• No results found

För att prototypen ska vara godtagbar måste den uppfylla de krav som ställts i kravspecifikationen under klassificeringen måste finnas samt att prototypen funktionalitet går att validera.

Den första funktionlaliteten som prototypen måste uppfylla var att den ska upptäcka förseningar i pendeltågstrafiken i realtid. Denna funktionalitet testades genom att jämföra de förseningar som prototypen upptäckte med förseningar som upptäcktes av andra program. Program som användes som jämförelse för valideringen av prototypen var Trafikverkets Trafikinformation

– Tåg [72]. Vidare ska prototypen kunna notifiera en användare vid en

uppstådd försening. Denna funktionalitet testades och validerades genom att ett meddelande skickades ut endast till den berörda användaren och sedan kontrollerades att ingen annan användare fått meddelandet.

Att användaren kan rapportera en orsak var också ett krav som prototypen måste uppfylla. Rapporteringsmodulen testades genom att användaren fick fylla i orsak och sedan skicka meddelandet till servern i form av den motsvarande orsakskoden.

35 Resterande krav som prototypen var tvungen att uppfylla var att rapporterade orsaker ska lagras samt kunna presentera enklare statistik utifrån denna data, att prototypen ska kunna simulera förseningar i demonstrationssyfte, att prototypen ska kunna skalas för att implementeras på större tågnät samt att prototypen ska ha ett användargränssnitt för rapportering av orsaker. Rapporteringsformatet i prototypen ska även vara på standardiserat format vilket uppnåddes genom att använda Trafikverkets orsakskoder.

Rapporterade data lagras i en databas och kan valideras genom att hämta och presentera lagrad information i databasen. Prototypen uppfyller inte kravet att kunna simulera förseningar utan utvecklarna bestämde i dialog med WMC att en simlueringsfunktion inte var nödvändig då förseningar regelbundet uppstår i pendeltågtrafiken. Därför kan verkliga förseningar användas vid demonstrationer istället för simulerade förseningar. Slutligen att prototypen ska ha ett användargränssnitt för rapporteringsfunktionen kan valideras genom att starta servern och gå till dess webbadress.

De krav som ställts som bör finnas ska prototypen uppnå i högsta möjliga mån. Dessa krav på prototypen var att kunna gruppera ihop följdförseningar inom och mellan tåg. När grupperingar sker mellan tåg ska endast den första berörda användaren behöva ange orsak, resterande berörda användare ska endast behöva bekräfta att den orsak den första angav är korrekt. Prototypen ska även kunna presentera statistik över en vald tidsperiod.

Prototypen grupperar ihop förseningar inom samma tåg så länge skillnaderna mellan två stationers förseningar inte överstiger 3 minuter. Att denna funktionalitet sker korrekt testas genom att jämföra de grupperingar som görs med tidsplanen för det tåget och kontrollera att det sker korrekt. Att grupperingen sker med förseningar som skiljer mindre än 3 minuter bestämdes av utvecklarna i dialog med WMC då en försening hos Trafikverket rapporteras endast om tåget är minst 3 minuter sent.

Gruppering mellan tåg är en funktion utvecklad för att underlätta rapporteringen då förseningar beror på varandra. Det finns dock inget som garanterar att två försenade tåg beror på varandra trots att de uppstod på samma plats. Därför kan inte denna funktionalitet valideras fullt ut.

Slutligen krav som kan finnas var att implementera maskininlärning för att prototypen själv skulle kunna göra befogade gissningar på vad förseningen berott på och då endast låta användaren bekräfta detta på samma sätt som med följdförseningarna. Detta krav uppfylldes inte dels på grund av tidsbrist men främst att ingen träningsdata gjordes tillgänglig för utvecklarna och funktionaliteten prioriterades då bort.

36

8 Slutsatser

Målet med projektet var att utveckla en prototyp för ett rapporteringssystem för tågtrafiken där användare (lokförare) notifieras när en försening uppstår och har möjlighet att rapportera orsaken till förseningen. Vidare skulle prototypen kunna gruppera ihop följdförseningar och på så sätt korta ner rapporteringsprocessen.

Under projektarbetet har en prototyp designats och implementerats. Prototypen har all den funktionalitet som beskrivs i projektmålet. Förutom de mer översiktliga funktionalitetsmål som ställdes i målet uppfyller prototypen samtliga krav i kravspecifikationen som klassificerats under måste finnas. Prototypen uppfyller även ett flertal krav under klassificeringen bör ha samt ett krav under klassificeringen kan ha. Prototypen har uppfyllt målet med projektet och ansetts vara godtagbar av uppdragsgivaren WMC.

Syftet med framtagandet av prototypen var att verka som ett proof of concept för att sälja in idéen till svenska tågoperatörer. Då denna process ej har påbörjats ännu kan inte någon slutsats om huruvida prototypen uppfyllt sitt syfte göras.

37

9 Framtida Arbete

Det arbete som presenterats i denna rapport avsåg endast design och implementation av en första prototyp för ett rapporteringssystem som ska kunna implementeras i Sveriges tågtrafik. Det finns därför flera sätt att vidareutveckla denna prototyp både med funktionalitet som inte implementerades på grund av avgränsningar som gjorts men även ny funktionalitet som under projektets gång identifierats.

Hur rapporteringsprocessen sker med den nuvarande prototypen är det svårt att göra den ännu kortare utan att tappa detaljer i informationen som rapporteras. Däremot i algoritmen som upptäcker följdförseningar mellan olika tåg kan vidare arbete och utveckling göras. Som algoritmen fungerar i denna prototyp kommer den med stor sannolikhet inte att fånga alla typer av följdförseningar. Exempelvis om en försening på en station skulle leda till att förseningar uppstår på andra stationer kommer denna algoritm att missa dessa. Ett utvecklingsområde för prototypen är därför att vidareutveckla denna algoritm för att fånga upp flera typer av följdförseningar mellan olika tåg och olika stationer. Detta kan då göra rapporteringsprocessen mer automatiserad och enklare för användare att bruka.

Ett annat sätt att göra systemet mer automatiserat är att tillämpa maskininlärning för att systemet själv ska kunna göra befogade gissningar på vad en försening beror på och då endast låta användaren bekräfta detta. För en sådan implementation kan både tidigare orsaksrapporteringar användas som träningsdata och flera parametrar som systemet bör ta hänsyn till är vilket tågnummer förseningen gäller, vilken plats förseningen uppstår på, tid på dygnet, årstid, veckodag et cetera.

Slutligen, för att prototypen ska kunna implementeras i tågtrafiken kommer en bättre säkerhet på systemet att krävas. Säkerhet har varit en låg prioritet när prototypen utvecklats då det inte var någon kritisk funktionalitet för ett

38

Referenser

[1] Trafikverket, ”Bandata,” 1 December 2017. [Online]. Tillgänglig:

https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Bandata/. [Använd 21 Maj 2018].

[2] O. Lindfeldt, ”Effekter av partiella dubbelspår och fler mötesstationer på

enkelspår,” 2007. [Online]. Tillgänglig:

https://www.kth.se/polopoly_fs/1.87096%21/Menu/general/column-content/attachment/07_009RR_rapport.pdf. [Använd 21 Maj 2018]. [3] Umeå universitetsbibliotek, ”Källkritik,” Umeå universitetsbibliotek, 12

Februari 2016. [Online]. Tillgänglig:

http://www.ub.umu.se/skriva/kallkritik. [Använd 21 Maj 2018].

[4] Skolverket, ”Guide för källkritik,” Skolverket, 11 April 2017. [Online]. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/guide-for-kallkritik-1.251678. [Använd 27 Maj 2018].

[5] D. Wennberg, Interviewee, Intervju med WMC. [Intervju]. 11 Januari 2018.

[6] Trafikverket, ”Orsakskoder,” 30 September 2016. [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/contentassets/7c773c3153bf4c9689885b7b 2bebd125/bil_6b_jnb2018_orsakskoder.pdf. [Använd 08 Maj 2018]. [7] KTH, ”Hållbar Utveckling,” KTH, 13 December 2017. [Online].

Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-

utveckling/utbildning-miljo-hallbar- utveckling/verktygslada/sustainable-development/hallbar-utveckling-1.350579. [Använd 09 Maj 2018].

[8] KTH, ”Ekologisk Hållbarhet,” KTH, 24 Juni 2015. [Online]. Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo- hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074. [Använd 09 Maj 2018].

[9] Trafikverket, ”4 000 tåg per dag i tågtidtabellen,” Trafikverket, 23 September 2016. [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Nationellt/2016-09/4-000-tag-per-dag-i-tagtidtabellen/. [Använd 09 Maj 2018].

[10] B. E. Lauri Minas, ”The Problem of Power Consumption in Servers,” DrDobbs Lauri Minas and Brad Ellison, 05 Mars 2009. [Online]. Tillgänglig: http://www.drdobbs.com/the-problem-of-power-consumption-in-serv/215800830. [Använd 09 Maj 2018].

[11] Naturvårdsverket, ”Recycling and disposal of electronic waste,” Naturvårdsverket, 2011.

[12] KTH, ”Social hållbarhet,” KTH, 05 Juli 2016. [Online]. Tillgänglig: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo- hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/social-hallbarhet-1.373774. [Använd 09 Maj 2018].

39 [13] KTH, ”Ekonomisk Hållbarhet,” KTH, 25 Juni 2015. [Online]. Tillgänglig:

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo- hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976. [Använd 09 Maj 2018].

[14] Trafikverket, ”Fakturering av avgifter enligt järnvägsnätsbeskrivningen,”

30 September 2015. [Online]. Tillgänglig:

https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/jarnvag/jarnvagsnatsbeskrivningen-jnb/Fakturering-av-avgifter-enligt-jarnvagsnatsbeskrivningen/. [Använd 21 Maj 2018]. [15] A. Håkansson, ”Portal of Research Methods and Methodologies for,” The

2013 World Congress in Computer Science,Computer Engineering, and Applied Computing WORLDCOMP 2013, 22-25 Juli 2013.

[16] J. P. D. William Trochim, “The Research Methods Knowledge Base, 3 red., 2007.

[17] Wennberg Magnusson Consulting AB, ”WMC,” [Online]. Tillgänglig: http://www.wmc.se/. [Använd 09 Maj 2018].

[18] J. Bakke, ”Trafikverket: Så organiseras tågtrafiken,” SVT, 08 februari

2018. [Online]. Tillgänglig:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/trafikverket-sa-organiseras-tagtrafiken. [Använd 09 Maj 2018].

[19] SL, ”Linjenätskarta Pendeltåg,” [Online]. Tillgänglig: https://sl.se/ficktid/karta/vinter/Ptag.pdf. [Använd 9 Maj 2018].

[20] 3Scale, ”What is an API? Your guide to the internet business (r)evolution,” [Online]. Tillgänglig: http://www.3scale.net/wp-content/uploads/2012/06/What-is-an-API-1.0.pdf. [Använd 16 Maj 2018].

[21] Trafikverket, ”Trafikverket,” [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/. [Använd 16 Maj 2018].

[22] Trafiklab, ”Trafiklab,” [Online]. Tillgänglig: https://www.trafiklab.se/. [Använd 16 Maj 2018].

[23] Trafiklab, ”SL Realtidsinformation 4,” [Online]. Tillgänglig: https://www.trafiklab.se/api/sl-realtidsinformation-4. [Använd 16 Maj 2018].

[24] Trafikverket, ”Trafikverkets öppna API för trafikinformation,” [Online]. Tillgänglig: https://api.trafikinfo.trafikverket.se/. [Använd 16 Maj 2018].

[25] W3C, ”Introduction to XML,” W3C, [Online]. Tillgänglig: https://www.w3schools.com/xml/xml_whatis.asp. [Använd 18 Maj 2018].

[26] W3C, ”JSON - Introduction,” W3C, [Online]. Tillgänglig: https://www.w3schools.com/js/js_json_intro.asp. [Använd 18 Maj 2018].

[27] Microsoft, ”Model-View-Controller,” Microsoft, [Online]. Tillgänglig: https://msdn.microsoft.com/en-us/library/ff649643.aspx. [Använd 12 Maj 2018].

40 [28] Codecademy, ”MVC: Model, View, Controller,” Codecademy, [Online].

Tillgänglig: https://www.codecademy.com/articles/mvc. [Använd 12 Maj 2018].

[29] Zeekat Software Development, ”The Model View Controller pattern in web applications,” Zeekat Software Development, [Online]. Tillgänglig: https://zeekat.nl/articles/mvc-for-the-web.html. [Använd 12 Maj 2018]. [30] W3C, ”HTML & CSS,” W3C, [Online]. Tillgänglig:

https://www.w3.org/standards/webdesign/htmlcss. [Använd 12 Maj 2018].

[31] D. Flanagan, JavaScript - The definite guide, O'Reilly Media Inc., 2011. [32] W3Schools, ”HTML Introduction,” W3Schools, [Online]. Tillgänglig:

https://www.w3schools.com/html/html_intro.asp. [Använd 16 Maj 2018].

[33] W3C, ”CSS Introduction,” W3C, [Online]. Tillgänglig: https://www.w3schools.com/css/css_intro.asp. [Använd 16 Maj 2018]. [34] W3Techs, ”Usage of JavaScript for websites,” [Online]. Tillgänglig:

https://w3techs.com/technologies/details/cp-javascript/all/all. [Använd 16 Maj 2018].

[35] DocForge, ”Framework,” DocForge, 26 November 2013. [Online]. Tillgänglig:

https://web.archive.org/web/20150717020405/http://docforge.com/wi ki/Framework. [Använd 18 Maj 2018].

[36] M. Baker, ”What is a Software Framework? And why should you like 'em?,” Cimetrix, 2 Oktober 2009. [Online]. Tillgänglig:

https://www.cimetrix.com/blog/bid/22339/what-is-a-software-framework-and-why-should-you-like-em. [Använd 18 Maj 2018].

[37] DocForge, ”Web application framework,” DocForge, 20 Juni 2014.

[Online]. Tillgänglig:

https://web.archive.org/web/20150723163302/http://docforge.com/wi ki/Web_application_framework. [Använd 18 Maj 2018].

[38] C. Taylor, ”Structured vs. Unstructured Data,” Datamation, Mars 2018. [Online]. Tillgänglig: https://www.datamation.com/big-data/structured-vs-unstructured-data.html. [Använd 10 Maj 2018]. [39] BrightPlanet, ”Structured vs. Unstructured,” 28 Juni 2012. [Online].

Tillgänglig: https://brightplanet.com/2012/06/structured-vs-unstructured-data/. [Använd 22 Maj 2018].

[40] T. King, ”Structured Data vs. Unstructured Data; What’s the Difference?,” 15 Mars 2018. [Online]. Tillgänglig:

https://solutionsreview.com/data-management/key-differences-between-structured-and-unstructured-data/. [Använd 22 Maj 2018]. [41] M. Rouse, ”SearchSQLServer,” TechTarget, Febuari 2017. [Online].

Tillgänglig: https://searchsqlserver.techtarget.com/definition/database. [Använd 10 Maj 2018].

41 [42] Oracle, ”A Relational Database Overview,” Oracle, [Online]. Tillgänglig:

https://docs.oracle.com/javase/tutorial/jdbc/overview/database.html. [Använd 10 Maj 2018].

[43] T. Padron-McCarthy, ”ER-modellering,” [Online]. Tillgänglig: http://www.databasteknik.se/webbkursen/er/. [Använd 10 Maj 2018]. [44] ”Convert ER Diagram into Tables,” [Online]. Tillgänglig:

https://www.tutorialcup.com/dbms/er-model-into-tables.htm. [Använd 18 Maj 2018].

[45] M. Rouse, ”SQL (Structured Query Language),” SearchSQLServer,

September 2016. [Online]. Tillgänglig:

https://searchsqlserver.techtarget.com/definition/SQL. [Använd 10 Maj 2018].

[46] IBM, ”The message passing model,” [Online]. Tillgänglig: https://www.ibm.com/support/knowledgecenter/en/SSF4ZA_9.1.3/pm pi_guide/mesage_passing_model.html. [Använd 21 Maj 2018].

[47] ”Elixir,” [Online]. Tillgänglig: https://elixir-lang.org/. [Använd 22 Maj 2018].

[48] ”GenServer behaviour,” [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/elixir/GenServer.html#content. [Använd 26 Maj 2018].

[49] ”GenServer behaviour call/3,” [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/elixir/GenServer.html#call/3. [Använd 26 Maj 2018].

[50] ”GenServer behaviour cast/2,” [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/elixir/GenServer.html#cast/2. [Använd 26 Maj 2018].

[51] ”GenServer - Elixir,” [Online]. Tillgänglig: https://elixir-lang.org/getting-started/mix-otp/genserver.html. [Använd 26 Maj 2018].

[52] IBM, ”How sockets work,” [Online]. Tillgänglig: https://www.ibm.com/support/knowledgecenter/ssw_ibm_i_71/rzab6 /howdosockets.htm. [Använd 21 Maj 2018].

[53] Oracle, ”What Is a Socket?,” [Online]. Tillgänglig: https://docs.oracle.com/javase/tutorial/networking/sockets/definition. html. [Använd 22 Maj 2018].

[54] ”HTML5 WebSocket: A Quantum Leap in Scalability for the Web,” [Online]. Tillgänglig: http://www.websocket.org/quantum.html. [Använd 22 Maj 2018].

[55] ”About HTML5 WebSocket,” [Online]. Tillgänglig: http://www.websocket.org/aboutwebsocket.html. [Använd 22 Maj 2018].

[56] T. Ström, ”Tåg.Info - Oberoende tågtider och förseningsinformation för svensk tågtrafik,” [Online]. Tillgänglig: https://tåg.info/. [Använd 22 Maj 2018].

42 [57] S. Eklund, Arbeta i projekt - individen, gruppen, ledaren, 4 red., Lund:

Studentlitteratur, 2011. ISBN: 978—91-44-07275-3

[58] K. Beck, M. Beedle, A. van Bennekum, A. Cockburn, W. Cunningham, M. Fowler, J. Grenning, J. Highsmith, A. Hunt, R. Jeffries, J. Kern, B. Marick, R. C. Martin , S. Mellor, K. Schwaber, J. Sutherland och D. Thomas, ”Manifesto for Agile Software Development,” 2001. [Online]. Tillgänglig: http://agilemanifesto.org/iso/en/principles.html. [Använd 15 Maj 2018].

[59] H. Kniberg, Scrum and XP from the trenches, Lulu.com, 2015.

[60] P. Heidema, ”THE RULES OF SCRUM: THE SCRUM TEAM IS NO LESS THAN FIVE PEOPLE AND NO MORE THAN ELEVEN PEOPLE,”

7 Juni 2013. [Online]. Tillgänglig:

http://www.agileadvice.com/2013/06/07/referenceinformation/the- rules-of-scrum-the-scrum-team-is-no-less-than-five-people-and-no-more-than-eleven-people/. [Använd 14 Maj 2018].

[61] ”Phonenix Framework - Productive. Reliable. Fast.,” [Online]. Tillgänglig: http://phoenixframework.org/. [Använd 16 Maj 2018].

[62] E. Bautista, ”Meet Phoenix: A Rails-like Framework for Modern Web Apps on Elixir,” Toptal, [Online]. Tillgänglig: https://www.toptal.com/phoenix/phoenix-rails-like-framework-web-apps. [Använd 16 Maj 2018].

[63] ”Phoenix v1.3.2,” [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/phoenix/Phoenix.html. [Använd 16 Maj 2018]. [64] ”Overview – Phoenix v1.3.2,” Hexdocs, [Online]. Tillgänglig:

https://hexdocs.pm/phoenix/overview.html. [Använd 16 Maj 2018]. [65] ”Controllers – Phoenix v1.3.2,” Hexdocs, [Online]. Tillgänglig:

https://hexdocs.pm/phoenix/controllers.html. [Använd 16 Maj 2018]. [66] ”Views – Phoenix v1.3.2,” Hexdocs, [Online]. Tillgänglig:

https://hexdocs.pm/phoenix/views.html. [Använd 16 Maj 2018].

[67] ”Supervisor and Application,” [Online]. Tillgänglig: https://elixir-lang.org/getting-started/mix-otp/supervisor-and-application.html. [Använd 16 Maj 2018].

[68] ”Channels – Phoenix v1.3.2,” Hexdocx, [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/phoenix/channels.html. [Använd 16 Maj 2018]. [69] ”Ecto – Phoenix v1.3.2,” [Online]. Tillgänglig:

https://hexdocs.pm/phoenix/ecto.html. [Använd 16 Maj 2018].

[70] The PostgreSQL Global Development Group, ”POSTGRESQL: THE WORLD'S MOST ADVANCED OPEN SOURCE RELATIONAL DATABASE,” [Online]. Tillgänglig: https://www.postgresql.org/. [Använd 16 Maj 2018].

[71] The PostgreSQL Global Development Group, ”PostgreSQL: About,” [Online]. Tillgänglig: https://www.postgresql.org/about/. [Använd 16 Maj 2018].

[72] Trafikverket, ”API-Datats struktur,” [Online]. Tillgänglig: http://api.trafikinfo.trafikverket.se/API/Model. [Använd 15 Maj 2018].

43 [73] Trafikverket, ”Tåg - Trafikverket,” Trafikverket, [Online]. Tillgänglig:

https://www.trafikverket.se/trafikinformation/tag/?ArrDep=departure &. [Använd 24 Maj 2018].

[74] ”Elixir v1.6.5-Supervisor behaviour,” Hexdoc, [Online]. Tillgänglig: https://hexdocs.pm/elixir/Supervisor.html. [Använd 16 Maj 2018]. [75] IBM, ”The message passing model,” [Online]. Tillgänglig:

https://www.ibm.com/support/knowledgecenter/en/SSF4ZA_9.1.3/pm pi_guide/mesage_passing_model.html. [Använd 16 Maj 2018].

[76] Svenskkollektivtrafik, ”Årsrapport 2017 Kollektivtrafikbarometern,” 2017. [Online]. Tillgänglig: https://www.svenskkollektivtrafik.se/globalassets/svenskkollektivtrafik

/dokument/verktyg-och- system/kollektivtrafikbarometern/kollektivtrafikbarometern-arsrapport-2017-.pdf. [Använd 21 Maj 2018].

[77] Trafikverket, ”Järnväg,” 19 Aprill 2018. [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/. [Använd 21 Maj 2018].

1

Appendix A

Krav Kravtyp Benämning källa

Beskrivning av krav/vad som ska vara

uppfyllt

Status Kommentar

1 Måste WMC

Realtid feedback(1-5min)

- Systemet ska använda realtidsdata och vid förseningar ska användaren inom 5 minuter bli notifierad och kunna ange orsak till förseningen.

Uppfyllt

2 Måste WMC

Historik av händelser -

Systemet ska lagra historik av tidigare händelser som ska gå att visa vid ett senare tillfälle Uppfyllt En händelse lagras i format (orsak till händelsen, tidpunkt, position, tågnummer) 3 Måste WMC Automatiskt när det är försenat - Vid en försening

ska systemet automatiskt triggas och notifiera berörda användare

Uppfyllt

4 Måste WMC

Statistik över händelser orsaker - Genom lagrad

historik av händelser ska systemet kunna visa upp denna historik som statistisk data

Uppfyllt

5 Bör WMC

Statistik över händelser orsaker bestämd

tidsperiod - Genom lagrad

historik av händelser ska systemet kunna visa upp denna historik som statistisk data över valda tidsperioder

Ej uppfyllt

6 Bör WMC

Gruppera händelser -

Händelser som beror på varandra ska grupperas tillsammans och ses som en händelse, ex följdförseningar. Uppfyllt 7 Bör WMC Feedback om händelser - När en händelse inträffar ska första berörda användaren kunna meddela orsak

2

8 Måste Utvecklare

Standard klassificering -

Systemet ska vara implementerat enligt förutbestämda standarder för att underlätta vidareutveckling av systemet Uppfyllt 9 Kan WMC Intelligent rapporteringsverktyg - Utifrån statistik från händelser gör systemet smarta antaganden om orsak till försening för att effektivisera användningen av systemet

Ej uppfyllt

Smart antagande definieras som ett antagande som med stor sannolikhet är korrekt utifrån tidigare data 10 Bör WMC

Pendeltåg - Systemet ska

kunna implementeras på Stockholms

pendeltågslinjer och ska därför vara kompatibel med den realtidsdata som finns tillgänglig dör dessa pendeltåg

Uppfyllt

11 Måste WMC

Simulera händelser -

Systemet ska kunna simulera förseningar för demonstrationer

Ej uppfyllt

Demonstrationer menas visa upp prototypens funktioner

12 Kan WMC

Simulera verkliga

händelser - Systemet ska

kunna simulera tidigare skedda händelser för demonstrationer

Ej uppfyllt

Demonstrationer menas visa upp prototypens funktioner

13 Måste WMC

Client - Användarna ska

ha ett interface för att rapportera in förseningar och bekräfta orsak

Uppfyllt

14 Måste Utvecklare

Skalbarhet – Prototypen

ska utvecklas med verktyg som gör det enkelt att skala upp prototyp på flera enheter, eller till och med ett helt tågsystem.

Related documents