Nedan följer ett avsnitt där det analyserade resultatet diskuteras och relateras till vad tidigare forskning kommit fram till.
Bland användare för Apple Pay och Samsung Pay återfinns en konsensus för nyckeldeterminanterna. Detta betyder att individer som är användare av Apple Pay eller Samsung Pay har en gemensam bild av hur användbara, säkra, tillgängliga och enkla tjänsterna upplevs. Ingen större skillnad framkommer utifrån moderatorerna Gender, Age eller
Experience vilket antyder att moderatorerna inte har någon större effekt bland användare. Detta
resultat är inte i linje med det Venkatesh et al. (2003) kom fram till med den ursprungliga UTAUT-modellen, detta kan ha att göra med att det är sjutton år sedan deras studie presenterades.
Analysen av resultatet visar däremot att det bland icke-användare inte finns motsvarande konsensus. Variationen bland svaren för icke-användare visar att Facilitating Conditions och
Perceived Security får ett förhållandevis lågt och ojämnt resultat jämfört med resten av
nyckeldeterminanterna. Denna variation antyder att Facilitating Conditions och Perceived
Security är av större vikt för icke-användare och därmed är framstående acceptansfaktorer för
beteendemässiga avsikter att använda en mobil betallösning vilket stöds av Rehncrona (2018) och Gupta och Arora (2019). Däremot skiljer sig denna studies resultat från tidigare studier såsom Morosan och DeFranco (2016) och Khalilzadeh et al. (2017) studier där resultatet visar att Facilitating Conditions har väldigt liten eller ingen påverkan alls för beteendemässiga avsikter att använda en mobil betallösning. Morosan och DeFranco (2016) och Khalilzadeh et al. (2017) studier är dock utförda i hotell- och restaurangkontext vilket troligen förklarar skillnaderna i resultaten. Däremot finns det relevans i att använda de delar från deras studie som överensstämmer med den anpassade UTAUT-modellen denna studie framfört. Om man bortser från Facilitating Conditions, så kan man dra likheter studierna emellan, bland annat i att Social Influence har en svag inverkan i Morosan och Defranco (2016) studie. Vidare är de slutsatser vi kan dra om Perceived Security någonting som stämmer överrens vad Khalilzadeh et al. (2017) kommer fram till.
För framtida studier inom acceptans av mobila betallösningar blir det viktigt att ta med hur både denna studie och tidigare forskning visar att perceived security har stor påverkan för att få acceptans av mobila betallösningar. Det kan därför vara av vikt att addera Perceived Security i den vetenskapliga modell eller teori som används i framtida studier.
En användares erfarenhet av betallösningar är en komplex parameter att mäta, inte minst på grund av att erfarenhet förändras över tid. Detta är en begränsning i denna studie då dessa betallösningar inte har varit tillgängliga i Sverige i mer än ett par år. En majoritet av alla användare i studien hade enbart använt respektive betallösning i mindre än ett år. Detta innebär
att erfarenheten är begränsad hos användarna. Detsamma gäller för icke-användare där erfarenheten och kunskapen av dessa betallösningar kan vara bristfällig just för att dessa lösningar inte har varit tillgängliga under en längre tid. Resultatet kan därmed se annorlunda ut i framtiden när Apple Pay och Samsung Pay har funnits tillgängliga en längre tid och i större utsträckning.
5.2 Metoddiskussion
För studien valdes en online-enkät som datainsamlingsmetod. I efterhand hade den kunnat förbättras på några punkter för att leverera ett ännu bättre resultat. En justering som hade möjliggjort en tydligare analys hade varit att ändra från att ha flervalsfrågor och öppna frågor till att enbart ha frågor av “Likerttyp” där respondenten får ange ett svar på en femgradig skala. Eftersom varje svar som genereras genom en fråga av “Likerttyp” redan har ett fördefinierat numeriskt värde kan analysen av svaren utföras både snabbare och mer effektivt, vilket hade passat studiens korta tidsram (Oates, 2006). “Likertfrågor” medför även en förenkling för respondenterna då de inte behöver fylla i egna svar på frågorna. Fördelen med hur enkätens frågor var upplagda med öppna frågor var att respondentens svar kunde bli mer utvecklade vilket i sin tur leder till ett större djup i studien. Nackdelen för studien blev att respondenter generellt bara gav korta svar på de öppna frågorna alternativt inget svar alls, vilket leder till att fördelarna med öppna frågor nästintill helt försvann.
Ytterligare en förändring av enkäten som i efterhand hade underlättat för studien hade varit en minskning av antalet frågor då några frågor i slutändan inte användes. Frågan “Har du en smartphone?” (Q5, se bilaga 1) togs med för att om respondenten inte hade en smartphone var respondenten inte aktuell för enkäten. Men med tanke på att enkäten bara delades genom sociala medier och privata meddelanden samt att de flesta personerna idag har en smartphone kunde det förutsatts att alla respondenter hade en smartphone. Det här medför att frågan blir överflödig och bidrar inte till studien på något vis. Även enkätfrågorna om teknikintresse (Q3, se bilaga 1) och villighet att testa nya tekniker (Q4, se bilaga 1) var frågor som i slutändan inte användes för studien då dessa ansågs överflödiga för det databehov som fanns för analysen. Dessa frågor (Q3, Q4 och Q5) togs med i enkäten för att skapa bredast möjliga bild av respondenten inför analysen. När studien var framme i analysstadiet gjordes bedömningen att dessa frågor inte bidrog till att svara på frågeställningen och lämnades därför utanför analysen. Fördelningen av respondenter för Apple Pay (68 st) och Samsung Pay (16 st) kan framstå som väldigt ojämn i denna studie. Även fördelningen mellan åldersgrupperna i denna studie sticker ut där 71,3 procent av respondenterna är i åldersgruppen 18-25 år. Med ett större antal respondenter är det möjligt att fördelningen mellan Apple Pay och Samsung Pay skulle vara jämnare samt bättre ge en bättre representation av användare och icke-användare av tjänsterna. Ett större antal respondenter skulle även kunna bidra till representationen av de äldre åldersgrupperna där denna studie inte uppnådde ett önskvärt antal respondenter. Detta var däremot förväntat utifrån hur enkätundersökningen distribuerades exempelvis i studentgruppen “Vi kallar oss studenter” på Facebook där majoriteten av medlemmarna är studenter som generellt är i åldersgruppen 18-25 år.