Vi utformade vår undersökning med syfte att ta reda på hur elever kommunicerar muntligt på
engelska, vilka strategier de använder sig av för att lösa problem som uppstår i kommunikationen samt vilka problem de saknar strategier för att lösa. Vi ville också undersöka hur eleverna upplever skolans stöd av deras muntliga utveckling. Vi valde att använda oss av en metodkombination för att få svar på våra frågor men också för att skapa en mer omfattande bild av problemet. Metoderna kompletterar varandra och bidrar med olika typer av information. Observationen vi utförde kan liknas vid en statisk observation eftersom vi redan i förväg skapat kategorier för vad vi ville observera. Vi konstruerade ett observationsschema utifrån våra teoretiska verktyg, O´Malley och Chamots (1990) indelning av de kommunikativa strategierna. Observationsschemat hjälpte oss att bibehålla fokus under intervjun men vid ett fåtal tillfällen valde vi att frångå schemat för att anteckna hela sekvenser där eleverna på något vis löste ett problem som uppstått under övningen. Anledningen till att vi valde att utföra en
observation var dels att få se och skapa oss en bild av hur elever använder strategier när de pratar engelska och löser problem i kommunikationen, dels att kunna använda våra intryck och anteckningar från observationen som grund för det fortsatta arbetet. Vi upplever att valet att inleda studien med en observation var lyckat. I intervjusituationen kunde vi använda oss av observationen och övningarna för att konkretisera för eleverna vad vi menade. Ett samtal som kunde ha blivit väldigt abstrakt blev nu konkret eftersom vi kunde relatera till konkreta situationer som uppstått under den observerade lektionen. Enkäten som utformades som komplement för observationen var också en hjälp under intervjun. De frågor som ställdes i enkäten hade kunnat ställas under intervjun men vi valde att konstruera en anonym enkät eftersom vissa av frågorna kan upplevas som etiskt känsliga. Som utfallet blev fick vi in 18 ifyllda enkäter, vilket kan ställas mot intervjuns tre deltagare. Mängden data som vi kunde samla in blev alltså betydligt mer omfattande med valt tillvägagångssätt. Materialet som samlats in med under observationen transkriberades till löpande text för att vi enklare skulle kunna skapa en överblick. Detta gjordes i direkt anslutning till observationen för att minska risken för att
nyckelsekvenser glömdes bort. Vid sammanställningen av enkätsvaren uteslöt vi en av enkäterna på grund av att svaren i fråga var av mer oseriös karaktär, i övrigt bidrog enkäterna med en nyanserad bild av elevernas mer personliga åsikter om engelskundervisningen och dem själva som engelsktalare.
- 33 -
Som vi redan nämnt användes våra observationsanteckningar och elevernas enkätsvar som underlag för det fortsatta arbetet. Intervjuguiden skapades som en hjälp för oss att behålla fokus, men frågornas karaktär och inbördes ordningsföljd fastställdes inte. Intervjun blev ett lyckat samtal som gav oss större förståelse för det utfall vi mött under observationen. Ju längre intervjun fortlöpte desto mer analytiska och reflekterande blev eleverna, de växte verkligen in i rollen och delade med sig av personliga åsikter och upplevelser som var ovärderliga för oss. Ljudinspelningen från intervjun transkriberades även den till löpande text, dels för att ge oss en överblick men också som en
förberedelse inför analysen där vi valt att använda oss av autentiska sekvenser för att visa vår närhet till empirin. Vi valde bort möjligheten att föra anteckningar under intervjun eftersom vi ville ge eleverna hela vår uppmärksamhet. Eftersom vi transkriberade materialet så kort efter intervjun upplevde vi aldrig att vi saknade anteckningar.
När allt insamlat material transkriberats följde en period av närläsning för att verkligen bekanta oss med vårt material. Den gemensamma nämnaren, elevernas tendens att prata svenska i stället för engelska, blev tydlig för oss under ett tidigt skede. De tematiseringar som presenterats som möjliga orsaksförklaringar var inte heller speciellt svåra att identifiera. Vi märkte tidigt att våra uppfattningar överensstämde och arbetet med att identifiera och beskriva de fem kategorierna gick därför
förhållandevis smärtfritt. Vi valde att presentera vår analys och vårt resultat i en och samma löpande text för en mer berättande och levande analys. Sekvenser ifrån observationen, enkäterna och intervjun lyftes in för att ge en mer autentisk känsla och för att visa på vår närhet till empirin. Vi hade
naturligtvis kunnat presentera vår analys och vårt resultat i skilda kapitel och använt oss av andra tillvägagångssätt, till exempel hade vi kunnat redovisa materialet från de skilda metoderna var för sig. Vår farhåga var dock att ett sådant tillvägagångssätt lätt skulle kunna upplevas som statiskt och en aning stelt. I efterhand är vi nöjda med vårt sätt att hantera analys och resultat och främst över vårt val att placera autentiska avsnitt ur empirin i fokus.
Vi är övertygade om att den metodkombination vi valt att använda oss av har hjälpt oss att skapa en mer omfattande och mer varierad bild av vårt forskningsfält. Genom att både observera, intervjua och lämna ut enkäter har vi lyckats generera en nyanserad och djup bild av elevernas muntliga
kommunikation på målspråket, deras användning av strategier och deras åsikter om skolans stöttning av deras muntliga utveckling. Vi är medvetna om att vi endast gjort en observation och en intervju, vilket i vissa fall kan anses vara för begränsat. Genom att avgränsa studien till en och samma klass under en begränsad tidsperiod menar vi att vi trots den enda observationen och den enda intervjun kunnat ge en djupare bild av elevernas upplevelser av muntlig kommunikation på målspråket än om vi inriktat oss på en metod eller flera elevgrupper.
- 34 -