vidare forskning. I diskussionen redovisas resultat kortfattat för att sedan diskuteras kring befintlig teori.
7.1.! Teoretisk implikation
Studien har identifierat fyra till sex kritiska framgångsfaktorer som visat sig vara avgörande för olika företags lönsamhet och tillväxt, där antalet faktorer stämmer väl överens med tidigare studier inom ämnesområdet. Efter jämförelse av de olika faktorerna finner vi mönster och samband där samma faktorer förekommer hos olika företag. Tidigare teorier som Rockart (1979) och Daniel, (1961) är att KF är unika för varje företag, och inte kan generaliseras med hjälp av empiriska undersökningar utförda i industriella produktföretag. Resultat från studien baserar sin empiri på tjänsteinnovativa företag och finner att undersökta företag har tre gemensamma KF i alla företag, där faktorerna varit drivkraften bakom tillväxt och framgång. Slutsatsen i arbete motsäger därmed den tidigare forskningen som presenteras i den teoretiska referensramen till viss del. Likheter som återfinns i resultatet och den teoretiska referensramen är antalet KF som återfinns; Daniel (1961) hävdar att företag innehar mellan tre till sex KF och empirin finner att de undersökta fallen har alla fyra till sex st., vilket överensstämmer med tidigare teori.
Det finns uppenbarligen ett behov och utrymme för ytterligare forskning och studier, speciellt när tjänstesektorn växer och numera står för en större andel av den globala BNP: n. Med ett resultat som skiljer sig från tidigare befintlig forskning, är det intressant att undersöka den generiska aspekten ytterligare. Att antalet faktorer som identifierats överensstämmer med tidigare teori och forskning, belyser signifikans och relevans av KF ytterligare, vilket leder till vidare diskussion om hur man i framtida studier skulle kunna skapa t.ex. ett konceptuellt ramverk eller teoretiska modeller för att lättare identifiera och belysa faktorerna i en organisation.
7.2.! Praktisk implikation
Den första delen av studien ger en djupare förståelse i existerande litteratur och behovet av utökad forskning som identifierats för kombinationen av kritiska framgångsfaktorer och tjänsteinnovativa företag. Olika aspekter och definitioner för presenterad teori diskuteras och förklaras utifrån forskningsfrågan. Vidare ger fallstudierna en inblick i verklighetsexempel på framgångsrika tjänsteföretag och med hjälp av intervjuguiden som framtagits identifieras olika faktorer som har varit kritiska för företagets tillväxt och lönsamhet.
Med hjälp av existerande forskning som behandlas i den teoretiska referensramen, analys av empiri och slutsats, kan studien utgöra ett godtyckligt underlag för att användas som ett informativt syfte till ledningen i tjänsteinnovativa företag. Rekommendationerna till Innu- Science är ett sätt att exemplifiera faktorernas påverkan och hur resonemang kan konstrueras utifrån en idé eller affärsplan. När verksamheten för Innu-Science har etablerats, är förhoppningen att företaget på egen hand ska kunna identifiera och utforma de unika KF när förändras i förhållande till marknaden, sett till organisationens interna och externa miljö.
70
Med studien som bakgrund, hävdar vi att kritiska framgångsfaktorer bör ha sin förankring i verksamhetens långsiktiga mål, vision och affärsstrategi samt identifieras, analyseras och implementeras av företagsledningen (Temporal/Intuitive – metoden).
Vidare framkommer indikationer på att faktorerna kan vara föränderliga och påverkas av att marknadsklimatet utvecklas. Fokus bör även ligga på att underhålla och identifiera nya KF när verksamheten växer, för att behålla sin konkurrenskraft och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Identifiering och utformning av nya KF kan skilja sig mellan olika företag och gemensamt återfinns behovet av att balansera organisationens styrkor och svagheter med en relevant affärsstrategi med syfte att driva organisationen i rätt riktning.
7.3.! Förslag på vidare forskning
Den valda definitionen på tjänsteinnovation som behandlas i teorin utgår från Vargo och Lusch (2004) och anses vara ett relativt nytt forskningsområde. I takt med tjänstesektorns utveckling, ett fortsatt tufft marknadsklimat på lokal och global nivå samt uppkomsten av innovativa affärsmodeller och lösningar, är det intressant att föra vidare forskning kring tjänsteinnovation och kritiska framgångsfaktorer. Nedan diskuteras slutsatsen och förslag för vidare forskning som inte behandlats p.g.a. avgränsningar i arbetet.
Slutsatserna har dragits utifrån den analys som genomfördes på fyra svenska framgångsrika tjänsteinnovativa företag. Då det i arbetet existerar en stor variation av företag sett till bransch, storlek och typ av tjänst, går det inte att med en begränsad studie om endast fyra, fall avgöra om de framtagna KF är generiska och applicerbara på alla tjänsteföretag, trots det tydliga sambandet som framkommer i studien. Förslag på vidare forskning inom området kan exempelvis vara en undersökning med högre koncentration gällande bransch, typ eller storlek på företag. Det framkomna resultat bör då ge en mer generisk slutsats som vidare kan avgöra om faktorerna är begränsade till en viss sektor. Vidare skulle en global studie med större krav gällande urval och specifikation av företag, kunna utgöra underlag för en kvantitativ studie där geografisk placering och marknad inte påverkar resultatet.
I arbetet har storleken på företag förmodligen haft en direkt påverkan för utfallet av de identifierade KF, då de av naturen är till viss del tillfälliga och förändras över tiden och i takt med att marknaden utvecklas. Vissa av slutsatserna kunde inte konkluderas för alla företag, även om starka indikationer visar att symptom finns för ytterligare mönster t.ex. distribution för global tillväxt hos Trialbee. Som komplement till studien hade en bredare kvantitativ studie kunnat eliminera vissa ouppklarade svagheter och samtidigt ge en bättre bild av utfallet från den kvalitativa undersökningen. Vidare är undersökningen induktiv, där författarnas slutsatser och egna erfarenheter varit avgörande för utfallet av resultatet. I tidigare litteraturstudier från Papastathopoulou och Hultink, (2012) redovisas en sammanställning av olika tillvägagångssätt för tidigare forskning, där man även belyser behovet av att undersöka faktorer på en djupare nivå. Det är tydligt att kvantitativa studier varit kraftigt dominerande inom ämnesområdet, där kvalitativa på senare tid haft en ökande procentuell andel, vilket även styrker relevansen av den kvalitativa undersökningen i arbetet.
71