5.1.
Hur påverkade kontextvariationen elevernas svar?
Kontextvariationen påverkade elevernas svar i enkäten något i form av att de elever som fick svara på enkäten i annan situationskontext än matematik, var de som övervägande gav flera olika alternativ för när de använde sig av matematik när de var lediga från skolan. Det var även matematiksvaren som hade svårast att se utanför de uppenbara
matematiksituationerna såsom läxläsning, räkning av pengar o s v.
Detta visar på vikten av att presentera uppgifterna i olika former av kontexter för att öka elevernas förmåga att knyta an skolmatematiken med sina vardagskunskaper vilket också Boaler (1993), Säljö och Wyndhamn (1992) och Wistedt (1992, 1993a, 1993b) påvisat är det mest väsentliga för att överbrygga klyftan mellan skolmatematiken och
vardagsmatematiken.
Situationskontextens inverkan på hur lösningar på liknande problem kan variera är en faktor som kommer att finna i bakhuvudet vid planeringen av vår framtida undervisning.
37
5.2.
Hur anser elever, i skolår 4, att skolmatematiken och
vardagsmatematiken hör ihop?
Att eleverna anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop är, enligt resultatet, tydligt. Däremot hur de anser att de båda hör ihop har varit svårare att tolka. De svar som eleverna har angett tolkar vi, efter erfarenhet av klasserna, som att de moment inom matematikundervisningen som har varit närmast förekommande vår undersökning, indirekt har påverkat dem. De moment som har varit aktuella inom elevernas
matematiklektioner har rört sig främst kring pengar och måttenheter. Detta visar sig i undersökningen då flertalet av elevernas svar på när de använder matematik utanför skolan handlar om pengasituationer samt om olika moment med inslag av mätning. En vanligt förekommande uppfattning är, enligt Bergius och Emanuelsson (2005), att matematiken är mest förekommande i liknande situationer som ovan. Även Wedeges (2000, 2002)
forskningar indikerar på att uppfattningen angående vilka moment som ingår i vardagsmatematik, stämmer väl överens med ovanstående.
Merparten av eleverna ser matematikens användning som isolerade situationer främst inom olika nyttoändamål, som kunskaper som krävs i vardagen (Wistedt, 1993b) och har svårt för att se vilka kunskaper som de faktiskt har förvärvat i sitt dagliga liv. En del av eleverna har gett svävande svar i gällande användningsområdet av matematik, där de inte riktigt vet när de själva använder sig av matematiken eller att de använder sig av matematik nästan alltid, utan att precisera det närmre. Wistedt (1993b) har i sin forskning stöd för att många elever är fullt medvetna om sina matematiska vardagskunskaper men har inte förmågan att applicera dem på andra situationer än de där kunskapen förvärvades. Även Ahlberg (2005), anser att matematik som presenteras i skolan kan vara svår att överföra i vardagssituationer för eleverna och riskerar då att bli isolerad kunskap utan chans till överföring mellan skolan och uppkomna situationer i vardagen.
Elevernas bedömning angående de olika yrkeskategoriernas behov av matematik hade kunnat säga mer om föräldrarnas yrken varit kända för oss, vilket Bergius och Emanuelsson (2005), påpekar i meningen att barn använder sina föräldrars yrkesroller och hur föräldrarna
38
pratar med barnet om sin matematikanvändning, i sina egna slutsatser. Detta kan vara problematiskt då många vuxna inte själv är medveten om sina matematiska
yrkeskompetenser (Wedege, 2002). Att en del av eleverna relaterade sina egna erfarenheter av de olika yrkena och hur de valde kriterierna som yrkena skulle uppfylla för att ha ett behov av matematik i dess utförande, bekräftades vid avlyssning av de diskussioner som ägde rum i klassrummen under genomförandet. Även dessa kriterier var mestadels knutet till pengaanvändning eller någon form av mätning. Få elever relaterade de olika yrkenas behov av matematik till något annan än föregående, vilket kan förklara varför de yrken som, i vår mening, inkluderar en uppenbar användning av elevernas båda kriterier, hamnade i topp. Vilket i sin tur, med stöd av bland annat Wistedt (1993b) och Ahlberg (2005), ytterligare styrker att många elever har svårt att relatera den kunskap som förvärvas i skolan till andra användningsområden än de områden som praktiserats inom
undervisningen.
Elevgruppernas sätt att lösa den praktiska uppgiften kan tyda på att den i sig är nära relaterad till elevernas vardag och uppfyller flera av Palms (2002) kriterier för en autentiserad uppgift. Att eleverna upplever uppgiften som om den vore möjlig i en vardagssituation visar de genom att lösningarna inte är rent matematiska uträkningar utan har en variation som tar hänsyn till varje grupps egna sammansättningar. Detta kan vi även finna stöd för i Säljö och Wyndhamns (1993) undersökning.
Resultatet från vår undersökning visar att eleverna ser användbarheten av skolmatematiken i deras vardag. Enkätundersökningsresultatet visar att eleverna anser att de har användning av matematik när de ska t e x handla eller baka. I Skolverket (2008) kan man läsa att eleverna i slutet av det tredje skolåret ska kunna lösa matematikproblem som ligger i deras närmiljö samt att eleverna ska kunna använda olika uttrycksformer för att redogöra sina tankar och lösningar. Den praktiska uppgiften visar att eleverna använder sig av olika uttrycksformer, förklarar med ord eller siffror, hur de har löst uppgiften. Precis som Löwing & Kilborn (2002) samt Ernest (2006) skriver om att vardagsproblem ska ligga centralt i undervisningen för att lätt föra in elevernas redan vunna kunskaper och
39
erfarenheter i undervisningen visar vår praktiska uppgift att eleverna lättare tar till sig uppgiften då de känner igen sig i situationen samt att det ligger nära elevernas vardag. Detta är nödvändigt för att eleverna ska bli motiverade för fortsatt inlärning inom samtliga
skolämnen men främst inom matematiken, vilket vi finner stöd för hos främst Ernest (2006) men även hos flera andra forskare som är refererade till i arbetet.
I det praktiska momentet var det även fascinerande att se hur eleverna tog sig an uppgiften och hur naturligt det tedde sig för dem att personifiera sina lösningar utan att bekymra sig om hur de andra grupperna gjorde. De visade en otrolig hänsyn till sina kamrater och det hade varit intressant med en analys av vilka roller de olika eleverna tog i
lösningsmomentet.
Resultatet av själva genomförandet visar, enligt oss, att bara eleverna får möjlighet att kombinera skolmatematiken med sina vardagskunskaper minskar klyftan dem emellan. Dock kommer vi själva i vår fortsatta roll som matematiklärare, med stöd från tidigare refererad litteratur, att använda oss utav elevernas vardag i större utsträckning än vad vi anser är gjort i aktuellt fall.
5.3.
Finns det några skillnader mellan pojkar och flickor i
ovanstående avseende och i så fall vilka?
Den övergripande skillnaden flickor och pojkar emellan är att flickorna, i undersökningen, har lättare att relatera till så kallade kvinnodominerade hushållsgöromål och yrken.
Däremot har pojkarna, i undersökningen, i sin tur lättare att relatera till de mer manliga yrkena och vardagssysslorna. Att det är så genusuppdelat i hur eleverna relaterar matematiken till vardagen, menar både Ahlberg (2005) samt Bergius och Emanuelsson (2005), beror på den allmänna uppfattningen angående kvinnoroller och mansroller i samhället. En annan faktor som kan spela in i genusuppdelningen kan enligt Brandell m.fl.
40
(2004), ha att göra med en annan allmän uppfattning där flickor inte anses vara lika ämnade för matematik som pojkar är. En uppfattning som hittills ingen forskning kan stödja.
Däremot ger resultatet en tankeställare till hur vi som vuxna bemöter barnen och hur vi omedvetet överför ett förlegat synsätt på kvinno- och mansroller samt dess påverkan på barnens agerande i bland annat matematikinlärning. Resultatet med stöd från refererad litteratur gör gällande att de traditionella könsrollernas inverkan på elevernas
matematikinlärning är större än vad vi kunde föreställa oss, vilket i förlängningen kommer att påverka oss i vår framtida yrkesroll.
5.4.
Förslag till fortsatt forskning
Det som skulle vara intressant att undersöka som vidare forskning hade varit att ställa skolornas reslutat mot varandra. Med det resultatet hade man även kunnat jämföra likheter och skillnader i respektive skolors matematikundervisning och se om undervisningen påverkar elevernas svar, samt komplettera med en textanalys av respektive
läromedelsmaterial.
Vidare kan man ställa yrkena mot varandra. Anser eleverna att ett högstatusyrke har större användning av matematik jämfört med ett lågstatusyrke? Med tanke på vårt intresse för genus kan man även närmare undersöka om det finns samband i användning av matematik i mans- respektive kvinnodominerade yrken. Hade tidsutrymmet varit större hade vi velat att även lärarna gjorde enkäten för att sedan kunna ställa lärarnas svar mot elevernas samt elevernas svar kontra deras föräldrars yrke.
41