseende på sparad energi och på kostnad. Oberoende av värmesystem, om det är ett småhus eller ett flerbostadshus, om det är ett standardhus eller ett NNE-hus så är det alltid lönsamt. Dessutom kommer värmen att spridas från de källor huset är byggt för att använda sig av istället från punkter vanligen nära taket. Byte till lågenergilampor bedöms därför även ge bättre termisk komfort under såväl vinter- som sommarhalvåret.

Elanvändningen för belysning minskar med ca 85 % vid byte från glöd-/halogenlampor till lågenergilampor av typen LED, CFL och T5. För småhus som helt övergår från glöd- /halogenlampor till lågenergilampor innebär detta en sänkning av elanvändningen för belysning i intervallet 500-800 kWh/år beroende på familjesammansättning och husets storlek. För lägenheter bedöms minskningen på motsvarande sätt till 300-600 kWh/år. I genomsnitt bedöms småhus ha en besparingspotential på ca 5,5 kWh/m2 år och lägenheter en besparingspotential på ca 6,5 kWh/m2 år (minskning av el till belysning).

Vid byte till lågenergilampor sjunker även värmeavgivningen från belysningen i

motsvarande grad. Detta innebär att under uppvärmningssäsongen behöver detta bortfall till viss del kompenseras genom ökad värmeavgivning från värmesystemet. Hur stor denna ökning blir beror till stor del på hur lång uppvärmningssäsong huset har. Denna studie visar att netto minskning av energi (minskning av el till belysning plus ökning av värme) vid en genomsnittlig potential enligt ovan och byte från glöd-/halogenlampor till lågenergilampor ligger i intervallet 2,0 - 4,5 kWh/m2 år för både småhus och

flerbostadshus. Den lägsta minskningen av energianvändningen fås som väntat för ett sämre isolerat hus utan värmeåtervinning medan störst minskning fås för ett välisolerat hus med värmeåtervinning.

Man bör dock beakta att minskade värmeavgivningen från belysning ofta ersätts med billigare energiformer såsom fjärrvärme, värme från värmepumpar och biobränsle. Detta gäller däremot inte de hus som värms enbart med el. Detta gäller framför allt många småhus från 70- och 80-talet som fortfarande värms enbart med direktel eller elpannan. Den minsta besparingen i kr uppnås när uppvärmningssystemet är direktverkande el eftersom man då växlar el till belysning med el till radiatorer. Men även då ges i de flesta fall en väsentlig besparing. Den lägsta besparingen av de beräknade fallen för ett

vardagsrum var ca 6 kr/m2 år, eller ca 3 kr/m2 år räknat på ett helt småhus.

Högst besparing i kr/m2 år uppnås när den minskade värmeavgivningen från belysning ersätts med billigare energiformer. För flerbostadshus handlar det huvudsakligen om fjärrvärme där den högsta besparingen av de beräknade fallen för ett vardagsrum var ca 13 kr/m2 år, eller närmare 7 kr/m2 år räknat på en hel lägenhet. För småhus handlar det huvudsakligen om värmepumpar där den högsta besparingen av de beräknade fallen för ett vardagsrum var närmare 16 kr/m2 år, eller ca 8 kr/m2 år räknat på ett helt småhus.

En intressant aspekt för flerbostadshus är fallet där den boende betalar för hushållselen men inte direkt för värme. Där blir naturligtvis lönsamheten som högst, ca 18 kr/m2 år, eller ca 9 kr/m2 år räknat på en hel lägenhet. Åtminstone gäller detta initialt för den som

60

investerar i lågenergibelysning. På sikt kan dock vinsten minska något om kostnaderna för ökat värmebehov tas ut i form av ökade hyreskostnader.

Flera faktorer påverkar besparingen positivt. Den första faktorn är naturligtvis den sparade elenergin. En annan faktor som är viktig är de nya ledljuskällornas längre livslängd. I kap. 5.3 gjordes beräkningarna på fem år och med en antagen driftstid på 4h/dygn. Detta gav en total driftstid på ca 7 000 h under de fem åren. Då en glödlampa eller en högvoltshalogen har en livstid på ca 1 000 h innebär det att ljuskällan måste bytas 7 ggr vilket leder till att kostnaden för ljuskällorna faktiskt blir högre för glödljuskällorna. Viktigt i sammanhanget är besparingen alltså blir reell redan vid en livstid på 7 000 h. Många ljuskällor anger livstider på 15 000 h, 25 000 h, 35 000h eller till och med 50 000 h. Samtidigt känner nog många att de inte kan vara så säkra på att ljuskällan kommer att hålla så länge, eller att de kommer att få någon kompensation för en ljuskälla som slutar fungera i förtid. I det perspektivet är det intressant att det i vårt beräkningsfall räcker med en livstid på 7 000 h och till och med mindre för att byte av ljuskälla ska vara lönsamt. På nationell nivå bedöms att ett fullständigt byte från glöd-/halogenlampor i bostäder till lågenergilampor av typen (LED/CFL/T5) skulle leda till en minskad elanvändningen på ca 2,3 TWh/år och att tillförseln av andra billigare och mindre högvärdiga energiformer skulle öka med 1,2 TWh/år. Till viss del har detta redan skett genom att många på senare år bytt till eleffektivare belysning, men uppskattningsvis utnyttjas idag endast bara ca 20- 30% potentialen. En fullständig övergång till att endast använda lågenergibelysning innebär en stor besparing på nationell nivå även om man tar hänsyn till att belysningens minskade värmeavgivning till viss del måste kompenseras med annan värmetillförsel. Dessutom innebär det att en stor mängd el frigörs för annan användning än uppvärmning. Detta då ersättningsvärmen huvudsakligen består av fjärrvärme och biobränsle.

Takspottar med halogenlampor infällda i ett yttertak installerade enligt tillverkarnas anvisningar, d.v.s. med ett värmeskyddande hölje i plåt, leder till stora värmeförluster. Enligt mätningar utförda i detta projekt innebär det inte bara att en stor del av lampans värmeavgivning förvinner direkt ut ur huset utan även att varje takspott ger en permanent punktformig köldbrygga. Detta leder till ökade värmeförluster även när lampan är släckt och även om man byter från en halogenlampa till en LED-lampa. Det lönar sig

visserligen fortfarande att byta till en LED-lampa, men energieffektivast och lönsammast blir det om man istället installerar en modern LED-armatur som inte kräver något stort skyddshölje i plåt. Därigenom undviks håltagning i och försämring av klimatskärmen. Beräkningarna i denna studie är utförda på LED-lampor med en ljusverkningsgrad på mellan 35 lm/W och 80 lm/W. US Department of Energy ger regelbundet ut prognoser på utvecklingen för ledtekniken och hitintills har prognoserna visat sig stämma väl. I

rapporten ”Solid-State Lighting Research and Development: Manufacturing Roadmap” (US DOE 2012) uppskattas att lysdiodernas verkningsgrad kommer att öka med ca 75% fram till 2020 samtidigt som kostnaden kommer att sjunka till ungefär en tredjedel mot idag. Med så stora förändringar är det naturligtvis svårt att säga när det är som mest lönsamt att byta glödlampor mot LED-lampor, men vad som tydligt framkommer av våra beräkningar är att det definitivt är lönsamt redan idag.

Sammanfattningsvis lönar det sig alltid att byta från glöd-/halogenbelysning till lågenergibelysning. Lönsammast blir det i hus som värms med fjärrvärme eller

61

8

Referenser