Diskussion

Vid en diskussion om hembygdsrörelsens mer eller mindre samhällsutvecklande arbete finns en rimlig anmärkning att göra. Det kan vara bra att påminna om att samhällsutveckling kan se olika ut. Den vara mer konkret och uppenbar som när man arbetar med opinionsbildning eller lyckas driva igenom ett projekt. Att förbättra sammanhållningen i ett område och göra det mer attraktivt att leva i är dock också att utveckla sitt lilla samhälle. Att lyfta historier för att förändra attityder är också det utveckling - om än i en mindre skala. För att hänvisa till Robert Putnam finns ju också fördelar för samhället i stort att det sociala kapitalet ökar i en trakt. Det kan också ibland vara svårt att avgöra vilka kvaliteter eller fördelar som är statsvetenskapliga. Det kan handla om ett ordval som kan ha en mer eller mindre politisk klang. Eftersom att “politik är allt och allt är politik”, som det ibland sägs inom det statsvetenskapliga fältet är det

35 ibland svårt att dra en gräns för vad som ses som politiska värden i en sådan här typ av

undersökning. Här har jag försökt att definiera så tydligt som möjligt vad jag söker efter men som i så många andra kvalitativa undersökningar finns ett stort utrymme för tolkning. Det fina med en kvalitativ undersökning är dock att det finns utrymme att motivera resonemang. Ibland nämns de viktiga politiska fördelarna i form av just bevarandet. Det kan ses som en rättighet att ha en relation till kulturarvet och att få vara med och medverka i skapandet av det arv vi lämnar efter oss till kommande generationer.

Det är spännande att fundera över relationen mellan att vara en instans med inflytande och den djupt inrotade ambitionen att vara oberoende staten. Till en början växte rörelsen som en protest, en motkraft. När staten närmat sig folkrörelserna har man mötts av kritik. Samtidigt vill en organisation för att kunna utöva inflytande bli hörsammad av politiker och inbjuden till dialog. På samma gång får man medel och uppdrag från myndigheter. Här gäller alltså att både stat och hembygdsrörelse ser varandra med ömsesidig respekt och förstår att det finns fördelar att bibehålla en god relation parterna emellan. Kommunen kan ses som en viktig mellanhand. Det är kommunen som bäst känner till sin bygd, och sina föreningar, och samtidigt befinner sig de kommunala tjänstemännen i det politiska rummet. Här bör finns goda möjligheter till samarbete. Jag vill hänvisa till Hela Sverige ska leva som ville införa sub-kommunal nivå. Ifall kommunerna tar hembygdsföreningar och andra lokala grupper på än större allvar kanske en sådan nivå inte efterfrågas. Jag berättade i analysen att

hembygdsrörelsen ses som viktig för besöksnäringen - med vissa förbehåll. Det här kan vara viktigt att lyfta när man ser till relationen mellan stat och civilsamhälle. Att man värderar hembygdsrörelsens kunskap och ideella engagemang är tydligt. Det kan dock medföra problem om denna relation övergår i ett kravfyllt förhållande. Det finns gränser för vad man kan förvänta sig av människor som arbetar ideellt. Därför är det viktigt att hembygdsrörelsen får stöd av stat och kommun i vilken föreningen verkar.

Det är intressant som Anna Eskilsson sa när hon frågade sig huruvida hembygdsrörelsen tonat sin motståndsbetonade faktor för att en ”snällare” organisation är lättare att stödja genom att vara mindre kontroversiell. Detta tål att undersökas. Samtidigt kan man vända på

resonemanget. Bara för att man inte skriker högt innebär det inte att man inte utgör en kraft att räkna med som konkurrens för stat och kommun. Måhända har man istället andra sätt att göra det på idag, som är mer lågmälda – kanske för att det ligger i tidens anda.

36 kommun verkar, åtminstone i teorin, ta hembygdsföreningarnas kompetens på allvar. Så om man blir hörd behöver ju motståndet inte vara högljutt.

Slutligen vill jag säga att det finns mycket mer att ta reda på. En ambition med denna uppsats är att ge resonans åt de röster som lyfter hembygdsrörelsens politiska fördelar. Både

akademiker, hembygdsrörelsens eldsjälar och politiska dokument. Jag hoppas att denna uppsats ska verka inspirerande och väcka idéer om att forska på hembygdsrörelsen i

förhållande till samhällsutveckling av olika slag. Jag ser även att det finns möjligheter att lyfta vilken roll bevarandet av historia spelar för individen. Peter Aronsson säger att fler också borde forska med hembygdsrörelsen. Med detta menar han att man skulle skaffa sig inblick i rörelsen och samarbeta för att få en förstahandsvisning av hur de bedriver sitt arbete. Jag kan inte annat än att hålla med.

37

Referenser

Tryckta källor

Adolfsson, Gerd och Svensson, Ronny (1997) Hembygd är framtidsbygd!. 1:a uppl. Sveriges Hembygdsförbund - Bergslagsgruppen, Stockholm.

Asplund, Johan (1991) Essä om Gemeinschaft och Gesellschaft. Bokförlaget Korpen, Göteborg Bengtsson, Åsa (2007) Politiskt deltagande. Studentlitteratur AB, Lund

Berggren, Henrik och Trägårdh, Lars (2015) Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det

moderna Sverige. Norstedts, Stockholm.

Erlingsson, Gissur Ó (1999) Regional pånyttfödelse. Ekonomi, demokrati och identitet i ett Europa

under omvandling. Statsvetenskapliga institutionen, Lund.

Goodhart, David (2017) The road to somewhere. The new tribes shaping british politics. Penguin books ltd.

Gunnemark, Kerstin (1998) Hembygd i storstad. Göteborgs universitet

Johansson, Hilding (1980) Folkrörelser i Sverige. Sober Förlags AB, Stockholm.

Miles, Matthew och Huberman, Michael (1994) Qualitative data analysis, 2:a uppl. Arizona state university, Tempe.

Möller, Tommy (2016) Politiskt ledarskap, 2:a uppl. Liber, Stockholm. Nationalencyklopedin (1996) By. Norstedts förlag AB, Stockholm

Nationalencyklopedin (1996) Mötesfriheten. Norstedts förlag AB, Stockholm

Patton, M. Q. (2002) Qualitative research and evaluation methods, 3:e uppl. London: Sage Puplications.

Putnam, Robert (2000) Den ensamme bowlaren. Studentlitteratur AB, Lund. Putnam, Robert (1996) Den fungerande demokratin. Studentlitteratur AB, Lund Starrin, Bengt och Svensson, Per-Gunnar (1994) Kvalitativ metod och vetenskapsteori.

Studentlitteratur AB, Lund.

Strömberg, Lisa (2003) Identitet och identitetspolitik i Sveriges regioner. Statsvetenskapliga institutionen, Lund.

38

Elektroniska källor

Aronsson, Peter och Sandén, Annika (red.) (2007) Idéer om hembygden - Utmaningar för en

folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:259057/FULLTEXT01.pdf

Bohusläns hembygdsförbund (2015) Verksamhetsplan. Tillgänglig:

https://www.hembygd.se/bohuslan/files/2014/08/BHFs_verks.plan_2015.pdf

Brusman, Mats (2008) Den verkliga staden? Norrköpings innerstad mellan urbana idéer och lokala

identiteter. Linköpings universitet. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:17287/FULLTEXT01.pdf

Eriksson, Björn (1993) Om heuristik och normal vetenskap. Uppsala universitet. Tillgänglig: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1163103/FULLTEXT01.pdf

Eskilsson, Anna (2008) På plats i historien - en studie av hembygdsföreningar på 2000-talet. Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Tillgänglig: https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:17473/FULLTEXT01.pdf

Hela Sverige ska leva (u.å.) Organisation. Tillgänglig: https://helasverige.se/om-oss/det-haer-aer- vi/organisation/

Isaksson, Joakim (n.d.) Kvalitativ innehållsanalys, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Tillgänglig: https://docplayer.se/21150846-Kvalitativ-innehallsanalys.html

Jordbruksverket (2013) Allt om landet - allt om föreningsliv och kultur på landsbygden. Tillgänglig: https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/aol16.pdf

Linköpings kommun (2018) Landsbygdsgruppen. Tillgänglig:

https://www.linkoping.se/stadsplanering-och-trafik/landsbygdsutveckling/landsbygdsgruppen/ Motion 1989/90:Kr355. Tillgänglig:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/stod-till- hembygdsrorelsen_GD02Kr355

Proposition 2009/10:55 En politik för det civila samhället. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49b70c/contentassets/626c071c353f4f1d8d0d46927f73fe9c/en-politik-for- det-civila-samhallet-prop.-20091055

Regeringen (2014) Pressmeddelande: Miljonsatsning på hembygdsgårdar. Tillgänglig:

https://www.regeringskansliet.se/contentassets/4dfd34566ddf4ba8a782707125409cee/pressmeddeland en-2010-2014---kultur--och-idrottsminister-lena-adelsohn-liljeroth

Proposition 2017/18:179. En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4950ea/contentassets/0ae0beff7ac24e1385d4de30424b7d02/171817900we bb.pdf

Regeringen (2016) Ett levande och gemensamt kulturarv. Tillgänglig:

39 Regeringen (2016) Proposition: Kulturarvspolitik. Tillänglig:

https://www.regeringen.se/493822/contentassets/23a2d5b04f794df99383f938e15c0b9b/kortversion- kulturarvspolitik-prop.-201617116

Riksantikvarieämbetet (2017) Civila samhället. Tillgänglig: https://www.raa.se/samhallsutveckling/civila-samhallet/

Rothstein, Bo (2013) Corruption and social trust: why the fish rots from the head down. Social research, vol. 80, nr. 4. Tillgänglig:

https://qog.pol.gu.se/digitalAssets/1470/1470629_804_2013_rothstein_1009-1032.pdf SOU 2003:118 Samlingslokaler i storstaden och på landsbygden. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bb96/contentassets/35b23cb959874e718d5122ca45378380/allmanna- samlingslokaler---demokrati-kultur-utveckling--del-1-t.o.m.-kapitel-7

SOU 2015:35 Service i glesbygd betänkande del 1. Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/452ef1dc- 8a46-4088-8eed-cd9eb3ec9948

SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design. Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/284a6e05-9d76-4cd1-9f97-7a59e092ed9f

SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder: en sammanhållen politik för arbete hållbar tillväxt och

välfärd: slutbetänkande.

Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/4c6e87f9-08d5-47fd-9424-6d73e3ddd3c5

SOU 2017:95 Ett land att besöka – En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Tillgänglig: http://data.riksdagen.se/fil/615a8345-15f0-4040-8daa-e723a14cf4ad

SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor? Tillgänglig:

http://data.riksdagen.se/fil/276e341f-a582-40ff-b201-3ac5466abb30 Sveriges hembygdsförbund (u.å.) Ideellt arbete 2013. Tillgänglig: https://nya.hembygd.se/shf/page/15376

Sveriges hembygdsförbund (u.å.) Historik. Tillgänglig: https://www.hembygd.se/om-shf/historik/ Sveriges hembygdsförbund (u.å.) Stadgar. Tillgänglig: https://www.hembygd.se/radgivning/viktiga- dokument/stadgar/

Sveriges hembygdsförbund (2017) Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2017. Tillgänglig: https://hbviggeby.blob.core.windows.net/shf/uploads/file/vb2017.pdf

Upplands nyheter (2017) Ny ledare för hembygdsrörelsen. Tillgänglig: http://upplandsnyheter.se/2017/06/ny-ledare-for-hembygdsrorelsen/

Wirback, Therese (2009) Kvalitativ analys. Tillgänglig: https://docplayer.se/3764658-Analys-av- kvalitativ-data-kvalitativ-innehallsanalys-som-ett-exempel-introduktion-bakgrund-syfte-metod- resultat-diskussion-slutsats.html

Åberg, Martin (2000) Sociologisk forskning, vol. 37 nr. 1: Den fungerande demokratin? Socialt

kapital och demokratisering i västra Ukraina. Tillgänglig: https://www.diva-

40 Örebro läns hembygdsförbund (2014) Svar på remiss Utvecklingsstrategi 2014-2020. Tillgänglig: http://www.mellansjolandet.se/155.pdf