Tidens centrala betydelse för tillgänglighet är uppenbar. Systemet sätts på prov i krig och krigsliknande situationer men också i fred. När behov av resurser samanfaller i tid eller rum är samverkan och samordning den möjlighet som finns att öka effekten av tillgängliga resurser. Fredsrationella aspekter, som ekonomi och personalstyrka, kan inte bortses ifrån och har de senaste åren fått en framträdande roll. Flygvapnet och marinen har hög tillgänglighet året runt eftersom fredsmässiga grupperingar motsvarar skarpa uppgifter. Arméns flytande skala av beredskapstider och anställningsformer är fredsmässigt rationella men innebär stora
utmaningar när behov av ökad beredskap blir verklighet vid förändringar i hotbilden som nu ses internationellt.
I rationell mening bör armén behålla nuvarande gruppering i Skövde. Men utan hänsyn till ekonomi och rekrytering skulle, för ökad tillgänglighet nationellt, en logistikbataljon kunna placeras i Boden som tidigare. En sådan placering skulle däremot få konsekvenser för flygvapnet och marinen som främst är grupperade i södra Sverige.
Militärpolitiken och tidsaspekten från betänkanden till implementering riskerar att
marginalisera logistikförmågan genom splittringen som uppstår i glappet mellan intentioner och verklighet. Organisationen genomgår omfattande omstruktureringar som dras med förseningar samtidigt som en logistikutredning pågår och hotbilden i närområdet. Utifrån stridskrafternas olika behov och förutsättningar bör Försvarsmakten inte ändra logistiklösningar på taktisk nivå, t.ex. lyfta ur Försvarsmedicin ur logistiken, för förändrings skull. Befintliga stridskraftsspecifika lösningar t.ex. avseende transportmetoder och leverans tycks nödvändiga för att verka effektivt. Däremot bör man integrera samtliga tjänstegrenar inom logistiken för att öka kunskapen om och förståelsen för varandras logistiklösningar och därigenom möjliggöra utökad samverkan för ökad effektivitet. Ökad kunskap och förståelse kan också uppnås genom gemensamma utbildningar och Försvarsmaktsgemensamma övningar.
Kontinuitet
Transportresurser är en av grundpelarna för att upprätthålla kontinuitet men är också en bristvara. Det ställer krav på att logistiken tidigt integreras i stabs- och planeringsarbete så att behovet av tydliga rutiner och hänvisningar hanteras. Tillgång till civila leverantörer behöver säkerställas för att uppnå kontinuitet med obruten kedja. Även i det avseendet är kunskapen om varandras behov och resurser viktig för att optimera effektiviteten.
Staber behöver stritskraftsövergripande förståelse, systemförståelse, underrättelser och mod när de planerar logistiken. De behöver förutsättningar för att använda resurser med
tidsförskjutning och balansera risken för att insättande av exklusiva resurser kan göra att dessa låses vid fel tid och plats. Avvägningen mellan att ha tillgängliga resurser i reserv eller understödja andra förutsätter bred förståelse.
Sida 44 av 50 Hänvisningsmässigt är logistikkonceptet grunden till att uppnå redundans genom hela
Försvarsmaktens logistiksystem. Logistikutredningar belyser att mycket av det som tidigare gjorts av Försvarsmakten numera löses av civila leverantörer, som FMV. För flygvapnet och marinen har det under lång tid fungerat så. Armén däremot är van att lösa egen logistikkedja. Förståelsen för skillnaden är viktigt och armén måste förstå de korta ledningsvägarna som finns mellan flygvapnets och marinens taktiska staber. Flygvapnet och marinen behöver också förstå arméns behov av decentraliserad ledning.
För alla tre stridskrafterna gäller att de bör användas tillsammans för att maximera effekten för delarna och helheten. Den enas styrka kompenserar andras svaghet. Det finns stöd i teorin för att gemensamma operationer ger motståndaren fler aspekter att hantera och den egna organisationen bättre möjligheter att förskjuta striden till tid eller plats som ger egna fördelar vilket inkluderar alla förmågor, även logistik. Synergieffekten ökar således möjligheten att nå uppsatta mål. För att nå hit behöver vi gå längre än att prata om det, komma bort från tidigare nämnda combined-situation samt eftersträva att göra saker joint. Förutsättningar för detta är utbildning, fysiska övningar, gemensamma fältövningar och möjligheterna att gemensamt genomföra logistiska spel.
Ett förhållandevis billigt sätt att göra detta är träning i simulerad stabsmiljö alternativt under större stabsövningar. Jag anser att detta är vägen att gå. Det skulle vara olyckligt att bara se till fysiska övningsmål och enstaka moment där stridskrafterna möter varandra under korta perioder. Här finns möjligheten att närma sig varandra förståelsemässigt i alla avseenden, inklusive logistikperspektivet. Förutsättningar för ökad effektivitet skapas på ”ritbordet” under planeringsprocessen.
Förmåga till överlevnad
Gemensamt för stridskrafterna är att logistiken delvis är oskyddad men också att visst skydd kan skapas genom rörelse och taktik. En ökad förståelse för och kunskap om varandras behov och resurser ökar möjligheten att understödja varandra med skydd. Det kommer alltid att behövas prioriteringar vad avser skydd och verkan. Prioriteringar som kan innebära att kliva utanför egen säkerhetszon och använda okonventionella lösningar, t.ex. leverans med civil budfirma. Även om budbilen inte har direkt skydd så har den ett visst indirekt skydd genom att de uppträder dolt i ordinarie samhälle. Ingen tjänar på att den viktiga lasten inte kommer fram. Förmodad nytta måste vara större än risken. Skydd av drivmedel och ammunition prioriteras vanligen eftersom den utgör förutsättningen för transporter, strid och skydd. Stridskrafterna har olika möjligheter att välja och anpassa överlämningsplats i både tid och rum. Skillnaderna ger förutsättningar för att lära av varandra.
Sammanfattningsvis skulle samordningsmöjligheterna gynnas av att minska glappet som har uppstått mellan intentioner och verklighet. FMLOG har uppgiften men säger själva att de inte löser den till fylles. I relation till teorin som delar in logistik i strategisk, operativ och taktisk nivå skulle resurser behöva tillföras för att uppnå det sömlösa förfarandet som Kress
beskriver. Nya resurser kan dock vara svåra att uppnå enskilt i nationell kontext.
Samarbetsavtal, likt de Förvarsministern nämnt, med andra länder kan vara en framkomlig väg att öka de totala resurserna. Dessa aspekter gör uppsatsen relevant även i internationellt och interoperabelt avseende.
Sida 45 av 50 Metodval
Kvalitativ metod har varit lämplig för att belysa tillämpning av logistik inom de olika stridskrafterna. Det är en styrka att informanter kunnat rekryteras ur organisationer för
samtliga stridskrafter samt att samtliga tillfrågade accepterat förfrågan och fullföljt. Att banda intervjuerna så att dessa kan transkriberas vore att föredra men är inte genomförbart inom tidsramen. Bristen kompenseras med nogsamt nedtecknade svar under intervjuns gång samt möjlighet för informanter att korrekturläsa.
5.1. Reflektion
En avslutande reflektion rör logistiken ur ett allmänt perspektiv. Under intervjuer med logistikföreträdare har det framkommit att det finns brister inom den logistiska funktionen och flera undrar åt vilket håll vi är på väg?
Sammanfattningsvis ser det ut att vara brist på resurser, brist på tydlighet i styrningar
avseende bl.a. logistikkoncept och splittring av logistikfunktionen inom Försvarsmakten. Det finns goda intentioner och på stridskraftsnivå gör man ett gott jobb utifrån förutsättningarna. Flytt av logistikbataljonerna till armén innebär olika konsekvenser för olika aktörer och i nuläge gynnas armén.
Flera menar att det aldrig genomförts en reell konsekvensbeskrivning om att det saknas, och länge har saknats, resurser inom logistikfunktionen eller hur bristerna kan avhjälpas. En flytt av logistikbataljonerna kan på sikt innebära genomlysning av systemet och utifrån detta hitta luckor, fel och brister samt åtgärda dessa. Något som vore positivt för alla stridskrafter. Omstuktureringen tvingar också samtliga aktörer till tidig planering och förtänksamhet kan på sikt vara bra för samtliga stridskrafter. Risken verkar vara att logistiken blir en bricka i ett militärpolitiskt spel eller en budgetregulator.
Det råder kamp om resurser som inte gagnar helheten. Marginaliseringen av logistik ger den, ur logistikhänseende, ”oinsatte krigaren” visst tolkningsföreträde. I dagens Operativ doktrin har ett kapitel övertagit vad tre böcker tidigare förklarade. Förklaring av förmågan uthållighet finns inte längre förklarat i en publikation som bör läsas av alla. För att hitta rimliga
definitioner behöver även logistisklitteratur läsas, såsom Grundsyn logistik och Handbok insatslogistik.
5.2. Förslag till fortsatt forskning
Utvecklingen av den operativa logistiken är inte klarlagd. En studie av operativ nivå är av intresse. Likaså en observationsstudie av tillämpning.
Hur ökad kunskap om och förståelse för varandras logistikkoncept, mellan stridskrafterna, bäst uppnås behöver studeras. Vidare vore det intressant att studera Specialförbanden samt FMLOG och dess betydelse för optimal effekt i försvarsmaktsgemensamma operationer. Att studera förhållanden i andra länder samt svenska insatser i internationell kontext avseende hur logistikkoncept kan användas samt hur en ansvarsfördelning och uppdelning av
Sida 46 av 50