Skillnaden mellan ny och gammal pumpmotor framstår tydligast i analys av signal-egenskaper då spektrum-analysen gav motsägelsefulla resultat i de olika loggning-arna. De avvikelser som upptäcktes i spektrumet var inte heller av så stora amplitu-der som var förväntat för den slitna pumpmotorn.
Spektrum-analysen gav ett motsägelsefullt resultat vid jämförelse mellan de två samplingsfrekvenserna. Enligt Nyquistteoremet skulle respektive loggning bara klara av en korrekt representation av signalen upp till 5Hz respektive 500Hz vilket kan vara en bidragande faktor till varför resultaten inte var konsekventa. Det är möjligt att samplingsfrekvenserna i båda fallen är för låga för att hitta de oönskade harmo-niska inslagen för de studerade motorerna. Loggningsutrusningens känslighet kan även ha varit för låg för att upptäcka vissa små begynnande felindikeringar. Att lik-strömsomvandling påverkade analysen noterades tydligt, men om det har inverkan på mätbara fel eller bara påverkar presentationen är osäkert. Spektrum-analys är emellertid en beprövad metod så det bristfälliga resultatet kan sannolikt tilldelas den låga samplingsfrekvensen då studerad litteratur nämnt betydligt högre samplingshas-tigheter. Att låga samplingshastigheter valdes i detta arbete var på grund av begräns-ningar i utrustningen som användes. Uppgradering av loggningsutrustningen skulle sannolikt generera ett bättre resultat i båda metoderna men allra helst spektrum-analysen.
Analysen av signalegenskaper hittade med hjälp av ANOVA-rankingen en bra mar-kör/signatur att följa de studerade motorernas degradering i toppvärden. Även om installationstekniska aspekter påverkade strömförbrukningen mellan ny och sliten pump så är det sannolikt att ett liknande mönster hade uppkommit då till exempel-försämrad lagerhälsa ger upphov till högre belastning av pumpmotorn då pumpen skulle gå tyngre. Det är möjligt att data över en längre period skulle ha identifierat en annan signalegenskap än toppvärden som bästa markör då loggningen i detta pro-jekt sträcker sig över en ganska liten del av motorernas totala livslängder. Det är även möjligt att analys av data från ibaPDA 2 skulle ha givit en annan/bättre markör än den som valdes, men i mån om tid hann inte dessa data analyseras. Detta vore in-tressant att följa upp även om det nuvarande resultatet anses värdeskapande. Vid jämförelse av respektive metod för MCSA är båda tämligen tidskrävande tills själva modellens ingående moment är formulerade. Spektrum-analysen erbjuder dock i tidigt skede en möjlighet att identifiera avvikelser visuellt innan dessa identi-fieras rent matematiskt i insamlade data. Till exempel om realtidsövervakning med
skick kan användas som jämförelse för förenklad felsökning. Vid denna typ av imple-mentering skulle exemplet med Park´s Vector Approach, se Kap.1.3.2.2 Fig.6, vara ett bra tillägg för metoden.
För ett pålitligt och korrekt resultat av RUL behövs mer data än vad som studerats i detta projekt. Idealt ska data finnas för den totala livslängden, från ny till haveri, för ett antal pumpar. Utifrån dessa data skulle en förväntad livslängd kunna skattas med högre reliabilitet samt troligen tillåta identifiering av en exponentiell trend för slita-get vilket är vad RUL studerar. Detta skulle ge en bättre prediktivitet och represen-tation än den förenklade linjära modellen. I detta projekt motsvarar skattningen av RUL egentligen inte den förväntade nyttiga livslängden (ny till haveri) utan den skat-tar den procentuella hälsan mellan ny och sliten (ej hela livscykeln). Resultatet i detta arbete blev således tämligen spekulativt i skattning av RUL då den faktiska livs-längden på den studerade slitna pumpen inte är känd. Tidsspannet för det kom-mande haveriet kan vara allt ifrån imorgon till om ett halvår. Resultatet visar dock en tydlig skillnad mellan ny och sliten pump.
Värdet av ett prediktivt underhåll är stort. Den totala cirka-kostnaden för installat-ionen av datainsamlingssystemet som behövs för att påbörja framtagningen av pre-diktiva modeller är 30 000 kr, satt i perspektiv mot förluster vid ett olägligt haveri på 0,25-1,1 miljoner kr illustrerar värdet tydligt i ekonomiska termer. Även om ett mindre haveri kan förhindras, till exempel en pump servas innan haveri, så är kost-naden för installationen mindre än kostkost-naden för en ny pump (kopplas till
Agenda2030 Mål 8, Delmål 8.3: förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och
pro-duktion samt Delmål 8.2: Främja ekonomisk produktivitet genom diversifiering, tek-nisk innovation och uppgradering). Värde finns även i form av minskad klimatpåver-kan då stora haverier påverkar miljön till exempel när nya komponenter som inte finns på lager fraktas långa sträckor över landet eller i vissa fall internationellt (kopp-las till Agenda2030 Mål 12, Delmål 12.1: implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster). Prediktivt underhåll tillåter även att förhindra personalen från personskador som kan komma till följd av oväntade ha-verier (Kopplas till Agenda2030 Mål 8, Delmål 8.8: Skydda arbetstagares rättigheter och främja trygg och säker arbetsmiljö för alla).
En modell för skattning av RUL utifrån mätning av linjeströmmar är tämligen ovan-ligt men är på uppgång. Varje försök att ta fram en modell bidrar till vetenskapen bakom metoden, allra helst eftersom varje enskilt projekt ofta blir något modifierad till det studerade systemet. Även om det enskilda projektet inte får fram en verifier-bar modell är även den informationen nyttig, då den kan nyttjas i fortsatt arbete som
hantera mätning av linjeström från vilken induktions-motor som helst, med viss mo-difiering av filtreringsnivåer. En avgränsning i analyserade ingående parametrar som kan upplevas både positiv och negativ är att modellen endast avser analys av linje-strömmar. Modellen blir på så sätt väldigt nischad mot en viss typ av mätdata.
5.1 Fortsatt arbete
Exempel på fortsatt arbete för utveckling av arbetet med den prediktiva modellen, med gradvis signifikans, listas nedan.
I. Den viktigaste punkten för det fortsatta arbetet vore att fortsätta logga drift i en testanläggning tills ett antal kylvattenpumpar faktiskt havererar så att data erhålls över deras fulla livslängd. Detta skulle tillåta ett bättre estimat för den återstående livslängden och korrekt återgivning av RUL.
II. En intressant undersökning vore att installera högfrekvent loggning med hög känslighet till exempel oscilloskops-probe eller liknande så att metoden till-låts hitta högfrekventa oönskade harmoniska inslag. Detta skulle även tillåta utökad klassificering med nedan nämnda logaritmer.
III. Fortsatt arbete kan vara att utveckla metoden och modellen med både kom-pletterande klassificeringsmetoder såsom Hidden Markov Model och Recursive
Bayesian technique men även att kombinera med andra metoder såsom fuzzy logic och Artificiell Intelligens. Detta för att tillåta identifiering av olika
felorsa-ker på kylvattenpumparna.
IV. För att göra modellen mer användarvänlig skulle en bättre visualisering av resultatet, med till exempel Park´s Vector Approach, vara intressant.