Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att få en så djup uppfattning om intervjupersonernas resonemang och åsikter uppsatsens tema. Formatet utgjordes av en mindre fallstudie där vi försökt fånga hur olika socialarbetare inom olika fält har märkt av den renovering och uppgradering som genomförts i Gränby specifikt, men även i Uppsala generellt.
Vidare har vi även relaterat detta till statistik, rapporter och tidigare forskning inom bland annat bostadspolitik, social exkludering och gentrifiering. Urvalet av intervjupersoner var relevant men blev ändå inte helt optimalt, då fler socialarbetare inom försörjningsstöd hade kunnat öka studiens trovärdighet. Urvalsprocessen begränsades kraftigt av policies inom vissa delar av socialtjänsten. Däremot upplever att den kvalitativa metod vi använde oss av var relevant för både vårt syfte liksom våra frågeställningar. Materialet som framkom genom användning av riktade och öppna intervjuer var i vår mening tillfredsställande. Kodning och tematisering underlättade analysen och gav oss möjligheten att presentera ett mer översiktligt och begripligt resultat. Vi anser att ett kvantitativt metodval inte hade tagit fasta på de nyanserade upplevelserna som våra intervjupersoner uttryckte. Sammanfattningsvis menar vi att studien, trots vissa svagheter, bidrar till att ge en för läsaren viss utökad förståelse för ämnet.
40 7.3 Implikationer för vidare forskning
Som presenterats under avsnitt 3.2 så var forskning om gentrifiering och social exkludering, av god kvalitét inte svårt att finna. Däremot upplevde vi en viss kunskapslucka gällande studier som rör de faktiska konsekvenserna för personer som bott i eller flyttat ifrån dessa områden, där vi anser att vår uppsats kan vara ett bidrag. Framtida studier om hur social exkludering och gentrifiering av bostadsområden påverkar stadens invånare och de sociala insatserna bör främst fokusera på försörjningsstöd, då det enligt våra fynd främst är dit klienter hänvisas. Vidare anser vi att fler studier av regelverk, riktlinjer och tillämpning kan behövas som komplement till existerande kunskap inom området.
7.4 Sammanfattande diskussion
Denna studie har undersökt om det i socialarbetares berättelser finns tecken på social exkludering och gentrifiering, främst i Gränby, samt huruvida detta har påverkat de sociala insatserna. Det blev tydligt att vissa riskgrupper är mer utsatta när hyror höjs kraftigt i ett område i samband med renoveringar. Sahlin (2013) redovisar två tolkningar av rumslig social exkludering; avvisning och utvisning, vilka båda är relevanta för vårt resultat. De som är nya på hyresmarknaden, bland annat ensamkommande och nyanlända, riskerar avvisning då de stundtals inte uppfyller de krav som hyresvärdar ofta ställer på sina boende. För de som redan har en bostad men inte längre klarar av den ekonomiska situationen kan detta leda till en utvisning från hyresmarknaden. Samtliga riskgrupper riskerar då att hänvisas till mer otrygga boendeformer, främst till den svarta andrahandsmarknaden. Som vi nämnt tidigare kan detta exempelvis vara äldre och/eller pensionärer, som i enlighet med Elias och Scotsons (1994) resonemang egentligen skulle tillhöra en mer etablerad grupp i området. Det alla våra riskgrupper har som gemensam nämnare är en svag ekonomisk förutsättning, vilket varken social förankring eller sociala behov tycks väga tyngre på en mer nyliberal bostadsmarknad.
Låginkomsttagare ansågs majoriteten av intervjupersoner vara en extra utsatt riskgrupp, trots att de sällan är en del av socialtjänstens klientel. Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att dessa i viss mån “föll mellan stolarna”, då de kunde tvingas flytta just eftersom de inte var garanterade stöd sedan tidigare från socialtjänsten. Vissa socialarbetare vittnade om att kontakten med gruppen låginkomsttagare ökade i samband med renoveringarna. De kunde förutspå en framtida socioekonomisk utsatthet hos dessa, fastän de ännu inte var berättigade att beviljas försörjningsstöd och/eller boendeinsatser. Som tidigare nämnt fanns en viss kritik och
41 frustration hos socialtjänstens anställda då de upplevde sig vara bakbundna i det förebyggande sociala arbetet. Kjellbom (2013) påtalar vikten av att inte bara fokusera på insatser vid vräkning utan även ett preventivt arbete för medborgare som är i riskzonen för avflyttning eller bostadslöshet.
En slutsats som går att dra gällande individer som riskerar att socialt exkluderas då ett område gentrifieras är att ett stort ansvar läggs på individen, vare sig det handlar om att klara av att betala en betydligt högre hyra eller hitta en alternativ bostad på en marknad där bostadsbrist redan råder.
42
Referenser
Andersson, R., Franzén, M., Hedman, L., Lindberg, H., Forte - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (2017) Forskning i korthet #9 - Segregation: Vad menas och hur mäts den?¨
Baeten, G., & Listerborn, C. (2015). Renewing urban renewal in landskrona, sweden:
Pursuing displacement through housing policies. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 97(3), 249-261. 10.1111/geob.12079
Beeck, M., (2017, 10 mars) "Renovräkningarna är farliga"
(hämtad från https://uppsala.etc.se/ 2018-05-09)
Boverket (2010) Boendesegregation – orsaker och mekanismer, En genomgång av aktuell forskning
Boverket (2014) Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar
Börjeson, B., 1932-2012, & Börjeson, M., 1959. (2015). Förstå socialt arbete (3., uppdaterade uppl. ed.). Malmö: Liber.
Davidsson, T (2010) Utanförskapelsen. En diskursanalys av hur begreppet utanförskap artikulerades i den svenska riksdagsdebatten 2003-2006 Socialvetenskaplig tidskrift, 17 (2), 149–169
Dellbeck, J (2002) Ancker-Gate-Lindegren – bostäder för en växande stad i; Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala - från Domkyrkan till Ångströmslaboratoriet Lambert, Lars (red.) Almqvist & Wiksell: Uppsala
Elias, N., 1897-1990, & Scotson, J. L. (1994). The established and the outsiders: A sociological enquiry into community problems (2.th ed.). London: Sage.
Elm Larsen, J., (2009) Marginalisering og levekår. I: Elm Larsen, J., & Mortensen, N (red) Udenfor eller indenfor. Sociale marginaliseringsprocessers mangfoldighed. Köbenhavn:
Hanz Reizels förlag, s. 122-153.
Fraser, N., Lindgren, J., 1969, & Gundenäs, H., 1978. (2011). Rättvisans mått: Texter om omfördelning, erkännande och representation i en globaliserad värld. Stockholm: Atlas.
Fröjd, M,. (2012, 2 juli) Klart för storrenovering i Gränby (hämtad från https://fastighetsnytt.se 2018-05-20)
Giddens, A., Sutton, P. W., & Ekerwald, H., 1948. (2014). Sociologi (5., rev. och uppdaterade uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
43 Glass, R., & Centre for Urban Studies. (1964). London: Aspects of change. London:
MacGibbon & Kee.
Gränbys lokala hyresgästförening,. (2012, 13 juni) Oviss framtid för Rikshems hyresgäster i Gränby (hämtad från http://unt.se 2018-02-05)
Hedin, K., Clark, E., Lundholm, E., Malmberg, G., Samhällsvetenskapliga fakulteten,
Institutionen för geografi och ekonomisk historia, . . . Centrum för befolkningsstudier (CBS).
(2012). Neoliberalization of housing in sweden: Gentrification, filtering, and social polarization. Annals of the Association of American Geographers, 102(2), 443-463.
10.1080/00045608.2011.620508
Hjerm, M., 1969, Lindgren, S., 1974, & Nilsson, M., 1971. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2., [utök. och uppdaterade] uppl. ed.). Malmö: Gleerup.
Holgersson, H., 1978, & Thörn, C., 1972. (2014). gentrifiering (1. uppl. ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Holmqvist, E., Turner, L. M., Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Uppsala universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten. (2014). Swedish welfare state and housing markets: Under economic and political pressure. Journal of Housing and the Built Environment, 29(2), 237-254. 10.1007/s10901-013-9391-0
Kjellbom, P., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan. (2015). Ekonomiskt bistånd vid hyresskulder.
Socialvetenskaplig Tidskrift, (2), 153.
Kjellbom, P., Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan. (2013). Socialtjänstens hyresrättsliga roller vid risk för påtvingad avflyttning från bostad. Socialvetenskaplig Tidskrift, (1), 13.
Kulturnämnden (2010) 60-80 BOSTADSHUS I GRÄNBY, LÖTEN OCH NYBY Arkitektur under 1960-, -70- och -80-talen. Uppsala kommun, kulturnämnden ISBN 978-91-633-7002-1
L. F. Cooper, H., Hunter-Jones, J., Kelley, M. E., Karnes, C., Haley, D. F., Ross, Z., . . . Bonney, L. E. (2014). The aftermath of public housing relocations: Relationships between changes in local socioeconomic conditions and depressive symptoms in a cohort of adult relocaters. Journal of Urban Health, 91(2), 223-241.
Lantz, A., 1955. (2013). intervjumetodik (3., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur
Lefebvre, H., Gromark, S., & Einarsson, P. (1983). Staden som rättighet (1. uppl. ed.).
Stockholm: Bokomotiv.
44 Nationella operativa avdelningen (2017, juni) Utsatta områden – social ordning, kriminell struktur och utmaningar för samhälle (hämtad från http://polisen.se 2018-02-01)
Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research (2.th ed.). Los Angeles, Calif: Sage Publications.
Parker, P., Madureira, A. M., Fakulteten för teknikvetenskaper, Blekinge Tekniska Högskola,
& Institutionen för fysisk planering. (2016). Housing context and legitimacy in the
transformation of a stigmatized estate : The case of rosengård. Journal of Housing and the Built Environment, 31(4), 589-604. 10.1007/s10901-015-9480-3
Paton, K. (2009). Probing the symptomatic silences of middle-class settlement: A case study of gentrification processes in glasgow. City, 13(4), 432-451.
Pejryd, N,. (2016, 4 februari) 1:“De bor i sin egen skit” (hämtad från https://www.svt.se 2018-05-20)
Pejryd, N,. (2016, 4 februari) 2: Tvångsrenoveringen har tvingat hundratals att flytta (hämtad från https://www.svt.se 2018-05-20)
Petersson, F., 1976, Davidsson, T., 1981. (2016). Social exkludering: Perspektiv, process, problemkonstruktion (Upplaga 1 ed.). Lund: Studentlitteratur.
Pleijel, Mattias., (2015, 29 juni) Kritiserade Gränby lyfts fram som en framgångssaga under Almedalen (hämtad från http://sverigesradio.se 2018-02-01)
Polanska, D. V., Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS), Sociologi, Institutionen för samhällsvetenskaper, &
Södertörns högskola. (2010). Gated communities and the construction of social class markers in postsocialist societies: The case of poland. Space and Culture, 13(4), 421-435.
Reardon, M., & Dymén, C. (2015). Towards the just city: Addressing poverty and social exclusion in the stockholm region. Local Economy: The Journal of the Local Economy Policy Unit, 30(7), 838-856.
Repstad, P., & Nilsson, B., 1943. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Rikshem Gränby (hämtad från https://www.rikshem.se/om-oss/vara-fastigheter/uppsala/granby/ 2018-05-10)
45 Sahlin, I., Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Gothenburg University, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Faculty of Social Sciences, & Department of Social Work.
(2013) Bostadslöshet som politiskt resultat. Hemmet och bostaden - Fronesis (42-43) 53-64
Sahlin, I., & Machado Des Johansson, N. (2008). Diskriminering och exkludering. en introduktion. Socialvetenskaplig tidskrift, 15 (3–4), 174–184
Schierup, C., (2006) Den sociala exkluderingen i Sverige. Migration, arbetsmarknad och välfärdsstat i förändring. I: De los Reyes, P (red.) Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. (2006). Arbetslivets (o)synliga murar: Rapport. Stockholm: Fritze.
Schierup, C., & Ålund, A. (2011). The end of swedish exceptionalism? citizenship, neoliberalism and the politics of exclusion. Race & Class, 53(1), 45-64.
Sernhede, O., (2017, 15 augusti) Gentrifiering och segregation är två sidor av samma mynt (hämtad från https://goteborg.etc.se/ 2017-02-01)
Sinisalo Åström, T. (2014) Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning per augusti 2014.
https://www.uppsala.se/contentassets/3c10fdad984541ab85d8a1b6af773c94/uan-arende-3.1-uppfoljning-ekonomiskt-bistand-arbetsmarknad-och-vuxenutbildning-2014.pdf
Sohlberg, P., 1954, & Sohlberg, B., 1943. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod (3., [kompletterade och utvidgade] uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Trost, J., 1935-2018. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl. ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Uppsala kommun (2010) Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret, Bostadspolitisk strategi för Uppsala kommun 2010-2014
Uppsala kommun (2011) Statistikenheten, Kommunledningskontoret, Områdesfakta 2011
Uppsala kommun (2016) Statistikenheten, Kommunledningskontoret, Områdesfakta 2016
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed
Wacquant, L., (2010) Ordering insecurity: Social polarization and the punitive upsurge.
London: SAGE Publications Ltd.
Wesslén, A. (1996) ”Fokusgrupper - en bra metod i hälsoforskning”, i Vår Föda3:21-22
46 Westin, S., (2011) Men var ska vi då ta vägen? Ombyggnationer ur hyresgästernas
perspektiv. Stockholm : Hyresgästföreningen, Riksförbundet och, Region Stockholm
47
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur länge har du arbetat inom socialtjänsten?
Hur länge har du arbetat på enheten?
(Vi informerar respondenten om det övergripande temat för vårt arbete, samt centrala begrepp innan vi fortsätter)
Hur upplever du att bostadssituationen är i Uppsala just nu? (Vi vill ge respondenten chansen att tolka frågan fritt först) Om det behöver förtydligas: bostadsbrist, trångboddhet, boendekostnader, levnadskostnader, boendestandard, ökad/minskad segregation?
Hur har det märkts i ditt arbete?
Upplever du att behoven av sociala insatser/bistånd har förändrats på något vis under de senaste 5-6 åren? På vilket sätt?
Upplever du att ombyggnationer/hyreshöjningar/bostadsförändringar påverkar ert arbete?
Upplever du att ombyggnationerna/hyreshöjningarna/bostadsförändringarna i Gränby har påverkat ert arbete?
Har du erfarenhet av att klienter fått byta bostad i samband med detta?
Om ja:
Hur har du upplevt klienternas inställning till detta?
Har du erfarenhet av att klienter fått försämrade villkor/ekonomi i samband med detta?
Om ja:
Är detta/ har varit en aktiv diskussion på er arbetsplats?
Om ja:
Hur har diskussionen varit?
48
Bilaga 2
Vi är två socionomstudenter från Uppsala universitet, som gör en studie om bostadssituationens utveckling i Uppsala i samband med större renoveringar/förändringar och hur det kan ha påverkat socialtjänstens arbete. Fokus är främst Gränby. Vi söker i samband med detta socialsekreterare, främst från försörjningsstöd och boendeenheten för intervjuer, gärna några som arbetat sedan ca 2012, då renoveringarna i området inleddes. Vårt mål är att intervjua 10 personer till studien.
Deltagandet är naturligtvis frivilligt och kan när som helst utan särskild förklaring avbrytas. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast vi och handledare kommer åt det under arbetets gång. Materialet kommer att avidentifieras. Särskilt samtycke kommer att inhämtas från samtliga inblandade personer. I de fall någon person inte samtycker till deltagande i studien, kommer data inte insamlas från kommunikation där denne är närvarande.