I kapitlet genomförs en kritisk diskussion kring metodvalen där för- och nackdelar med vald metod framförs samt att alternativa metoder föreslås. Vidare tar resultatdiskussionen upp hur väl resultat besvarar
frågeställningar och syfte, samt att en diskussion kring trovärdigheten förs.
6.1 Metoddiskussion 6.1.1 Forskningsdesign
Den metod som valdes för studien är en undersökning genom en fallstudie hos ett företag. Genom att arbeta med ett fallföretag kan studien djupdyka inom ett problem och samtidigt få ett helhetsperspektiv på företaget och dess processer. Andra metoder som exempelvis enkäter och experiment valdes bort med motiveringen av att resultatet av de metoderna inte skulle kunna svara på frågeställningar eller uppfylla studiens syfte. Något som kan diskuteras är om det inte skulle gå att genomföra en liknande studie på ett större antal företag genom enkäter. Det hade dock förutsatt att enkäterna är tillräckligt specifika för att säkerställa att rätt data samlas in samt att tillgänglig tid är tillräcklig. Eftersom tid är en begränsning i det aktuella arbetet skulle det vara svårt att genomföra en sådan studie och hålla samma kvalitet på det insamlade materialet. Risken är att trovärdigheten skulle bli sämre på grund av det.
För att strukturera upp arbetet gjordes en forskningsdesign vilket grundade sig i en abduktiv ansats. Genom att följa forskningsdesignen under arbetets gång förtydligades nästkommande steg som skulle göras inom studien. Forskningsdesignen var även skapad för att ge studien en högre kvalitet, exempelvis genom att starta arbetet med en semistrukturerad intervju för att säkerställa vad problemet var. Ett annat exempel är att intervjuerna
genomfördes med den personal med mest kunskaper om det problem som studien tar upp, vilket stärker reliabiliteten av informationsinsamlingen. Arbetet baseras mycket på olika teorier inom lean, däribland PDCA, förbättringskata och värdeflödeskartor. Arbetet hade varit möjligt att genomföra utan att tillämpa ovan nämnda verktyg eller andra former av strukturerande verktyg. Fördelen med att använda leanverktyg är att det är möjligt att strukturera arbetet för att kunna nå det uppsatta målet. Genom att använda värdeflödeskartan strukturerades arbetet upp ytterligare eftersom den sammanställer relevant data och visualiserar hur data förhåller sig till varandra. Värdeflödeskartan medförde en övergripande förståelse för fallföretaget och dess generella problem, vilket modellen senare kunde djupdyka i. Det strukturerade arbetssättet gjorde att analyseringen förenklades eftersom informationen från datainsamlingen var tydlig.
Coronaviruset Covid-19 har påverkat resultatet av arbetet i form av minskat antal besök hos fallföretaget. Den minskade närvaron har lett till ett annat arbetssätt än planerat och minskad möjlighet till intervjuer och mätningar i anläggningen. De mätningar som har gjorts baserades istället på av företaget uppmätt data, vilket kan ha påverkat arbetets reliabilitet. På grund av
samhällssituationen är det svårt att säga hur arbetet skulle kunnat utformas på annat sätt, framför allt på grund av att det inte funnits någon tidigare planering av hur arbetet skulle ske vid en sådan situation.
6.1.2 Forskningskvalitet och datainsamling
Enligt Björklund och Paulsson (2012) påverkas reliabiliteten av valet av olika källor för bakomliggande teori och empiri i arbetet. För att uppnå en hög reliabilitet har källor valts som är klassificerade som peer reviewed alternativt skrivna av erkända personer inom det aktuella området. Valet av källor har även gjorts för att stärka författarnas objektivitet och inte kunna vinkla arbetet och resultatet till författarnas fördel. Något som stärker validiteten i arbetet är trianguleringen som sker i teorin, genom att både värdeflödesanalys och matematiska formler tas upp, vilka sedan tillämpas i arbetet.
De val av teori som gjordes i studien var anpassade efter arbetets syfte och frågeställningar, samt efter fallföretagets förutsättningar eftersom
arbetssättet var induktivt. Det innebar att teorin valdes för att möjliggöra beräkningar för att få fram lagernivåer samt beräkning av kötid och ledtid. I samband med sökandet efter teori inom de områdena upptäcktes även annan lämplig teori som kunde användas för att ytterligare utveckla modellen för ett säkrare resultat. Ett exempel på detta är vid sökande efter teori inom värdeflödesanalyser där konceptet EAV upptäcktes. Vid vidare
efterforskningar och beräkningar av EAV hittades även teori för beräkning av batchstorlek. Det kan ifrågasättas om valet av teori är det mest lämpliga för syftet med arbetet, vilket inte hade varit möjlig att påvisa på annat sätt än att upprepa studien med ny teori eller genom en utökad studie. En alternativ teori vid produktionsplanering hade varit att tillämpa köteori istället för att skapa en matematisk modell. Nackdelen hade dock varit att arbetet endast hade kunnat fokusera på köteori för att det skulle kunna bli tillräckligt djupgående, eftersom det annars inte skulle generera något användbart resultat. Med tanke på tidsramen som detta arbete har hade det inte varit möjligt att skapa en produktionsplanering enligt köteorin och i den inkludera beräkning av exempelvis batchstorlek.
Gällande empirin har data tillhandahållits genom produktionsteknisk chef och produktionsteknisk projektledare, som ansetts vara de mest insatta i arbetets problem. För att nå en högre reliabilitet för empiriska data följs intervjuer och informationsinsamling upp genom regelbundna kontroller med involverade parter. Något som kan diskuteras är ifall den empiri som tagits med är helt opartisk, eftersom den även skulle kunnat samlas in direkt
från företagets datasystem eller genom fysisk mätning i anläggningen. På grund av tidsbrist som föranletts av Covid-19 har dock inte den typen av insamling varit möjlig.
För att säkerställa att sekretessavtalet med företaget hölls fabricerades de siffror som inhämtades vid datainsamling skalenligt för att utfallet i den matematiska modellen skulle bli trovärdigt. Det innebar att numeriska resultat inte är relevant för arbetet, eftersom syftet med arbetet är att
undersöka hur produktionsförändringar påverkar olika faktorer. Därmed kan det konstateras att valet att utföra beräkningar med fabricerad data inte påverkar slutresultatet i rapporten.
6.2 Resultatdiskussion 6.2.1 Skapande av modell
Enligt Rother (2013) används, som tidigare nämnt, en förbättringskata för att på ett standardiserat sätt leda ett företag mot en målbild. I detta arbete
tillämpades förbättringskatan för att tydliggöra fallföretagets måltillstånd samt att kartlägga hur produktionen kan arbeta för att nå tillståndet. Utöver måltillståndet strukturerades arbetet upp med hjälp av PDCA för att se till att syftet med arbetet uppfylls och för att kunna besvara uppsatta
frågeställningar. Att arbeta efter PDCA innebär även att förändringar görs efter varje test för att säkerställa att arbetet ständigt förbättras, i enlighet med förbättringskatan.
I enlighet med den teori som Dennis (2015) beskriver är Heijunka ett sätt att få en jämnare produktion med mindre lager för PIA, genom att
produktionsutjämna och köra med mindre batcher. Företaget tillämpar i dagsläget lastbärare som rymmer 24 rör för förvaring i slutlager innan produkterna levereras till kund. Vid ett enstycksflöde skulle dessa lastbärare inte vara nödvändiga, och därmed skulle även batchstorlekarna kunna förändras. Resultatet av den matematiska modellen visar dock på att ett enstycksflöde inte är möjligt att genomföra genom hela
tillverkningsprocessen för att kunna möta kundefterfrågan.
6.2.2 Modellens utformning
Formlerna som modellen baseras på genererar matematiska tal och därmed en teoretisk verklighet. Det går därför inte att med säkerhet se ifall talen kommer vara kompatibla med produktionen. Modellens överensstämmande med verkligheten innefattar även det faktum att när detta arbete skrevs var den förändrade produktionscellen ännu inte på plats i anläggningen. Därmed var det inte möjligt att testa ifall modellens beräkningar var kompatibla med verkliga resultat från produktionen. Vid testkörning av modellen visar
resultatet av ändrade variabler att de överensstämmer med teorin, vilket innebär att det går att anta att modellen fungerar utefter giva förutsättningar. Ett exempel från testerna är att ökat kapacitetsutnyttjande leder till längre kötider och större lager. Länge kötider innebär i sin tur att ledtiden genom produktionen blir längre, vilket bekräftar Olhagers (2013) teorier.
Eftersom modellen är skapad efter värdeflödesanalysen är den konstruerad för tillverkning av den specifika produkten på fallföretaget. Den
matematiska teorin är densamma för andra tillverkande företag, vilket gör att modellen i princip skulle kunna användas av andra aktörer. En förutsättning för det är att den justeras utefter deras produktionsprocesser.
Det är viktigt att poängtera att enligt Rothers och Shook (2004) ska en värdeflödesanalys endast fokusera på en produktfamilj och dess
produktionssteg, för att kunna visualisera vad det är som adderar värde för just den produkten. En avgränsning av produktfamilj kan även tänkas vara lämplig i den matematiska modellen för att göra beräkningarna så tydliga som möjligt. Genom att ta hänsyn till hela produktfamiljer och det faktiska kapacitetsutnyttjandet i en anläggning kan beräkningarna bli mer korrekta. På grund av arbetets olika begränsningar, så som avgränsad tid och
tillgängligheten hos fallföretaget, vilket innebär att modellen inte tar hänsyn till samtliga parametrar i produktionen. För att vidareutveckla modellen är en parameter att ta hänsyn till att olika verktygsbyten kräver olika lång ställtid. En annan parameter är att ta hänsyn till samtliga produkter som tillverkas i anläggningen, för att kunna beräkna en korrekt tillgänglig tid för varje produkt och därmed få ett kapacitetsutnyttjande som stämmer mer överens med verkligheten.
Det kan noteras att uträkning av batchstorlek och antal verktygsbyten i monteringen är beroende av en multipel på 384 rör. Beräkningen av batchstorlek och antal verktygsbyten är beroende av varandra, och därmed blir det en rundgång i beräkningarna. För att det ens ska vara möjligt att beräkna batchstorlek behöver därmed en bestämd siffra noteras i
verktygsbyten, som påverkar resultatet. Om den angivna batchstorleken därefter anges som bas för verktygsbyte, exempelvis 24, resulterar det i ett nytt resultat av verktygsbyte. Det kan därför vara nödvändigt för företaget att besluta sig om ett medeltal för batchstorlek i monteringen för att få ett flöde som är så optimalt som möjligt med hänsyn till förutsättningarna. Fallföretagets produktionsplanering av rökrör och mantel bör integreras för att de ska kunna få ett synkroniserat möte vid monteringen och därmed minska kötiden för rökrören. Eftersom manteln går igenom ett till steg, måleriet, så kommer det ta längre tid för den att nå monteringen. Därför bör mantel produceras innan rökrören. Genom att integrera de olika rörens tillverkning för att få ett jämnare flöde skulle det medföra en minskning av lagerbehov innan montering och därmed en förkortning av ledtid.
6.2.3 Insättning av scenarion i modellen
Tester av modellen med valda faktorer genomfördes för att dels kontrollera att modellen var korrekt, dels för att få ett underlag för att kunna besvara frågeställningar och syfte som framställts. Tillsammans med testerna för utgångsläget utfördes tre tester för varje varierande variabel. Att genomföra tre tester visar hur resultatet av skillnaderna blev, men genom att utföra fler tester skulle resultatet visa på en tydligare trend.
För att illustrera resultatet av testerna skapades logaritmerade grafer. Valet att tillämpa logaritmer gjordes för att tydliggöra förändringar mellan de olika testerna, eftersom det är just förändringen av faktorerna som är intressant för en av arbetets frågeställningar.
Valet att genomföra stresstester av modellen var för att se hur andra faktorer utom de aktuella för frågeställningen påverkades. Det gjordes även för att se att modellen fungerade korrekt för faktorer som inte var direkt påverkade av endast cykeltid, ställtid eller efterfrågan. Genom att variera antal produkter med verktygsbyten var det möjligt att se hur en ökning av produktsortiment påverkar lagernivåer och ledtid. Samma princip gäller även för förändring av batchstorlekar och kötid. På så sätt är det möjligt att tillämpa modellen för fler scenarion än endast förändring av cykeltider, ställtider och efterfrågan. Gällande lagerhållningen i produktionen går det att se att den tillgängliga lagerytan för produktionen av rör är tillräcklig för att producera enligt de värden som anges i test 1-7. Vid test 10 är inte lagerytan tillräcklig när medelvärdet för kötid, batchstorlek och antal olika varianter ökar markant i värde. Eftersom batchstorlek och antal varianter är stora ökar dels ställtider, dels produktionstiden mellan verktygsbyte, båda genererar längre kötider och därmed ett behov av större kölager. Detta är ytterligare ett exempel på att mindre batcher leder till mindre kölager och kortare ledtider.