7.1.1 Uppsatsens validitet
Jag anser att uppsatsen innehåller tillräckligt med fakta och underlag, för att uppfylla syftet. Följande argument kan anföras emot detta.
• Uppsatsen redovisar inte hur ett fungerande verktyg för planering av NI skall utformas.
• I uppsatsen presenteras inte någon lösning för hur NI-algoritmerna skall kunna implementeras i stabsarbetet.
• Uppsatsen ger inte någon metodbeskrivning för hur algoritmerna skall användas i stabsarbetet.
Jag anser att uppsatsen uppfyller syftet utan att redovisa ett fungerande verktyg. Den visar att det med enkel programmering är möjligt att använda grundläggande NI-algoritmer. Det är enligt min mening skäligt. Nästa steg är att ta fram ett verktyg för planering av NI. Införandet av algoritmerna i stabsarbetet och metoden för hur de skall användas kräver eftertanke. Jag har inte berört detta i uppsatsen, eftersom jag anser att det inte krävs för att uppfylla syftet med uppsatsen. Uppsatsen trycker på att NI-algoritmerna skall vara ett hjälpmedel för att skapa ett beslutsunderlag. Jag anser att det är tillräckligt.
De undersökningar, som genomförts inom ramen för uppsatsen, innehåller ett begränsat underlag. Resultatet har inte verifieras med mer än en undersökning15. Jag anser trots undersökningarnas begränsade omfattning att det är fullgott för uppsatsen. Jag tror att en större och mer omfattande undersökning skulle förstärka resultatet.
I uppsatsen värderas inte algoritmernas användbarhet. För att kunna göra det krävs ett fungerande verktyg för planering av NI. Därefter måste metodförsök genomföras. Det är först därefter, som det är möjligt att värdera nyttan av NI- algoritmer. Att genomföra en så omfattande undersökning har inte varit möjlig inom uppsatsens ram. Trots detta anser jag att uppsatsen når sitt syfte.
7.1.2 Algoritmernas användbarhet
Jag har i uppsatsen redovisat förutsättningarna, för att kunna använda NI- algoritmer. De viktigaste förutsättningarna är tillgången till måldata och en bra modell. Kritiker skulle kunna hävda att det inte är möjligt för en liten nation som Sverige att samla in och underhålla de data som krävs. Jag anser att det är möjligt, även för en liten nation att använda NI-algoritmer vid planering. De nätverk som finns inom våra gränser är väl beskrivna i olika nationella databaser. Det som krävs är en samordning och strukturering av data. Det är möjligt att bygga en flexibel data struktur för NI, som kan hantera data från olika källor.
Ett annat argument mot användbarheten är att internationella operationer är det sannolikaste scenariot för försvarsmakten. Det är inte möjligt att lagra aktuell information för alla förekommande nätverk. Jag anser att det är möjligt att använda NI-algoritmer vid internationella operationer. Det är möjligt att samla in, köpa eller genom samarbete få tillgång till relevant data. Redan idag har vi standarder för geografisk information, det är möjligt att skapa motsvarande standarder för NI-information.
Jag anser att uppsatsen påvisar fördelen med att använda NI-algoritmer. Algoritmerna ger förutsättning för att kunna använda resurserna optimalt. Blir då inte uppträdandet stereotypt? Om motståndaren vet vilka algoritmer vi använder kan han förutsäga våra handlingar. Möjligheten till överraskning är då förlorad. Min uppfattning är att det går att undvika. Det är inte algoritmen som fattar besluten, algoritmen skall vara ett hjälpmedel för att skapa ett beslutsunderlag. Det är i den ordinarie planeringsprocessen som syften och målsättningar tas fram. Algoritmerna används därefter för att skapa olika alternativ för att uppfylla syftet. Genom att låta algoritmen generera flera lösningar, optimala lösningar och nästan optimala lösningar, ges planläggaren möjlighet till flexibilitet. Därför finns möjligheten till överraskning fortfarande kvar. Det är snarare så att algoritmerna ger en ökad möjlighet till överraskning. Det är möjligt att analysera mycket stora nätverk när algoritmerna används, så stora nätverk att det är svårt för en människa att se alla samband inom nätverket. Algoritmen ger då en möjlighet till samordnade insatser som inte motståndaren kunnat förutse. Motståndaren vet dessutom inte vilket nätverk eller system som vi skall angripa. Om motståndaren använder NI-algoritmer, och inte vi gör det, blir det ännu svårare att överraska motståndaren.
Jag anser att uppsatsen ger motiv för att NI-algoritmer är effektivare än en manuell metod. Ett argument emot den slutsatsen är att en erfaren och kunnig stabsmedlem identifierar rätt mål innan en modell har kunnat byggas. Det är så komplext och kräver så mycket data att det inte är realistiskt att bygga modeller av nätverken. De modeller som stabsmedlemmen kan använda manuellt, t.ex. traditionella kartor och digitala kartor, är pålitliga och väl beprövade. Jag menar att det finns fördelar även med en enkel modell. Den behöver inte vara stor och komplex. Modellen kan byggas efter de förutsättningar som råder. Finns det tillgång till data och tid att bygga en modell som ligger nära verkligheten är det att föredra. Men är det ont om tid, kan en enkel modell byggas och som ändå kan vara till hjälp. En modell som endast anger kostnaden till 1 för att förstöra en båge kan användas. NI-algoritmen kan då t.ex. användas för att minimera antalet bågar som skall förstöras. Stabsmedlemmen identifierar därefter vilka mål som skall förstöras på respektive båge. Enkätundersökningen visar att individers resultat varierar. Ett hjälp medel i form av NI-algoritmer kommer att jämna ut dessa skillnader. Resultatet blir inte lika individberoende. Fördelen med att använda NI- algoritmer när stabsmedlemmen är trött och sliten är uppenbar.
7.1.3 Alternativa tillämpningar
Jag ser möjligheter att använda NI-algoritmer till andra tillämpningar än NI. Om förutsättningen ändras till att det är vi som har behov av nätverket, kan algoritmerna fortfarande användas för våra syften. Med hjälp av algoritmerna identifierar vi svagheter eller begränsningar i vårt nätverk.
När vi identifierat en svaghet eller begränsning, kan vi vidta åtgärder för att väga upp den. Vi kan redan innan den viktigaste bron slagits ut förbereda reparation eller utbyggnad av en ny bro. Analyseras en tänkt framryckningsväg, kan kritiska partier identifieras. Vi kan genom att t.ex. identifiera alternativa framryckningsvägar, veta var vi måste fatta beslut om vägval och var luftvärn skall grupperas, bädda för framgång.
Vid internationell tjänst är det vanligt att det upprättas Check Points (CP) och observationsposter (OP). CP och OP upprättas för att övervaka eller kontrollera parterna i konflikten. Ett syfte kan vara att begränsa illegal verksamhet, t.ex. smuggling av vapen. Vapen eller andra illegala varor smugglas vanligtvis i någon form av nätverk, vägnät, stigar eller floder. Om NI-algoritmer används för att analysera nätverket, kan insatserna optimeras. CP och OP kan placeras där flödet bedöms vara störst, sannolikast eller på den plats som måste passeras. Algoritmen används på motsvarande sätt som vid NI, skillnaden är att ”angriparen” upprättar CP eller OP i stället för att förstöra bågen.
Det finns också civila tillämpningar för NI-algoritmer. Algoritmerna kan användas vid planering av skydd mot terroristangrepp på samhällsviktiga nätverk. Det kan vara nätverk för kraftförsörjning[26], vattenförsörjning eller nationella kommunikationsnät. Genom att ansätta ett terroristhot och identifiera den attack som ger störst skada, kan skadorna av en eventuell attack identifieras. Genom att använda algoritmer för NI på detta sätt, skulle samhällsviktiga funktioner kunna göras robustare.
7.2 NI i det nätverksbaserade försvaret
Jag kommer här att kortfattat redovisa min syn på NBF (Nätverksbaserat försvar), för att därefter beskriva hur NI kan fylla en funktion inom NBF.
7.2.1 Min syn på NBF[27]
Enligt mitt sätt att betrakta NBF, är NBF en metod för att uppnå ett flexibelt insatsförsvar. Det nätverksbaserade försvaret är uppbyggt kring nätverkstanken. Resurser i form av soldater, vapensystem, information och beslutsfattare integreras i ett nätverk.
Nätverket består av noder, länkar och sensorer med en stor variation på komplexitet och kapacitet. Nätverket byggs upp av ett stomnät med mycket stor kapacitet, flera ”regionala” nät med stor kapacitet och många lokala nät med varierande kapacitet. Dvs. nätverket i NBF är ett nätverk av nätverk. Stomnätet och de ”regionala” näten är basen i nätverket, det är till dessa nät som noder och censorer i första hand ansluter. På platser och i miljöer där det inte är möjligt att med hög kapacitet ansluta till stomnäten finns möjlighet att förädla rådata. Den förädlade rådatan tillförs därefter de stora nätverken.
Nätverkets viktigaste uppgifter är att samla in information och skapa en så sann omvärldsbild som möjligt och att distribuera denna lägesbild till alla stridskrafter. De data som finns tillgänglig i nätverket kommer att hämtas av eller tryckas fram till dem som har behov av informationen.
Nätverket medger att sensorinformation delas över stora ytor. En sensor som upptäckt ett mål men inte har tillgång till rätt vapensystem kommer att kunna ge målkoordinater till lämpligt vapensystem.
En viktig del i det nätverksbaserade försvaret är att det inte endast delas information utan övriga resurser delas på motsvarande sätt. Vapensystem, transportsystem, underhållsresurser m.m. delas och utgör gemensamma resurser. De gemensamma resurserna kan med hjälp av långa räckvidder, hög uthållighet och stor flexibilitet samordnas över stora ytor.
Det nätverksbaserade försvaret innebär en samordning av resurser, information och beslut så att effekten optimeras.
7.2.2 NI-algoritmer i NBF
I det nätverksbaserade försvaret kommer det att vara möjligt att kraftsamla i tid över mycket stora ytor. Det innebär att insatser som tidigare inte var möjliga, går att genomföra. Med ett målval som bygger på analyser där NI-algoritmer använts, gör det möjligt att påverka mycket stora och komplexa nätverk. Det blir möjligt att angripa nätverken, inte bara optimalt, utan det kommer att kunna genomföras samordnat i tiden. Attacker mot nätverk kommer att underlättas av NBF. Flexibiliteten och möjligheten att merutnyttja resurser, gör det möjligt att angripa ”hela” nätverket samtidigt.
Ett annat sätt att betrakta en framtid med NBF, är att se NI-algoritmer som verktyg för att angripa motståndarens NBF. Angreppen kan genomföras med konventionella vapensystem och som informationsattacker. Om rätt nodmängd i motståndarens NBF chokas med information, begränsas motståndarens lägesuppfattning. Vi skulle kunna styra informationsflödet hos motståndaren så att vi uppnår ett ledningsöverläge. Jfr med att styra motståndarens förflyttningar i ett vägnät.16
Sammanfattningsvis så tror jag att algoritmer motsvarande NI-algoritmer kommer att få en större betydelse i framtiden. En komplex stridsmiljö uppbyggd av ett stort antal nätverk, kräver analysverktyg som innehåller anpassade algoritmer. NI-algoritmerna kommer att utformas och anpassas för att kunna angripa hela system hos motståndaren. Jag tror att algoritmerna i framtiden kommer att i högre grad utformas som System Interdiction- algoritmer.[2]
7.3 Summering
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om NI-algoritmer kan användas vid planläggning av NI. Om det var möjligt att använda algoritmerna, skulle uppsatsen beskriva hur algoritmerna kan användas.
Jag anser att uppsatsen visar att det är möjligt att använda NI-algoritmer. I uppsatsen beskrivs också hur algoritmerna kan användas. Beskrivningen sker genom att beskriva olika tillämpningar och scenarion.
Jag har i diskussionen berört några argument emot uppsatsens slutsatser. Jag har genom att bemöta argumenten, visat att det är möjligt att använda NI- algoritmer. Och det är inte bara möjligt att använda vid planering av NI, algoritmerna går att använda såväl vid internationella som civila scenarion. Jag står därför fast vid min slutsats att det är, inte bara möjligt, utan önskvärt att NI-algoritmer används vid planering.
7.4 Rekommendationer och förslag till fortsatt arbete
Min uppsats har bara skrapat på ytan av de möjligheter som NI-algoritmer erbjuder. Jag anser att det är ett ämnesområde som kan tillföra försvarsmakten mycket. Krisberedskapsmyndigheten är ytterligare ett exempel på en intressent som skulle vinna på fortsatt forskning inom ämnesområdet NI.
Jag rekommenderar därför att det genomförs fortsatt forskning på temat NI. Jag vill också lämna några förslag på ämnesområden för fortsatt arbete. Mina förslag är:
• Hur skall ett NI-verktyg vara utformat? • Hur skall NI-verktyget användas metodiskt?
• Kan COTS-programvaror användas för att skapa en NI-applikation? • Vilka algoritmer kommer att vara de som det framtida stridsfältet behöver? • Hur skall databasstrukturen byggas för att ge flexibilitet?
• Är det möjligt att skapa algoritmer för System Interdiction? 7.5 Tackord
Jag vill tacka mina handledare, Carl-Gustaf Svantesson och Stefan Johansson för deras stöd och kloka synpunkter.
Jag vill också tacka mina kamrater Anders och Hans för den tid som de har lagt ner på att lösa olika nätverksproblem manuellt.