Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar de psykosociala arbetsvillkoren för personal inom äldreomsorgen genom att utföra en systematisk litteraturstudie. Frågeställningarna att besvara var vilka faktorer som riskerar att bidra till negativa arbetsvillkor, vilka faktorer som kan möjliggöra positiva arbetsvillkor samt skapa en förståelse för faktorerna genom Krav-, kontroll- och stödmodellen, teorin om erkännande och det emotionella arbetet. Resultatet visar i stort sett att samma faktorer kan agera som antingen en möjlighet för positiva arbetsvillkor eller som en risk för negativa arbetsvillkor beroende på faktorernas utformning, samt om de förekommer eller inte. Stöd från kollegor och ledning, uppskattning från kollegor och chefer, möjlighet till att använda sin kunskap om utvecklas, frihet i form av att kunna fatta egna beslut, ersättning och erkännande, feedback från chefer, relationen mellan personalen och de äldre, inflytande över organisation och arbetets utformning är exempel på denna typ av faktor som både kan agera som positiva eller negativa i förhållande till arbetsvillkoren beroende på faktorns utformning och förekomst. Till exempel kan relationen till den äldre möjliggöra positiva arbetsvillkor då relationen till de äldre ger arbetet värde enligt
personalen. Relationen kan också riskera att bidra med negativa arbetsvillkor då relationen kan innebära att personal utför arbetsuppgifter mot sin vilja.
De faktorer som påverkar arbetsvillkoren för personalen inom äldreomsorgen som framkommit i resultatet har förståtts med hjälp av KKS-modellen, erkännande och emotionellt arbete. Honneths (2003) teori om erkännande skapar en förståelse för hur faktorernas inverkan genom att påvisa hur bristen av erkännande påverkar personalens uppfattning om sig själv vilket kan komma att återspegla sig i personalens mående och utförande av arbete. Vidare bidrar teorin om erkännande även om en förståelse om varför det är främjande att personalen känner varandra på ett personligt plan samt en förståelse för arbetsplatsens agerande kan resulterar i att personalen känner sig nedvärderad. KKS-modellen ger en förståelse för hur stöd från kollegor och chefer vid förekomst kan vara främjande och att det vid avsaknad av stöd kan vara hämmande. Med hjälp av KKS-modellen skapas också en förståelse för hur personalens upplevelse av stress, höga krav och hur dessa hämmande faktorer kan förändras och bli främjande. Med hjälp av det emotionella arbetet skapas en förståelse för personalens upplevelse av maktlöshet inför arbetets organisering, samt hur den vaga gränsen mellan informell och formell roll samt relationen till den äldre och dess inverkan på personalens arbetsvillkor kan förstås.
Studiens resultat kan tolkas som att faktorerna som påverkar arbetsvillkoren för personalen inom äldreomsorgen både är arbetsplats specifika samt generella, sprungna ur äldreomsorgens övergripande organisering, på en samhällelig och politisk nivå. Att faktorerna kan anses vara både specifika och generella i sin natur kan förstås som att det specifika utgörs av att varje arbetsplats kan tänkas ha en unik sammansättning av faktorer samtidigt det generella innebär att faktorn troligtvis finns på alla arbetsplatser. Till exempel så kan stödet från chefen vara en sådan faktor som finns på alla arbetsplatser men i vilken utsträckning samt vilka egenskaper som ingår i stödet är unikt för arbetsplatsen. Med hänsyn till denna specifika och samtidigt generella utformning av faktorerna kan det tänkas att resultatet går att beakta och applicera direkt på en arbetsplats samtidigt som det kan anses som givande på en politisk nivå. Exempelvis så är faktorn gällande stödet från chef och kollegor något som arbetsplatser kan beakta för att främja de psykosociala arbetsvillkoren. Resultaten kan därmed tänkas vara användbara både av personal och av chefer eftersom båda parter kan, när kunskap om vad som främjar och hämmar arbetsvillkoren, arbeta för att främja villkoren. Till exempel kan det tänkas att om båda parter uppmärksammas på vinsten av att visa uppskattning gentemot varandra blir något som de kan tänkas komma att beakta. På en samhällelig och politisk nivå kan resultaten generera en förståelse för vad faktiskt påverkar de psykosociala arbetsvillkoren. I och med det kan en förståelse skapas om vad som behövs på en politisk nivå för att göra det möjligt för arbetsplatser inom äldreomsorgen att arbeta för att arbetsvillkoren främjas.
Studiens resultat anses stämma överens med tidigare forskning. Denna uppfattning grundas på att samma faktor beskrivs påverka arbetsvillkoren positivt i vissa studier och negativt i andra studier. Att det skiljer sig mellan studierna är på grund av faktorns utformning eller förekomst. Till exempel påvisar Lundgren, Lundgren, Ernsth-Bravell och Kåreholts (2016) studie att stöd från kollegor är en främjande faktor eftersom stödet finns medan Butler, Wardamasky och Brennan-Ings (2012) studie påvisar stöd som en hämmande om stödet saknas. Därmed kan det tänkas att denna litteraturstudies resultat stämmer överens med tidigare
positiv och negativ inverkan på de psykosociala arbetsvillkoren. En uppfattning är nämligen att de mestadels av de tidigare studierna på området undersökt psykosociala arbetsvillkor i kombination med hälsa, påverkan på vårdkvalité eller stress. Således kan det tänkas att denna studie vars syfte var att belysa faktorerna som inverkar på de psykosociala arbetsvillkoren bidrog med en ytterligare förståelse för arbetsvillkoren för personalen inom äldreomsorgen. Förslag på vidare forskning på området kan vara att undersöka enhetschefernas uppfattning av faktorerna som antingen riskerar att bidra till negativa arbetsvillkor eller möjliggöra positiva arbetsvillkor. Att till exempel undersöka hur enhetscheferna arbetar för att stödja sin personal eller hur de beaktar det relationella arbetet som personalen utför kan tänkas bidra med en ytterligare förståelse för faktorerna som påverkar de psykosociala arbetsvillkoren.
6.1. Metoddiskussion
I föreliggande stycke ämnar författarna diskutera studiens begränsningar och förtjänster avseende val av metod. Valet av databaser och dess antal kan tänkas begränsat studien. Vi valde tre databaser, samtliga med socialt arbete som disciplin. Hade vi sökt i fler databaser, som även var av medicinsk disciplin finns möjligheten att fler artiklar som hade svarat till inklusionskriterierna hade kunnat inkluderas i studien. Författarna ansåg dock att efter det första söktillfället att litteratursökningar i ytterligare databaser medförde svårigheter relaterat till tidsaspekten. Valet av antal artiklar som till slut inkluderades i studien kvalitetsgranskades med hjälp av checklistor som Forsberg och Wengström (2013) framtagit. Däremot skedde diskussion med handledaren om antalet artiklar och den subjektiva upplevelsen av datamättnaden för att uppnå̊ studiens syfte och frågeställningar.
För att få fram respektive resultat samt de olika teman och kategorier som används i vår studie anser vi att vår kodning med grund i våra väl utarbetade frågeställningar underlättade arbetet till att finna kategorier utifrån de valda artiklarna. Flera av de artiklar vi valt att inkludera i studien hade inte som direkt syfte att undersöka det som vårt syfte var. Exempel på vad de syftade till att undersöka var bland annat stressnivå, mental hälsa samt den allmänna hälsan hos personal inom äldreomsorg. Trots detta hittade vi värdefulla aspekter i dessa artiklar som vi kunde använda till vårt resultat. Analysmetodens induktiva ansats valdes eftersom att vår förkunskap om de psykosociala arbetsvillkoren var begränsad och vi hade därför ingen större möjlighet att skriva förutbestämda koder och kategorier till materialet. Författarna upplevde en fördel med induktiv metod eftersom författarnas förförståelse inte hade varit tillräcklig för att skapa givande koder och kategorier innan analys av resultatet gjordes. Istället lät alltså författarna koder och senare kategorier och teman växa fram under studiens gång.
Studiens validitet och reliabilitet kan påverkas av yttre villkor, som valet av inkluderade artiklar som gjordes på grund av författarnas förförståelse inom ämnet. Läsaren bör ta hänsyn till detta vid läsningen. Skulle studien replikeras inom en snar framtid skulle liknande resultat troligtvis komma fram med tanke på att val av sökord och databaser tidigare presenterats, samt att datamaterialet består av befintliga artiklar. Det är dock tänkbart att nya studier kan tillkomma, vilket kan medföra att resultatet blir ett annat, till exempel genom att arbetsplatser utför förändringar för personalen och till exempel ökar chefsnärvaron eller anställer mer personal och att studier gör på detta och andra resultat framkommer. Med tanke på detta anses reliabiliteten uppnå̊ en rimlig nivå för den här typen av studie som genomförts under en relativt
kort period. Detsamma gäller validiteten. Författarna anser att det som studien avsåg undersöka har undersökts inom studiens förhållningsramar. Brister förekommer dock på grund av bland annat tid och utrymme som tidigare nämnts.
7. Slutsats
Föreliggande litteraturstudie har bidragit till att flera faktorer som påverkar de psykosociala arbetsvillkoren för personal inom äldreomsorgen har ringats in. Studiens resultat visar på att samma faktorer kan agera som möjliggörare för positiva arbetsvillkoren eller riskera att bidra med negativa arbetsvillkor för personalen beroende på villkorens utformning och existens. Hur ledarskapet är utformat och fungerar spelar stor roll för de psykosociala arbetsvillkoren, liksom samspelet mellan kollegor. Hur personalen får chans att använda samt utveckla sina kunskaper och färdigheter har stor betydelse för hur de trivs med arbetet. Slutligen utgjordes en stor del av resultatet av det känslomässiga arbete som utförs inom äldreomsorgen: det känslomässiga arbetet utgörs av det arbete som inte syns och som heller inte avlönas, men som är anledningen till att personal tycker att arbetet är givande. Följande lista tydliggör faktorerna som antingen kan riskera att bidra till negativa psykosociala arbetsvillkor eller möjliggöra positiva psykosociala arbetsvillkor beroende på utformning och förekomst:
- Att få eller inte få ekonomiskt erkännande för utfört arbete
- Att få eller inte få erkännande för sin person samt för sina kunskaper och erfarenheter. Att få eller inte få uppskattning för utfört arbete.
- Att ha en känsla av att tillhöra eller inte tillhöra en arbetsgrupp. - Att känna eller inte känna chef och kollegor på ett personligt plan - Att ha eller inte ha beslutsutrymme på arbetet.
- Att få stöd eller inte få stöd från chefer
- Att ha inflytande eller brist på inflytande över sitt arbete. - Relationen till den äldre
- Att ha eller inte ha tillräcklig kunskap som gör att man vet hur svåra situationer ska hanteras.
- Oklara direktiv från olika håll
- Känslan av att ha kontroll eller inte ha kontroll över sitt arbete.
Av listan framgår att organisation och ledning har en stor inverkan på omsorgspersonalens psykosociala arbetsvillkor. Det kan därmed anses som både intressant och motiverat att i vidare forskning undersöka hur organisationen och ledningen själva uppfattar sin inverkan omsorgspersonalens psykosociala arbetsvillkor.
Referenslista:
Alaby, G. (1992) Ädelboken: om kommunernas nya ansvar för boende och vård. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Arbetsmiljöverket. (2017). Statistik om äldreomsorgen. Hämtad 13 december, 2017, från Arbetsmiljöverket,https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/inspektioner-
utredningar-och-kontroller/inspektion/aktuella-inspektioner/nationell-tillsyn-av- aldreomsorgen/statistik-om-aldreomsorgen/
Aronson, J., & Neysmith, S. (1996). "You're Not Just in There to Do the Work": Depersonalizing Policies and the Exploitation of Home Care Workers' Labor. Gender and Society, 10(1), 59–77.
Astvik, W. (2003). Relationer som arbete: förutsättningar för omsorgsfulla möten i hemtjänsten. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. Stockholm.
Blennberger, E. (2017). Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (Second edition.) Los Angeles: Sage.
Brulin, C., Winkvist, A., & Langendoen, S. (2000). Stress from working conditions among home care personnel with musculoskeletal symptoms. Journal of Advanced Nursing, 31(1), 181–189.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Butler, S., Wardamasky, S., & Brennan-Ing, M. (2012). Older Women Caring for Older Women: The Rewards and Challenges of the Home Care Aide Job. Journal of Women & Aging, 24(3), 194–215.
Cameron, F., & Brownie, S. (2010). Enhancing resilience in registered aged care nurses. Australasian Journal on Ageing, 29(2), 66–71.
Dahlberg, L. (2013). Äldreomsorg i utveckling mot välfärdspluralism. I L. Andersson (red.), Socialgerontologi. (2.,[uppdaterade] uppl.) (s. 221-248). Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 329 – 344) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Denton, M., Zeytinoğlu, I., & Davies, S. (2002). Working in Clients' Homes: The Impact on the Mental Health and Well-Being of Visiting Home Care Workers. Home Health Care Services Quarterly, 21(1), 1-27.
Dhaini, Zúñiga, Ausserhofer, Simon, Kunz, De Geest, & Schwendimann. (2016). Care workers health in Swiss nursing homes and its association with psychosocial work environment: A cross-sectional study. International Journal of Nursing Studies, 53, 105-115.
Ds 2017:12. Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB. Från http://www.regeringen.se/496173/contentassets/1ff71b f859cd42ee82933cfede95dfb3/om-forenklat-beslutsfattande-och-sarskilda-boendeformer-for- aldre.pdf
Edebalk, P. G. (2013). Äldreomsorgen - Ekonomi och utveckling. I L. Andersson (red.), Socialgerontologi. (2.,[uppdaterade] uppl.) (S. 201-220). Lund: Studentlitteratur.
Ejaz, F., Noelker, L., Menne, H., & Bagaka'S, J. (2008). The impact of stress and support on direct care workers' job satisfaction. The Gerontologist, 48 Spec No 1, 60-70.
Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö: begrepp, bedömning och utveckling. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Elwér, S., Aléx, L., & Hammarström, A. (2010). Health Against the Odds: Experiences of Employees in Elder Care From a Gender Perspective. Qualitative Health Research, 20(9), 1202–1212.
Elofsson, S. (2005). Kvantitativ metod – struktur och kreativitet. I S. Larsson & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 59 - 89). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, N. (1991). Arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd- komponenter i den psykosociala arbetsmiljön. I Furåker, B. (red.) (1991). Arbetets villkor. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Försäkringskassan (2015). Högst frånvaro inom vård och omsorg. Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/lagetsverige/artiklar/hogst-sjukfranvaro-inom-vard-och- omsorg [2017-12-01]
Försäkringskassan. (2016). Högst sjukfrånvaro för kvinnor som jobbar inom vård- och omsorg. Hämtad 13 december, 2017, från Försärkingskassan https://www.forsakringskassan.se/!ut /p/z0/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjypNzrQoSSzJUDY0dVQ2c8_NKUvNKgl3jg1KL C_LzijPLUlUNCopSi4uhVG5qSkpqTmJeSmoeUCRX18jA0EzX0FDXyFi_INtREQCGz868/
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Gunnarsson, E., Johansson, M. & Stoetzer, U. (2016). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön: viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö. Vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. (1. uppl.) Solna: Arbetsmiljöverket.
Guy, E. M., Newman, A. M., Mastracci, H. S. & Maynard-Moody, S. (2010). Chapter 15: Emotional Labour in Human Service Organizations. I Y. Hasenfeld (red.), Human services as complex organizations. (2. ed.) (s. 291-309). Los Angeles: Sage.
Hasenfeld, Y. (2010). Chapter 2: The attributes of Human Service Organisations. I Y. Hasenfeld (red.), Human services as complex organizations. (2. ed.) (s. 9-32). Los Angeles: Sage.
Heidegren, C. (2009). Erkännande. Malmö: Liber.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471 – 479) (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hochschild, A.R. (2003). The managed heart: commercialization of human feeling : Twentieth anniversary edition with a new afterword. (2. ed.) Berkeley, Calif.: University of California Press.
Honneth, A. (2003). Erkännande: praktisk-filosofiska studier. Göteborg: Daidalos.
Jakobsen, R., & Sørlie, V. (2010). Dignity of older people in a nursing home: Narratives of care providers. Nursing Ethics, 17(3), 289-300.
Johansson, B. (1997). Äldreomsorg: internationella exempel. (1. uppl.) Stockholm: Svenska kommunförb., Vård och omsorg.
Karasek, R. (1979). Job Demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285.
Lag (2008:962) om valfrihetssystem. Stockholm. Sveriges riksdag
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S. Larsson & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91–128). Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International Journal of Workplace Health Management, 7(2), 89–104.
Lundgren, D., Ernsth-Bravell, M., & Kåreholt, I. (2016). Leadership and the psychosocial work environment in old age care. International Journal of Older People Nursing, 11(1), 44-54.
Lundgren, L., Sunesson, P. & Thunved, A. (2016). Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2016. (29. [rev.] uppl.) Stockholm: Wolters Kluwer.
Redfern, S., Hannan, S., Norman, I., & Martin, F. (2002). Work satisfaction, stress, quality of care and morale of older people in a nursing home. Health & Social Care in the Community, 10(6), 512-517.
Regeringsform (1974:152). Stockholm. Sveriges riksdag.
Regeringskansliet. (2016). Psykosocial arbetsmiljön. Hämtad 13 december, 2017, från Regeringskansliet http://www.regeringen.se/regeringenspolitik/arbetsmiljostrategin/psykosoc ial -arbet s miljo/.
Rönnegard, D. (2014). Äldreomsorgens kunkurrensutsättning - en bild av kunskapsläget. I E. Blennberger & T. Brytting, (red.), Äldreomsorgen: praktiken, debatten och framtiden/ redaktörer: Erik Blennberger, Tomas Brytting. (s. 65–84). Lund: Studentlitteratur.
SBU. (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr.223. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Sikorska-Simmons, E. (2006). Linking Resident Satisfaction to Staff Perceptions of the Work Environment in Assisted Living: A Multilevel Analysis. The Gerontologist, 46(5), 590–598. doi: 10.1093/geront/46.5.590
Stacey, C. (2005). Finding dignity in dirty work: The constraints and rewards of low-wage home care labour. Sociology of Health & Illness, 27(6), 831-854.
Theorell, T. (2006). I spåren av 90-talet. Stockholm: Karolinska institutet University Press.
Theorell, T (2012). Psykosociala faktorer- vad är det?) I T. Theorell, T. (red.) Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur.
Thorslund, M. (2013). Dagens och morgondagens vård och omsorg. I L. Andersson (red.), Socialgerontologi. (2.,[uppdaterade] uppl.) (s. 279-304). Lund: Studentlitteratur.
Thörnquist, A. (2013). Mångfaldens marknad och arbetets villkor: om följder av kundval (LOV) i hemtjänsten. Lund: Work, technology and social change (WTC), Lunds universitet.
Trydegård, G. (2012). Care work in changing welfare states: Nordic care workers’ experiences. European Journal of Ageing, 9(2), 119-129.
Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Winsløw Hilden, J. & Borg, V. (2008). Resources and quality of care in services for the elderly. Scandinavian Journal of Public Health, 36(3), 272-278. doi: 10.1177/1403494807086972.
Zhang, Y., Punnett, L., Mawn, B., & Gore, R. (2016). Working Conditions and Mental Health of Nursing Staff in Nursing Homes. Issues in Mental Health Nursing, 37(7), 485-492.
Bilaga 1
Databas Sökning och
boolesk operator (and, or, not)
Begränsninga
r Antal träffar Lästa artiklar Utvalda artiklar
17.11.28 Social Services Abstract Personnel AND work environment AND well being AND elder care
Peer reweived, engelska 1 1 0 17.11.28 Social Services Abstract Personnel AND work* condition AND well being AND elder* care
Peer reweived, engelska 0 0 0 17.11.28 Social Services Abstract Personnel AND psycho social condition* AND well being AND elder* care Peer reweived, engelska 52 3 0 17.11.28 Social Services Abstract Personnel AND job satisfaction AND well being
Peer reweived, engelska 10 4 0 17.11.28 Social Services Abstract
Staff AND work* environment AND well being
Peer reweived, engelska 29 2 1 17.11.28 Social Services Abstract
Staff AND work* condition AND well being Peer reweived, engelska 19 1 0 17.11.28 Social Services Abstract
Staff AND elder* care AND work* environment Peer reweived, engelska 61 16 1 17.11.28 Social Services Abstract
Staff AND work* environment AND well being
Peer reviewed, engelska 1 2 0 17.11.29 Social Services Abstract Frontline work AND work* environment and sick leave AND elder* care Peer reviewed, engelska 13 4 1 17.11.29 Social Services Abstract Frontline work* AND psycho social condition* AND well being AND long-term care Peer reviewed, engelska 13 2 0
17.11.29 Social Services Abstract
Care giver AND job satisfaction AND sick leave AND long-term care Peer reviewed, engelska 24 6 0 17.11.29 Social Services Abstract
Care giver AND work
environment AND well being
AND nursing home Peer reviewed, engelska 291 40 0 17.11.28 ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Service aide* AND work condition* AND long-term care Peer reviewed, engelska 3 1 1 17.11.28 ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Service aide* AND work condition* AND elder* care Peer reviewed, engelska 2 1 0 17.11.28 ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Employee AND work* enviroment AND elder care Peer reviewed, engelska 24 7 0 17.11.28 ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts
Staff AND work* enviroment AND elder* care Peer reviewed, engelska 73 15 2 17.11.28 ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Employee AND work condition* and elder* care
Peer reviewed, engelska 11 1 0 17.11.28 Sociological Abstracts
Staff AND work* enviroment AND elder* care Peer reviewed, engelska 57 13 3 17.11.29 Sociological Abstracts + ASSIA: Applied Social Sciences Psychosocial work* enviroment AND nursing home* OR elder care OR long-term care Peer reviewed, engelska 104 20 1
Index and Abstracts OR assisted living OR home care 17.11.29 Sociological Abstracts + ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Psychosocial work* condition* AND nursing home* OR elder care OR long- term care OR assisted living OR home care Peer reviewed, engelska 109 13 1 17.11.29 Sociological Abstracts + ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts Psychosocial work* factor* AND elder* care
OR nursing home* OR long- term care OR assisted living OR home care Peer reviewed, engelska 220 11 2 17.11.29 Sociological Abstracts + ASSIA: Applied Social Sciences Index and Abstracts
Home care aide* and long-term care Peer reviewed, engelska 153 4 1 17.11.29 Sociological
Abstracts Employees* AND homce care AND elderly
Peer reviewed, engelska
Bilaga 2
Checklista för kvantitativa studier från Forsberg och Wengström (2013, s. 202-205). A. Syftet med studien?
1. Är frågeställningarna tydligt beskrivna?