Hållbar utveckling innebär att beslut tas och handlingar genomförs med målet att bevara naturen och dess förmåga att ge näring åt mänskligt liv. Det har på senare tid blivit en allt viktigare fråga med den ökade medvetenheten om att människans aktiviteter har en stor påverkan på miljön. Hållbarhet handlar om att ta medvetna och ansvarsfulla beslut för att minska människans negativa påverkan på världen. Arbetet för att uppnå ett hållbart samhälle bygger inte bara på att minska energianvändningen och producera mindre avfall, utan även om att utveckla teknik som tar världen framåt med minimal miljöpåverkan. Hållbar utveckling är en kombination av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. De tre dimensionerna stödjer varandra gemensamt och ömsesidigt för att skapa en långsiktig och hållbar samhällsutveckling.
Lantbrukets stora biogaspotential kan bli en viktig pusselbit i strävan efter ett hållbart energisamhälle. Transportsektorn står för 25 % av Sveriges utsläpp och försöken med att sänka andelen fossila bränslen har gått trögt. Att satsa på att öka användningen av det renaste bränslet på marknaden, den uppgraderade biogasen, är därför ett stort steg i rätt riktning. Med en ekonomiskt hållbar lösning för produktion av gårdsbaserad biogas öppnar sig många möjligheter, både för lantbrukare, och för samhället i stort.
Gårdsägarna får möjligheten till ekonomisk ersättning för sitt avfall genom att låta den användas för att producera fordonsgas. De kommer även kunna använda sig av gödsel producerad på sin egen gård istället för att behöva köpa konstgödsel. På så vis kan utsläpp av växthusgaser minska, både genom att konstgödslet inte behöver transporteras långa sträckor, men även för att konstgödsel i sig är en miljöbov. Tillverkningen orsakar stora utsläpp av lustgas och koldioxid. Genom att använda biogödsel producerad på den egna gården återförs viktiga näringsämnen till marken så att kretsloppet sluts. Användningen minskar även kväveläckaget från jordbruket. Uppgradering med askfilter är en teknik som har studerats i rapporten. Den använder träaska för att rena biogas, askan kan sedan återföras till skogen och användas som gödsel. På så vis sluts ett kretslopp även där. Biogasen bidrar till att stärka den ekologiska hållbarheten på alla sätt och utvecklingen av teknik för gårdsbaserad fordonsgasproduktion är därför mycket viktig för samhällets hållbara utveckling. Social hållbarhet handlar om att sträva efter ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Välbefinnande, rättvisa, makt, jämlikhet och individens behov står i centrum. Målet är att alla ska ha en god hälsa, en livsmiljö där man kan utvecklas och känna frihet. Vid uppförandet av ett nytt distribuerat system för fordonsgasproduktion kommer det att krävas arbetskraft för bland annat grävning av ledninggravar och byggandet av en uppgraderingsanläggning. Nya arbetstillfällen kan därför förväntas, vilket är positivt för den sociala hållbarheten. 61 % av lantbrukarna kände 2014 att deras lönsamhet var ganska eller mycket dålig (LRF konsult, 2014). Genom att börja producera biogas och fordonsgas finns det möjligheter både till att börja tjäna pengar på sitt avfall och till att slippa behöva betala för konstgödsel. Det är ett steg mot förbättrad lönsamhet. Om ny teknik etableras som är lönsam för gårdsbaserad fordonsgasproduktion kan lantbrukarna få bättre ekonomi och på så vis bättre levnadsvillkor. Det hör till både ekonomisk och social hållbarhet.
En positiv utveckling för gårdsbaserad fordonsgasproduktion är med det sagt stärkande för den hållbara utvecklingens alla tre aspekter i samhället.
-61-
12 Slutsatser
Utifrån studiens syfte och mål presenteras här de slutsatser som kunnat dras. Slutsatserna baseras på de resultat som erhållits.
Både rörledning och lastväxlarflak är ekonomiskt försvarsbara distributionstekniker för gårdsbaserad fordonsgasproduktion. För transport med flak tar tömningen lång tid och det krävs därför att distributionen i övrigt sker väldigt effektivt för att bevara lönsamheten.
Det finns ekonomiskt konkurrenskraftig teknik för småskalig uppgradering både på marknaden och i utvecklingsstadiet med kostnader i samma storleksordning som för större anläggningar.
Kostnaden för uppgradering av biogas till 80 % metanhalt är för de anläggningar som studeras i nivå med uppgradering till 97 % metan. För att tekniken ska vara värd att investera i, både för användning av låguppgraderad fordonsgas på gården och för distribution till en central anläggning för fullständig uppgradering, krävs det att den är mycket billigare.
-62-
13 Referenser
Andersson, J. (2013). Uppgradering av biogas med aska från trädbränslen. Uppsala: Institutionen för energi och teknik, SLU.
Andersson, J. Olsson, H., Ascue, J., Rogstrand, G., Edström, M., Nordberg, Å. (2014). Processintern metananrikning vid gödselrötning – Försök i pilotskala. Uppsala: RISE, Jordbruk och livsmedel (f d JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik).
Ayond. (2016). http://branschkanalen.se/biogas-kopplad-till-iot-ger-helt-nya-intaktsmodeller-for-svenska-bonder/ (hämtad 21 mars 2017)
Bauer F., Hulteberg C., Persson T., Tamm D. (2013). Biogas upgrading – Review of commercial Technologies. Malmö: SGC.
Benjaminsson, J. (2006) Nya renings- och uppgraderingstekniker för biogas. Linköping: Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik, Linköpings Universitet.
Benjaminsson, J., Nilsson, R. (2009). Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige. Grontmij. Berglund, P. Bohman, M., Svensson. M., Benjaminsson, J. (2012). Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion. Malmö: SGC.
Bergman, M., Annerberg, L., Grönlund, A., Back, S., Nilsson, P., Sunér Flemming, M. (2016). En klimatneutral och hållbar transportsektor. Stockholm: Svenskt näringsliv.
Bio-methan. (2013). www.bio.methan.at/en/download_biomethane-calculator (hämtad 26 december 2016).
Biogasportalen. (2012). Avsättning och marknad för gårdsbaserad biogas. Uppsala: RISE, Jordbruk och livsmedel (f d JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik).
http://www.bioenergiportalen.se/?p=3369&m=1635&page=marknad (Hämtad 12 september 2017). Biogasportalen. (2016). Biogas i siffror.
http://www.biogasportalen.se/BiogasISverigeOchVarlden/BiogasISiffror (Hämtad 27 mars 2017). Biogas Brålanda. (2013). Processen. http://www.biogasbralanda.se/index.html (Hämtad 12 september 2017).
Biogas Syd. (2008). Uppgradering av Biogas till fordonskvalitet. (Elektronisk informationsbroschyr). Malmö: Biogas Syd.
Biogas Syd. (2001). Biogasdrivna dual fuel-traktorer i lantbruk, entreprenad och kommuner - en förstudie. Malmö: Biogas Syd.
Biogas Syd. (2014). Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk. Malmö: Biogas Syd.
Biogas Öst. (2011). Kartläggning av substrat för ökad biogasproduktion. Uppsala: Biogas Öst.
Blom, H., Mccann, M., Westman, J. (2012). Småskalig uppgradering och förädling av biogas. Stockholm: Pöyry Swedpower.
Blom, M. (2016). Förutsättningar och affärsmodeller för avsättning av småskaligt producerad fordonsgas. Uppsala: SLU.
Bramstorp, A. (2014). Regelverk som styr användningen av biogödsel. Malmö: Malmöhus. Brolin, S. (2009). Seminarium LBG. Uppsala: Biogas Öst.
-63-
Dahlgren, S. (2013). Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning. Stockholm: WSP.
Dahlgren, S., Ireblad, T., Lindgren, A., Lundborg, H. (2011). Biogasdistribution, från lokal till regional hantering. Rapport för Biogas Öst. Stockholm: Sweco Environment.
E.ON. (2015). Energigaser. Malmö: E.ON Gas Sverige AB.
Edström, M., Jansson, L.-E., Johansson, L.-G., Lantz, M., Nordberg, U., & Nordberg, Å. (2008). Gårdsbaserad biogasproduktion-System, ekonomi och klimatpåverkan. Uppsala: RISE, Jordbruk och livsmedel (f d JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik).
Energigas Sverige. (2011). Åtgärder vid nödsituationer under transporter av flytande metan (LNG och LBG). Stockholm: Energigas Sverige.
Enbom, U. (2012). Magasin Biogas Mitt – Med gas i tanken. Gävle: Biogas Mitt.
Engstedt, A. (2015). Biogas från stallgödsel i Jönköpings län – En förstudie. Jönköping: Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Ek, F. (2007). Produktion av biogas på gården. Helsingfors: Svenska lantbrukassällskapens förbund. Eriksson, E. (2016). Produktion och användning av biogas och rötrester år 2015. Eskilstuna: Energimyndigheten.
Göthe, L. Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan. Malmö: SGC.
Göthe L. (2013). Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan – En sammanställning av nuläget. Göteborg: Ecoplan.
Hanander, M. Nordlund, J. Levin, K., Rosqvist, H., Larsson, M. (2013). Strategi för etablering av gastankställen i Skåne. Lund: Trivector Traffic AB.
Handelskammaren. (2012). Fossiloberoende fordonssektor 2030 – så kan biogasen hjälpa till. Stockholm: Stockholms handelskammare.
Hjort, A., Tamm, D. (2012). Transport alternatives for biogas. Skåne: BioMil AB. Holmgren, M. (2011). SGC Rapport 227, Handbok metanmätningar. Malmö: SGC. Hovland, J. (2017). Kompresjon av rå biogass. Porsgrunn: Tel-Tek.
Hårsmar, D. (2014). Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar: Rapport i projektet “Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå.”. Stockholm: Hushållningssällskapet.
Hävermark, U. (2016). Processintern metananrikning – energikartläggning och efterbehandling av svepgas. Uppsala: Institutionen för energi och teknik, SLU.
Ivner, J., Nilsson, R. Rehnlund, B. Roth, L., Schabbauer, A. (2012) Produktion och marknad för
biodrivmedel som produceras ur restprodukter från samhälle och jordbruk. Karlstad: Region Värmland. Jarmander, S. Sjöberg, I. 2015. Ny utformning för gårdsbaserad biogasproduktion - En utvärdering ur material- och energisynpunkt. Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan.
Johansson M, Nilsson T. (2007): Transporter i gårdsbaserade biogassystem– Framtagning av
beräkningsprogram för kostnader och emissioner. Linköping: Institutionen för Teknik och samhälle, Miljö- och Energisystem, Linköpings tekniska högskola.
Jordbruksverket. (2016). Rötning av animaliska biprodukter. Jönköping: Jordbruksverket. JTI. (2015). Billig småskalig teknik renar biogas.
http://www.jti.se/index.php?page=forskning_pagar_fordonsgas_ja (Hämtad 17 mars 2017 kl 19.40) Uppsala: RISE, Jordbruk och livsmedel (f.d. JTI).
-64-
International energy Agency. (2016). CO2 emissions from fuel combustion. Paris: IEA. Karlsson, P. (2008). Småskalig uppgradering av biogas. Långaryd: Biorega AB.
Larsson, M. (2016). Uppgradering och förvätskning av biogas. Göteborg: Biofrigas.
Liljemark, S., Forbord, G., Riipinen, T., Andersen, J., Christensson, K., Andersson, T. (2013). Biogas med kolmembranuppgradering för optimerad biogasanvändning på lantbruk. Malmö: SGC.
Lindström, E. (2012). Biobränslen för krematorieugnar: uppföljning 2012. Karlshamn: Vegoil EP AB. Lloyd, Ola. (2011). Småskalig uppgradering av biogas. Stockholm: WSP.
LRF konsult., Swedbank och Sparbankerna. (2014). Stockholm: Lantbrukarnas Riksförbund. Miljödoktoranderna. (2009). Konstgödsel en stor miljöbov.
https://miljodoktorand.wordpress.com/2009/06/14/konstgodsel-en-stor-klimatbov/ (Hämtad 3 juli 2017).
Miljöförvaltningen. (2011). Biogasutredning - Hur kan tillgången på fordonsgas öka i Stockholm?. Stockholm: Miljöförvaltningen.
Molecular Sieves Desiccants. (2015). Molecular Sieve Desiccant for Mercaptan Removal.
https://molecularsievedesiccant.wordpress.com/tag/mercaptan-removal/ (Hämtad 12 september 2017). Nordic Gas Solutions. (2017). CNG/CBG Nyckelfärdiga tankstationer.
http://www.nordicgas.se/teknik/trycksatt-gas/ (Hämtad 21 mars 2017)
Nozic, M. (2006). Removal of carbon dioxide from biogas. Lund: Department of Chemical Engineering, Lund University.
Nordberg, Å., Olsson, H. Småskalig uppgradering – processintern metananrikning och askfilter. Uppsala: Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet.
Olsson, H. (2015). Ny innovativ teknik för småskalig uppgradering. Uppsala: Biogas Öst.
Olsson, H. (2016). Biogas 2020 Skandinaviens största biogaskonferens. Uppsala: RISE, Jordbruk och livsmedel (f d JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik).
Persson, M. (2003). Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas. Malmö: SGC Persson, T. (2013). Småskalig biogasuppgradering. Malmö: SGC.
Petersson A. Basdata om Biogas. (2011). Malmö: SGC.
Regeringen. (2016). Omställning till hållbarhet och konkurrenskraft - Sveriges väg mot ett fossilfritt och resurseffektivt välfärdssamhälle. Stockholm: Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2016). Sveriges handlingsprogram för infrastrukturen för alternativa drivmedel i enlighet med direktiv 2014/94/EU. Stockholm: Regeringskansliet.
Rolfsson, H. (2006). Vanlig aska gör underverk för skogen. http://www.atl.nu/skog/vanlig-aska-gor-underverk-for-skogen/ (Hämtad 21 mars 2017).
Sawin, J. (2016). Renewables 2016 Global Status Report. Paris: REN21.
SGC. (2009). Sammanställning av två seminarier: Kryoteknik för biogasbraschen, LBG – andra generationens fordonsbränsle. Malmö: SGC.
SGC. Biogas, föroreningar och uppgraderingstekniker. Malmö: SGC.
Statens energimyndighet. (2010). Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi. Stockholm: Energimyndigheten.
-65-
Stenfelt, J. (2015). Komprimerad gas – Logistik och ekonomi 2015-04-15. Gävle: Ekogas.
Stenkvist, M., Paradis, H., Haraldsson, K., Beijer, R., Stensson, P. (2011). Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG). Malmö: SGC.
Tattin, E. (2014). Energi – Möjligheter och dilemman. Stockholm: Kungl. Ingenjörsakademien, Kungliga Vetenskapsakademien.
Wiklander, L. Den svenska biogasmarknaden och dess aktörer. Lund: Biomil AB. Wiqvist, W. (2012). Avfall Sveriges deponihandbok. Malmö: Avfall Sverige.
Visit Cleantech West. (2017). Biogas Brålanda. http://www.visitcleantechwest.se/plats/biogas-bralanda/ (Hämtad 27 mars 2017).
Westin P., Harrysson J. (2015). Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014. Stockholm: Energimyndigheten.
Vestman, J., Liljemark, S, Svensson, M. (2014). Kostnadsbild för produktion och distribution av Fordonsgas. Malmö: SGC.
Öhman, A. (2009). Kryotekniskt behandlad flytande biogas – En utvärdering med utgångspunkt i Stockholm. Lund: Institutionen för Energivetenskaper, Lund Tekniska Högskola.
-66-