Diskussion

och består av ett färgfotografi av en myllrande marknadsgata med försäljare sittandes på marken och intresserade konsumenter som står upp och iakttar varorna.⁹²

Ett fotografi som visualiserar sexualitet föreställer ett ljushyat, heterosexuellt nygift brudpar sittandes i ett litet fordon vilket förmedlar en komisk underton till den formella bröllops-klädseln och tonen förstärks även i den tillhörande texten som behandlar den tidigare nämnda problematiken i att vara gift.⁹³

Religion förekommer i en av bilderna som är tecknad och föreställer en flicka bärandes slöja sittandes i en soffa vänd mot en annan flicka som ser ut att vara i samma ålder som inte bär slöja. Texten förknippad med bilden handlar om två väninnor som diskuterar kroppsideal och svårigheten i att få vara som man är, tidigare nämnda i avsnittet om specifika kvinnor.⁹⁴ Slöjan som traditionellt sett är förknippad med islam tolkas här representera just det.

Funktionalitet gestaltas i en tecknad bild i färg föreställande en glasögonbärande vuxen, ljushyad kvinna som knappar på sin dator sittandes på sängen, med papper utspridda runt omkring sig. Bilden används som en förstärkande beskrivning av den tidigare nämnda Marian Keyes skildring av författarlivet.⁹⁵ Glasögonen tolkas i det här fallet som en funktions-nedsättning.

2.1.4. Diskussion

I Progress Gold A gestaltas i både text och bild vuxna och barn, även om den vuxna representationen kan sägas vara dominerande. Om barn och unga får ett större utrymme skulle det kunna möjliggöra en bredare variation, däremot är det inte sagt att den nämnda läroboken helt saknar den variationen bara att den skulle kunna bli ännu vidare. I kursplanen i engelska uttrycks det att variation utifrån en rad olika faktorer ska finnas, det står att:”[e]leverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.⁹⁶ Som utdraget slår fast är det en variation som eftersträvas och det kan uppnås även via en varierad vuxenbild där de vuxna kan fungera som förebilder.

92

Hedencrona, E., Smed-Gerdin, K. & Watcyn- Jones, P. (2007) s. 95. 93 Hedencrona, E., Smed-Gerdin, K. & Watcyn- Jones, P. (2007) s. 76-77. 94 Hedencrona, E., Smed-Gerdin, K. & Watcyn- Jones, P. (2007) s. 28. 95

Hedencrona, E., Smed-Gerdin, K. & Watcyn- Jones, P. (2007) s. 53. 96 Skolverket. (2011). s. 54.

28

Man kan konstatera att variationen gällande länder där man traditionellt talar engelska kan sägas vara bred då kvinnor från olika delar av världen finns representerade i boken och därför uppfyller Progress Gold A det mål som citeras ovan gällande etnicitet. Det kan däremot tyckas tveksamt om den uppfyller alla mål i läroplanen för gymnasieskolan exempelvis när det gäller värdegrunden i skolan och den variation den påbjuder, då en stor majoritet av kvinnorna är ljushyade och/eller västerländska. Det är enligt oss positivt att läroboken uppfyller kurskraven men samtidigt är det enligt oss problematiskt att det förekommer brister gällande värdegrunden då material som används i undervisning bör följa samtliga strävansmål som förekommer i läroplanen och inte enbart fokusera på kursplanen. Vi menar att det ställer höga krav på lärarens medvetenhet och vilja att ta in de kompletterande texter som krävs för att värdegrunden ska uppfyllas. Nämnvärt är att boken även lyfter fram att det är möjligt att känna samhörighet med två nationer, som i texten om den nepalesiska flickan. Vilket kan vara värdefullt för de elever som känner tillhörighet med flera grupper eller nationer, exempelvis en samisk elev som kan uppleva sig som både same och svensk eller en invandrad elev bosatt i Sverige. Den totala bilden av etnicitet som framkommer i läroboken gällande hudfärg visar som tidigare nämndes endast ett fåtal mörkhyade kvinnor. Oprah Winfrey är den som får mest utrymme då hon förkommer i både en egen text och ett par gånger på bild. Vi menar att hennes stora utrymme beror på hennes ekonomiska och sociala status då hon beskrivs som inflytelserik i den sfär som har störst global påverkan och makt i dagens samhälle, det vill säga media. Det innebär att hon tillhör en nutida överklass både gällande ekonomiska och sociala faktorer. Därför kan hon sägas inneha en maktposition trots sin hudfärg, vilket historiskt sett inte har varit vanligt för en mörkhyad kvinna. Det kan vara värt att nämna att Oprah är afroamerikan och boende i ett västerländskt, engelsktalande land, och blir på sätt och vis den som i första hand representerar samtliga mörkhyade kvinnor i världen.

Det kan sägas att gestaltningen av sexualitet i Progress Gold A går emot skolans värdegrund då läroboken uteslutande förmedlar ett oproblemserande heteronormativt värde. I samtliga läseböcker som Eilard undersökt finner även hon att ett heteronormativt värde förmedlas där fokus genom tiden skiftat mellan olika aspekter av den heterosexuella kärleken som exempelvis kärnfamiljen och parrelationen.⁹⁷ Graeske kommer i artikeln Värdefull eller

värdelös? fram till liknande resultat där den heterosexuella kärleken blir normgivande och

oproblematiserad, även om hon finner ett exempel på homosexualitet som, enligt henne,

29

beskrivs vara avvikande och problematiskt.⁹⁸ Att fokus till så stor del ligger på vikten av att ha en fungerande heterosexuell relation eller att densamma framställs som norm och aldrig diskuteras eller ifrågasätts kan enligt oss bli problematiskt för de kvinnliga elever som känner samhörighet med något annat än heterosexuella relationer både gällande sig själva eller närstående personer. De skulle då kunna uppleva att deras verklighet blir stämplad som ogiltig eller orätt.

Andelen texter som behandlar kvinnor ur medelklassen kan anses som övervägande och representeras ofta genom yrke. Yrken som kan representera medelklass i Progress Gold A är exempelvis författare som innehar en viss social makt genom deras möjlighet att sprida sina ord och idéer till andra människor eller kvinnor som behövdes inom produktionen på 50-talet vilket vi tolkar innebar en ny möjlighet till försörjning, det vill säga ekonomisk makt. Vid de tillfällen överklassen gestaltas får de flesta kvinnorna stort utrymme och stor vikt läggs vid deras framgångsresa, exempelvis Melinda Gates. Hon representerar genom sitt äktenskap med Bill Gates en ekonomisk makt som även innebär social makt genom den kändisstatus paret innehar. Texten belyser att Melindas ställning både socialt och ekonomiskt har möjliggjort det humanitära arbete hon önskar att genomföra. Både Melinda och Oprah kan för elever ses som starka kvinnliga förebilder som oavsett bakgrund och etnicitet nått en hög social och ekonomiskt maktposition trots de olika intersektionella kategorier de innehar. Kvinnor ur låg social eller ekonomisk klass förekommer sällan och beskrivs då ofta utifrån någon annans perspektiv. Vilket vi uppfattar att en risk föreligger att eleverna tolkar det som att kvinnor ur ett lågt socialt maktskikt inte är viktiga att lyfta fram eller höra.

Att tala om en variation när det gäller religion och funktionalitet som beskrivs vid så få tillfällen är orimligt. Religion gestaltas enbart då en muslimsk flicka och en kvinna tillhörande en australiensisk stamreligion skildras. Religionen får i de texterna representera en liten del av deras liv då även andra aspekter representeras. Även om det inte handlar om någon variation anser vi att skildringen av den muslimska flickan är nämnvärd då hon gestaltas på så sätt att kvinnliga elever kan känna igen sig själva eller andra i henne, oavsett om de har samma trosuppfattning eller inte. Engelskboken spär enligt oss därför inte på den annars stereotypa bilden av Islam som förtryckande utan ger istället en bild av en vanlig, ung och modern tjej, som är muslim.

98 Graeske, Caroline. (2010). s. 126.

30

Funktionalitet beskrivs främst i form av kroppsliga besvär, exempelvis sexuellt utnyttjande eller glasögonbärande, och sällan i form av psykiska hinder. Det handlar därmed inte om någon stor variation. Även Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund? kommer fram till att funktionshinder beskrivs “i mycket liten omfattning”.99

Vilket kan innebära att de elever som har ett annat funktionshinder kan uppfatta bristen av variation i läroboken som diskriminerande.

Även om vi har påpekat att det förekommer en del brister i läroboken när det gäller variation av kvinnor inom vissa intersektionella kategorier betyder det inte att intersektionell variation saknas. Som kan ses i Tabell 1 och 2 förekommer det kvinnor med ett flertal olika kombinationer, den önskan som vi gett uttryck för handlar snarare om att en bred variation tillsammans med enstaka kategorier inte är möjlig då de saknas i boken. Det hade till exempel kunnat vara intressant att få ta del av en gestaltning av en mörkhyad kvinna från förorten, för att på så vis kunna visa på de olika sociala och ekonomiska maktmarkörer hon innehar i kontrast till exempel tidigare nämnda Oprah Winfrey. Vi skulle då kunna visa på det som de los Reyes menar när hon skriver att det finns en rad olika faktorer som i samverkan med varandra bestämmer vilken makt en kvinna kan utöva och därmed hur ojämnlikhet mellan de här kvinnorna uppstår.¹⁰⁰ En sådan diskussion i klassrummet blir möjlig om de här motbilderna finns och vi kan då ta diskussionen med eleverna för att på så medvetandegöra att ojämnlikhet och olika maktpositioneringar förekommer och utövas inom alla sorters grupper.

2.2 Historia 1b

I följande del redovisas resultatet från historieboken som sedan diskuteras och kopplas samman med tidigare forskning inom samma område.

2.2.1 Specifikt nämnda kvinnor

I Historia 1b gestaltas 99 specifikt nämnda kvinnor med en intersektionell kategori, 98 av dem gestaltas med två eller fler intersektionella kategorier. Kombinationen av kategorierna ålder, klass och etnicitet kan sägas vara dominerande i läroboken då de står för strax över hälften, 53 stycken, av kvinnorna. En anledning till att den är vanligast förekommande går att finna i kapitlet 2000-talets första decennier och framtiden som innehåller en tabell över kvinnliga politiska makthavare i världen genom tiderna. Tabellen innehåller totalt 30 kvinnor

99

Skolverket. (2006a). s. 24.

31

som alla markerar ålder, klass och etnicitet, då deras nationstillhörighet ges och såväl ålder som klass går att utläsa från deras respektive maktposition.¹⁰¹

Ålder är den enskilt vanligaste förekommande intersektionella kategorin och beskrivs både explicit och implicit. De explicita uttrycken för ålder är ytterst få men när de förekommer ges personens levnadsår eller ålder vid tillfället, till exempel nämns Karin Kock (1891-1976) i rubriken “Den första kvinnan i regeringen” och beskrivs alltså som det första kvinnliga statsrådet i Sverige, nationalekonom, chef och socialdemokrat.¹⁰² Beskrivningen av henne är kortfattad och står vid sidan av den löpande texten, vilket tyder på en markering av viktig fakta. Karin gestaltas även genom klass och etnicitet på grund av sitt yrke. De implicita beskrivningarna är vanligast och förmedlar ålder i form av främst yrkesutövande men också genom moderskap eller relationsstatus, det kan även uttryckas som i boktipset gällande Anne

Franks dagbok. Hon beskrivs som en ung judisk flicka som gömmer sig från nazisterna på en

vind tillsammans med sin familj.¹⁰³ Här får man alltså även veta något om hennes religions-tillhörighet. Majoriteten av de kvinnor som gestaltas i boken är i vuxen ålder och de få som skulle kunna betraktas som barn nämns alltid i samband med litteratur eller film och är till övervägande del fiktiva.

Den kategori som är näst vanligast i Historia 1b är klass som oftast förmedlas genom att en kvinna uttrycks ha en politisk maktposition, exempelvis Dilma Rousset som blev vald 2010 till president i Brasilien. Hon nämns två gånger i kapitlet som behandlar Latinamerika samt i kapitlet som handlar om 2000-talets början och framtiden, hon beskrivs främst som makthavare.¹⁰⁴ Alltså förmedlas även hennes ålder och etnicitet. Klass kan även förmedlas genom yrkesutövande, ekonomisk status, som i Christina Pipers fall, då hon omnämns ha drivit en fabrik i Skåne under 1700-talet i kapitlet som handlar om viktiga entreprenörer. Då hon beskrivs vara änka förmedlar hon således även ålder, sexualitet och etnicitet.¹⁰⁵ Det kan även handla om social status vid beskrivningen av klass då kvinnan i fråga beskrivs som exempelvis den svenska OS-medaljören och simhopperskan Ulrika Knape som med det blev en förebild, enligt läroboken.¹⁰⁶ Förutom klass förmedlar hon även ålder och etnicitet.

101 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012). s. 303-304 102

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 198. 103 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 205. 104 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012). s. 303, 334. 105

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 227. 106 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s.238.

32

I lärobokens beskrivningar förekommer i två av tre fall etnicitet och i samtliga fall utom ett handlar det om nationstillhörighet som exempelvis Liberias president Ellen Johnson Sirleaf. Hon återges genom sin beskrivning, i tabellen Kvinnor som haft eller har politisk makt - ett internationellt svep under delkapitlet Manligt “förtryck” och kvinnligt “uppror”, vara det första folkvalda statsöverhuvudet i Afrika.¹⁰⁷ Hon förmedlar förutom etnicitet även klass och ålder. Ytterligare ett exempel på hur etnicitet kan gestaltas är Admira som beskrivs som bosnier. Det berättas i boken om hennes tragiska kärlekshistoria som utspelade sig i Sarajevo under kriget i början av 1990-talet när hon och pojkvännen, som var serb, blev mördade på gatan när de två sjuttonåringarna försökte fly för att ha möjlighet att fortsätta vara tillsammans.¹⁰⁸ Hon förmedlar därmed dessutom ålder och sexualitet. Endast en etnicitets-markör i texten markerar hudfärg och då rör det sig om ett boktips i kapitlet Afrika - civilisationens vagga? Det handlar om en fiktiv romanfigur och här följer texten i sin helhet, “[d]en svarta tjänarinnan July räddar de vita barnen och deras föräldrar i den familj hon arbetar, när ett raskrig bryter ut i Sydafrika. Hon tar dem till sin svarta hemby, där de ska få vänta ut kriget”.109

July förmedlar såväl etnicitet som ålder och klass. Kvinnor från samtliga världsdelar finns representerade i boken, dock skall det tas i beaktande att många av dem förekommer i den tidigare angivna tabellen över kvinnliga makthavare. Värt att nämna är ändå att de europeiska kvinnorna dominerar som i sin tur innehåller en övervägande stor del kvinnor från Norden. Fördelningen förblir dock den samma oavsett om man väljer att titta på kvinnorna med tabellen inkluderad eller ej. Med tabellen medräknad är Nordamerika och Oceanien minst förekommande och bortsett från tabellen är den förstnämnda fortfarande gestaltad minst gånger fortfarande minst medan Oceanien inte finns representerat över-huvudtaget.

Sexualitet uttrycks i läroboken främst genom beskrivningen av en kvinna som mor eller hustru, fyra av kvinnorna uttrycks ha en relation med en man men även de övriga beskrivningarna syftar på heterosexualitet. Ett exempel på det är Moa Martinsson som nämns i korthet i en faktaruta om Harry Martinsson. Hon beskrivs som änka och trebarnsmor vid giftermålet med Harry och de beskrivs båda som författare. Således förmedlas förutom hennes sexualitet dessutom ålder och klass med hjälp av hennes relationsstatus och

107 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 304. 108

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 267. 109 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 357.

33

tillhörighet.¹¹⁰ Ytterligare ett exempel på hur sexualitet förmedlas i Historia 1b är då Maos hustru som förekommer under ett avsnitt som behandlar den kinesiska kultur-revolutionen. Där beskrivs hon som en av de fyra ledarna kallade de fyras gäng. Dock nämns inte hennes namn eller någon mer information vilket kan tyckas intressant ur den synvinkel att hon därför blir reducerad till Maos hustru istället för att stå som en egen individ.¹¹¹ Hon förmedlar därmed förutom sexualitet, klass och ålder.

De två minst frekventa kategorierna är funktionalitet med fyra gestaltningar och religion med två. Funktionalitet syns mestadels som fysiska skador, som i fallet med den polioskadade ryttarinnan Liz Hartel. Hon finns representerad i kapitlet som beskriver etnicitet och vikten av att anlägga ett intersektionellt perspektiv. Boken lyfter även hennes etnicitet som dansk och att den sport hon utövar, som är kostsam att ägna sig åt, skulle kunna säga något om hennes klassbakgrund. Vidare nämns det dessutom att hon hade man och barn och menar att det ofta lyftes fram i medierna angående henne för att påvisa att hon trots sin säregenhet inte var homosexuell.¹¹² I de övriga tre fall då funktionalitet förmedlas ses den som ett problem och ett exempel är då den psykiskt sjuka mamman i filmen Biutiful omnämns, som på grund av sin sjukdom inte har vårdnaden om sina barn, som istället bor med sin pappa. Det ges ingen mer ingående beskrivning om mamman som därmed förutom funktionalitet gestaltas via sin ålder och sexualitet.¹¹³

Religion visar sig som i exemplet ovan om den judiska flickan Anne Frank och då Nobel fredspristagaren Aung San Suu Kyi beskrivs vara “påverkad av Gandhis lära om ickevåld”.¹¹⁴ Hon finns med i avsnittet som behandlar 2000-talets första decennier och framtiden och det poängteras att hon kämpat för demokrati i Burma, är författare och har suttit i husarrest sedan 1989.¹¹⁵ Gandhis lära om ickevåld förknippas med världsreligionen Hinduism. Med andra ord beskrivs förutom hennes religionstillhörighet även ålder, klass och etnicitet.

Som tidigare nämnt är det i kombinationerna som den intersektionella bredden syns därför följer nedan en tabell över de kombinationer som gestaltas hos de 98 specifika kvinnor som förekommer i den utvalda delen av Historia 1b.

110

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 209. 111

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 373. 112 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 291. 113 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012). s. 409. 114 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 298. 115 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 205, 298.

34

Kombinationer av kategorier Antal

Ålder, klass och etnicitet 53

Ålder och klass 24

Ålder, klass och sexualitet 6

Ålder och sexualitet 3

Ålder och etnicitet 2

Ålder, klass, sexualitet och etnicitet 2 Ålder, klass, sexualitet, etnicitet och

funktionalitet

2

Klass och etnicitet 1

Ålder och religion 1

Etnicitet och funktionalitet 1 Ålder, sexualitet och etnicitet 1 Ålder, sexualitet och funktionalitet 1 Ålder, klass, etnicitet och religion 1

Tabell 3. Variation av specifika kvinnor i Historia 1b.

Som tidigare nämnts dominerar kombinationen ålder, klass och etnicitet i läromedlet och den förmedlas oftast via yrkesutövande och nationstillhörighet. Det kan ses som i exemplet Margret Thatcher som beskrivs enbart som Storbritanniens konservativa premiärminister, i ett stycke om nyliberalismens mest kända politiker.¹¹⁶ Ytterligare ett exempel är den danska författaren Karen Blixen vars självbiografiska roman som tas upp i samband med ett tips om filmen Mitt Afrika som bygger på romanen. Den handlar om hennes flytt från Danmark till Kenya för att där driva ett jordbruk.¹¹⁷ Ålder kan uttydas från det yrke de två kvinnorna tillskrivs då både premiärminister och författare förmedlar vuxenhet det samma kan sägas om klass då premiärminister kan sägas vara synonymt med politisk makt och författare med social makt genom spridningen av den specifika individens ord och den bildning yrket förmedlar i sig. De respektive kvinnorna får genom läromedlet samhörighet med Storbritannien respektive Danmark, då Margret som premiärminister representerar det förstnämnda landet och Karen uttryckligen nämns som dansk. I tabellen ovan går det dessutom att finna kombinationer av ett fåtal kategorier vilket skulle kunna visa på att en bred variation inte är möjlig. Däremot bidrar inte de åtta kvinnor som enbart nämns vid namn alls till variationen då de endast gestaltas genom sitt kön.

116

Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 254. 117 Långström, S., Ader, W., Ededal, I. & Hedenborg, S. (2012) s. 357.

35

2.2.2. Generellt nämnda kvinnor

I läromedlet förekommer det vid 31 tillfällen generellt nämnda kvinnor som visar minst en intersektionell kategori, 27 av dem gestaltas med två eller fler. Den vanligaste kombinationen är ålder och sexualitet därefter kommer kombinationen ålder och klass.

Ålder syns bland de generellt nämnda kvinnorna till övervägande del implicit som att det i kapitlet om människor som flydde eller flyttade till Sverige i slutet av 40-talet berättas om de svenska kvinnor som gifte sig och fick barn med invandrade arbetare.¹¹⁸ Kvinnorna förmedlar således förutom ålder även sexualitet och etnicitet. Boken ger ingen ytterligare information om vilka de här kvinnorna var även om det skulle kunna vara av intresse att till exempel framhålla ytterligare en dimension av hur samhället vid den här tiden såg ut. Ett exempel på explicit ålder i Historia 1b bland de generella kvinnorna finns i delkapitlet Så hur blir framtiden då? Exemplet handlar om flickor i årskurs nio och tre på gymnasiet som uttalar sig om sin syn på sin, Sveriges och Europas framtid. Flickorna beskrivs som mer politiskt