Syftet med denna studie var att analysera pappors upplevelse av att vara pappalediga. I syftet ingick även att analysera pappornas förändrade levnadssätt i och med föräldraskapet samt om deras delaktighet i hushållsarbetet förändrats. Frågorna vi ställde oss till detta syfte var; Hur upplever papporna det att vara förälder? Hur upplever papporna pappaledigheten? Hur och varför delades föräldraledigheten upp som den gjorde? Upplever papporna att fördelningen av arbetsuppgifterna i hemmet har förändrats före, under och efter pappaledigheten, på vilket sätt i sådana fall? Upplever papporna att bemötandet från familj, vänner, arbetskamrater och chef har förändrats i samband med pappaledigheten, på vilket sätt i sådana fall? Nedan följer en kort redogörelse för svaren på de olika frågeställningarna, utifrån resultatet i studien.
Vad gäller frågorna om pappornas upplevelser av föräldraskapet och pappaledigheterna fram- kom det i studien att de hade genomgående positiva upplevelser. På frågan om hur och varför föräldraledigheten delades upp som den gjorde, har det i studien visat sig att flera faktorer har varit styrande, framför allt den ekonomiska situationen. Gällande fördelningen av arbetsupp-
gifterna i hemmet, har det i studien framkommit att det endast var under pappaledigheten som fördelningen förändrades. Slutligen har resultatet i studien visat att bemötandet från omgiv- ningen inte har förändrats i och med pappaledigheten.
Utifrån den svenska jämställdhetspolicyn ser vi det som positivt att inte respondenternas ar- betsplatser försvårat deras pappaledigheter. Detta är en motsats till det Bekkengen (2002) kommit fram till i sin studie, där hennes respondenter upplevt missnöje från arbetsplatsen när de önskat vara föräldralediga. Resultatet från våra respondenters uttalanden tyder på att ar- betsplatserna har en barnorienterad maskulinitet, enligt Bekkengens resonemang. Resultatet tyder även på att respondenternas arbetsplatser har den barnorienterade maskuliniteten som norm, då de ställt sig positiva till pappaledigheterna. Att denna norm framkommer är något som till viss del understryker Plantins (2004) resultat, att den nya maskuliniteten som kan liknas med den barnorienterade har blivit den nya hegemoniska maskuliniteten. Att respon- denterna i vår undersökning fått bra bemötanden inför pappaledigheten ser vi som positivt då det tyder på att arbetsplatserna blivit mer barnorienterade. Detta ser vi som tecken på att sam- hället är på väg att förändra attityden till pappornas deltagande i föräldraskapet och därmed förbättra kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden. Våra resultat tyder på att en långsam förändring håller på att ske. Respondenterna uttrycker att de både vill och kan vara hemma mer idag än om man jämför med tidigare generationers pappor, då mammorna idag bidrar till familjens ekonomi i större omfattning.
Utöver den ekonomiska aspekten ser vi tecken på att dagens pappor är mer engagerade i sina barn, utifrån den jämförelse respondenterna har gjort med sina egna pappor. Detta resultat tyder på den förändring Giddens (2003) menar håller på att ske inom familjerna och som även kommer att fortsätta. Även om vi sett en förändring i delaktigheten i föräldraskapet hos re- spondenterna, jämfört med tidigare generationer, är detta något som inte påverkat attityden till deras pappaledigheter. Det respondenterna har uttryckt kan vara grunden till att de har möj- lighet att vara mer delaktiga i föräldraskapet, jämfört med tidigare generationer, är framför allt den ekonomiska aspekten.
Att den ekonomiska ersättningen fortfarande har en stor del i hur föräldraledigheten delas upp, ger oss en tydlig signal på att bestämmelserna för ersättningen bör ändras. Det behövs att pappor är mer föräldralediga av flera olika skäl, bland annat som nämnts tidigare för att för- bättra kvinnornas möjligheter på arbetsmarknaden, men även för att papporna ska ha möjlig-
het att skapa bra relationer till sina barn. Eftersom alla familjer inte kan klara sig ekonomiskt om den högst avlönade föräldern är hemma med barnet, anser vi först och främst att man mås- te se över föräldrapenningens regler. Dessutom ska det inte stanna vid att reglerna ses över, utan vi anser att det måste ske förändringar som möjliggör för båda föräldrarna att vara hem- ma. Det förslag TCO har gett, se inledningen, är ett förslag som vi anser noga bör utredas om det kan vara ett alternativ för förändring av föräldrapenningen. Innan vi tar ställning till om förslaget är bra eller dåligt vill vi att det utreds färdigt. Vi menar med andra ord att det bör ske en förändring snarast istället för att bara diskuteras och debatteras.
Att vi genomfört intervjuer till denna studie anser vi vara det bästa sättet att uppfylla studiens syfte. Då vi inte intervjuat respondenternas partners kan vara en brist för att få en helhetsbild på föräldraledigheten. Eftersom syftet har varit att enbart fokusera på papporna ser vi inte detta som en brist. Däremot respondenternas omfattande geografiska spridning ser vi som en potentiell brist, om avsikten hade varit att generalisera och dra geografiska slutsatser. Då det inte var syftet med studien ser vi inte heller detta som någon brist. Vad gäller datainsamling- ens brister, ser vi att viss information kan ha gått förlorad i intervjuerna med de två respon- denterna som inte medgav ljudupptagning. Detta kan ha skett trots att vi försökte anteckna så mycket som möjligt under dessa intervjuer. Under provintervjuerna upptäckte vi att respon- denterna slappnade av mer under tiden vi antecknade, då det inte hela tiden var någon som iakttog dem. Under de pauser som blev då anteckningarna fördes fick respondenterna tid att fundera och fylla ut svaren. Därför använde vi oss av denna teknik, med en kombination av ljudinspelning samt anteckningar, under övriga sex intervjuer.
Då vår studie varit inriktad på pappornas upplevelse av pappaledigheten ser vi att det finns en mängd olika alternativ på hur detta kan studeras vidare. För att få ytterligare ett perspektiv på pappaledigheten och hur den påverkar familjen, ser vi det som ett alternativ att även intervjua respondenternas partners. Det vi anser vara intressant är att få partnerns upplevelse av hur hushållsarbetet är fördelat, om partnern har samma uppfattning som respondenten. Vi anser det även vara av intresse att studera om partnern har annan uppfattning om varför föräldrale- digheten delades upp som den gjordes. Att det finns mycket att vidare studera inom ämnet föräldraledighet anser vi vara tydligt, även om det idag redan finns forskning.
Referenser
Bekkengen, L. (2002) Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Malmö, Liber Ekonomi.
Bygren, M., Gähler, M. & Nermo, M. (2004) Familj och arbete – vardagsliv i förändring. Kristianstad, Kristianstads Boktryckeri.
Bygren & Duvander, (2004) i M, Bygren, M, Gähler & M, Nermo, (red) Familj och arbete – vardagsliv i förändring. Ss. 166- 199.
Chronholm, A. (2004) Föräldraledig pappa. Göteborg, Göteborgs Universitet – Sociologiska Institutionen ISSN 1650-4313 ; 23
Connell, R. W. (2002). Om genus. Uddevalla, MediaPrint Uddevalla AB.
Connell, R. W. (2003). Maskuliniteter. (2: a rev. uppl.). Uddevalla, MediaPrint Uddevalla AB.
Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom sam- hällsvetenskaperna. Lund, Studentlitteratur.
Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2005) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm, Elanders Gotab.
Elvin-Nowak, Y. (2005) Världens bästa pappa? Om mäns relationer och strävan efter att göra rätt. Uddevalla, MediaPrint Uddevalla AB.
Giddens, A. (2003) En skenande värld. Hur globaliseringen är på väg att förändra våra liv. Kristianstad, SNS Förlag.
Giddens, A. (2005) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. (3: e rev. uppl.). Uddevalla, MediaPrint AB.
Hagström, C. (1999) Man blir pappa. Föräldraskap och maskulinitet i förändring. Falun, Nordic Academic Press.
Hwang, P. (2005) Pappapusslet – vilka är bitarna och hur får man ihop det? Huskvarna, NRS Tryckeri AB.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur.
Magnússon, F. & Plantin, L, (2004) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund, Student- litteratur.
Nermo & Evertsson, (2004) i M, Bygren, M, Gähler & M, Nermo (red) Familj och arbete – vardagsliv i förändring. Ss. 200-225.
Plantin, L. (2001) Mäns föräldraskap. Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet. Göteborg, Göteborgs Universitet – Institutionen för socialt arbete. ISSN 1401-5781 ; [2001:3]
Plantin, (2004) i F, Magnússon & L, Plantin (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Ss. 201-217.
Ödman, P-J, (2007) Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. (2: a rev. uppl.). Finland, WS Bookwell
Elektroniska referenser
Aftonbladet, (2005) Släpp taget mammor! Hämtad: [2007-05-15] http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,738957,00.html Försäkringskassan, (2007) Föräldrapenning. Hämtad: [2007-04-23]
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/foraldrapenning/ Islands ambassad – Stockholm, Sverige, (2006) Frukostmöte: Isländsk föräldraledighet.
Hämtad: [2007-05-30] http://www.iceland.org/se/Nyheter-och-evenemang/nr/2384 Riksförsäkringsverket, (2003) Årets tema: mamma, pappa, barn- tid och pengar. Hämtad:
[2007-05-03] http://forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/sfb2003del1.pdf SCB, (2002) Föräldrars förvärvsarbete. Hämtad: [2007-04-23]
http://www.scb.se/statistik/BE/BE0701/2000I02/BE51030102_08.pdf
SCB, (2004) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2004. Hämtad: [2007-04- 23]
http://www.scb.se/Statistik/LE/LE0201/2004A01/LE0201_2004A01_BR_X10ST0401.pdf Socialvetenskaplig tidskrift nr. 1-2, (2000) Mäns föräldraskap. Om faderskap och manlighet i
Sverige och England. Hämtad: [2007-03-20]
http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2000/PLANTIN2.PDF TCO, (2007) TCO granskar Pappaindex 2006. Hämtad: [2007-05-14]
http://www.tco.se/FileOrganizer/TCOs%20webbplats/Publikationer/rapporter/Pappaindex/P appaindex_2006.pdf
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: [2007-05-30]
Bilaga 1
Bakgrundsinformation
Vilket år är du född? ...
Vilken är din högsta utbildning? Exempelvis gymnasium eller högskola. ...
...
Vad har du för sysselsättning idag och vilken är dess omfattning? Heltid eller deltid i % ...
...
Hade du någon annan sysselsättning i direkt anslutning till pappaledigheten? I sådana fall, vilken? ...
...
Hur många barn har du? ...
Födelseår samt kön på barnet/barnen?...
Hur delade ni upp föräldraledigheten/föräldraledigheterna? Beskriv på en tidsaxel här nedan vilket år och vilka månader du respektive mamman var föräldralediga samt i vilken omfatt- ning var och en var hemma. Hur gammalt var barnet/barnen då du började och slutade vara pappaledig? ...
Bilaga 2
Intervjuguide
Föräldraskapet
• Är ni gifta?
Var ni gifta när ni blev gravida?
Hur länge var ni tillsammans innan ni blev gravida? • Har det alltid varit en självklarhet för dig att bli pappa?
Om inte, vad var det annars som gjorde att du tog det steget?
• Vad är din upplevelse av föräldraskapet, känslomässigt och praktiskt?
• Berätta hur du upplever att en traditionell pappa är. Rent praktiskt, beteende- och känslomässigt.
Upplever du dig vara en ”traditionell pappa”? Om ja, på vilket sätt? Om nej, vad upp- lever du att skillnaden är mellan dig och en ”traditionell pappa”?
• Hur upplever du dig själv som pappa, vad är styrkorna och svagheterna? Har du någon gång känt osäkerhet i din roll som pappa? Om ja, på vilket sätt? Om du känt osäkerhet var har du då vänt dig för att få råd och information?
• Hur gick det till när du och barnets mamma tog beslutet om hur uppdelningen av för- äldraledigheten skulle fördelas?
Skulle du vilja vara hemma längre än du var om det blir aktuellt med en till föräldrale- dighet?
Hur skulle du önska att en eventuellt kommande föräldraledighet ska delas upp?
Pappaledigheten
• Inför ditt beslut att vara pappaledig, var det någon/några som inspirerade dig speciellt? • Har du upplevt påtryckningar från omgivningen beträffande att vara pappaledig samt
hur länge du borde vara pappaledig? Berätta var det kom från och i så fall varifrån du upplevde att dessa var som störst.
• Hur upplevde du din pappaledighet? Berätta vad du upplever var positivt och negativt. • Förändrades ansvaret för hemarbetet då du var pappaledig? Om ja, på vilket sätt? Om
nej, beskriv i så fall den uppdelningen ni har/hade.
• Hur många timmar om dagen var du ensam med ditt barn under din pappaledighet? • Hur såg din och barnets dag ut? Hade ni några speciella rutiner?
Gick du med barnet på någon/några speciella aktiviteter under veckorna som var åter- kommande? Berätta.
Bemötande från arbetsplatsen före, under och efter pappaledigheten
• Berätta om vilket bemötande du fick från arbetsplatsen när du meddelade ditt beslut om att vara pappaledig.
Skiljde sig bemötandet från arbetskamraterna samt chefen? På vilket sätt i så fall? • Upplevde du något motstånd eller stöd från någon speciell, både när du meddelade be-
slutet att vara pappaledig samt under frånvaron?
• Har någon på din arbetsplats varit pappaledig innan du var det?
• Hur upplevde du bemötandet du fick då du kom tillbaka till arbetet efter pappaledighe- ten.
Upplevde du att dina förutsättningar hade förändrats då du kom tillbaka vad gäller ex- empelvis arbetsuppgifter, lön och karriärutveckling.
Bemötande från vänner före, under och efter pappaledigheten
• Berätta om vilket bemötande du fick av dina vänner när du talade om att du skulle vara pappaledig.
• Berätta om vilket bemötande du fick av dina vänner under tiden du var pappaledig. • Ändrades bemötandet efter din pappaledighet?
Bemötande från familjen före, under och efter pappaledigheten
• Berätta om det bemötande du fick från din familj då du talade om att du skulle vara pappaledig.
• Berätta om det bemötande du fick från din familj under pappaledigheten.
• Efter pappaledigheten, upplever du då att du fått några speciella reaktioner från famil- jen på att du varit pappaledig?
Mansrollen
• Upplever du att du har förändrats som person sedan du blev pappa? Utveckla. • Vad anser du vara manligt?
Upplever du dig själv som manlig? På vilket sätt i så fall?
• Vad anses manligt i din familj? Exempel, vad har männen i din familj för ansvarsom- råden/ någon uppdelning alls?