Återigen vill jag påminna om att antal respondenter i elevenkäten inte uppkom i högre antal än 53 %. Enhet AA 68 %. Enhet JÅ 45 %. Vilket gör att det finns många som inte har delgett sin åsikt. De respondenter som har svarat är ändå intressanta att diskutera, tycker jag och det är med glädje jag presenterar svaren från elevenkäten då nästan alla trivs mycket bra/bra på vår skola, så mycket som 98 % av de svarande eleverna trivs i sin klass. Siffrorna harmonierar med varandra på de olika enheterna förutom att på enhet AA, trivs alla mycket bra/bra i sin klass.
Något färre elever på enhet JÅ har tidigare hört talas om begreppet livskunskap. Säkerligen är det så att eleverna inte har hört just det ordet tidigare i skolsammanhang.
De olika enheternas resultat visar att de elever som går på enhet JÅ har pratat studieteknik betydligt fler gånger än eleverna på enhet AA. Narkotika är något som har diskuterats ungefär lika mycket. Vad beträffar de övriga teman har eleverna på enhet AA uppgett att de har belysts i större grad. Det kan säkert vara på det viset, eftersom det är vår enhets kurator och lärare ifrån oss som har arbetat fram detta koncept och på så vis är det självklart mer förankrat och prioriterat hos oss. Hur vi arbetar med livskunskap färgar självklart våra elevers syn på det hela. Det var en misstanke jag hade redan innan jag gjorde min undersökning som jag nu också fått bekräftad. Jag kan faktiskt se att det är min egen klass som är mest positiv till livskunskapen över lag och det är nog inte någon slump. Jag har under läsår 08/09 pratat mycket om det, både som arbete i klassrummet men också utifrån mitt vetenskapliga intresse. Det är också på enhet AA som eleverna är i större utsträckning positiva till de olika teman som vi har under läsåret. Det är en större andel elever på enhet AA som tycker att dessa ämnen hör hemma för diskussion i skolan men skillnaden är dock ganska marginell. Där man tydligast kan se skillnad är att eleverna på enhet AA inte är lika positiva till teman som berör rökning, alkohol och narkotika. Vilket eleverna på enhet JÅ är mera positiva till att arbeta med och tycker i större grad att dessa teman hör hemma i skolan. Flera av eleverna på enhet AA anser att det hör hemma i skolan att prata om studieteknik medan det på enhet JÅ finns elever som absolut inte tycker att lärarna i skolan ska prata om studieteknik. Alla lärare utom fyra stycken anser att eleverna behöver lära sig hur de på egen hand kan hantera situationer som rör våra
livskunskapsämnen. ”Våra barn och ungdomar växer upp i ett allt hårdare samhällsklimat där aggressiviteten och våldet ökar. Barnen och ungdomarna utsätts dessutom för ett starkt mediebrus, ofta med negativa inslag. För många barn och ungdomar har också stunderna tillsammans med vuxna personer blivit färre samtidigt som behovet av vuxenstöd ökat”. (http://blade.vastervik.se) De flesta elever är överens om att det är viktigt att mentorn har en funktion som förmedlare av kunskap rörande dessa ämnen. På de båda enheterna har eleverna till största del förtroende för sina mentorer och anser att de kan prata
med sin mentor om det de vill. Rent procentuellt har större andel elever förtroende för sina mentorer än vad lärarna själva tror.
Oavsett uppväxtmiljö och tidigare erfarenheter har alla nytta av att träna sin sociala och emotionella kompetens eftersom det är en talang vi aldrig blir färdiga med. Skolan ger dessutom många av oss en välbehövlig ny chans att få det vi behöver och som våra föräldrar av olika skäl och omständigheter inte kunnat erbjuda oss. Skolan är den viktigaste platsen för barn och ungdomar från 7-19 års ålder […]. För många barn är det också läraren den kanske mest betydelsefulla vuxna personen vid sidan av föräldrarna. Alla dessa faktorer
sammantagna gör att skolan har goda möjligheter att inte bara lära barnen räkna och stava rätt utan även att fostra dem emotionellt. (Wennberg, 2000. s.198)
Det är också intressant att eleverna på enhet AA anser att de har fler att prata med, om dessa ämnen, än de elever som går på enhet JÅ. Trots det är det eleverna på enhet AA som vill ha flera att prata med dessa ämnen om utanför skolan. Många familjer är i dag separerade. Flertalet föräldrar jobbar för mycket eller inte alls. Föräldrar har krav på sig att ha egen tid också utöver arbetet. Alla ska förverkliga sig själva. Det är ett tufft medietryck på unga människor kring hur de ska se ut, bete sig och vad de ska köpa för kläder, mobiltelefoner osv. Barn och ungdomar i dag behöver lära sig att på ett konstruktivt sätt kunna hantera alla de svårigheter som de möter och kommer att möta i sitt framtida liv. Respekt och tolerans är nyckelord för vårt samhälles värdegrund. Social kompetens är en stor fördel i såväl arbetslivet som det sociala privata livet. Trots det är jag personligen förvånad över att det är så många som uppgett att de pratar med sina föräldrar om dessa ämnen, kanske har en ny era kring detta uppstått. Hoppas det!
Det är ungefär lika stor procent del av elever och lärare som inte anser det viktigt med livskunskapsarbete, trots att det tydligt står i skollagen. Att det inte känns meningsfullt för läraren att jobba med det kan bero på flera saker. Kanske ser man inte att det är till någon nytta. Det är också svårt att få respons på sitt arbete med en gång, mycket av dessa teman visar kanske inget eller lite resultat med en gång. Det är ur ett mera långsiktigt perspektiv.
Sex och samlevnad är det ämne som flest antal lärare upplever som svåra. Trots det är eleverna ganska positiva till det ämnet och tycker att det ska
ta in externa föreläsare som diskuterar just detta ämne med eleverna. Det är också viktigt att respektera att många lärare inte känner sig bekväma i just detta ämne. Det är känsligt.
Det är glädjande, tycker jag, att se att så många lärare har förmåga att arbeta med livskunskap. Det man också måste förstå är att det tar tid att hitta bra eller att göra eget material som läraren kan använda. Det är också viktigt att
pedagogen känner sig trygg i det den ska förmedla, eftersom det är så en seriös pedagog arbetar.
5 Slutsats
Vårt samhälle erbjuder en ofantlig mängd av information och livsmöjligheter. Det ställer stora krav på unga människor. Sven Bremberg har jämfört de senaste 15 åren och kommit fram till att det är en försämrad arbetsmarkand nu och därmed ökade krav på utbildning. De senaste 100 årens eftersträvan av individualisering som ställer speciella krav på människan. Samtidigt finns det många val att göra och dessa val är inte bestämda. I jämförelse med världens andra länder ligger Sverige i topp på invånarnas värderingar och önskan till självförvekligande och antagande av nya utmaningar med betoning på
självförvärkligan. Sven Bremberg jämför med fattiga länder och menar på att där är deras eftersträvan att skaffa mat för dagen. Människan har en annan syn på sig själv idag och det gäller inte bara ungdomar.
Tidigare gjord forskning och även mina enkäter tyder på att vi i skolan har många viktiga uppdrag. Ett av dem är att jobba med livskunskap. ”Dessutom är det välkänt att känslor är viktiga i undervisningen eftersom det är känslorna som bestämmer vart vi riktar vår uppmärksamhet, något som i sin tur styr inlärning och minne.” (Sylwester, 1994, i Wennberg, 2000. s.189)
Många gånger som lärarna tar upp något inom ramen för livskunskapsarbete påtalas inte detta. Vilket gör att eleverna inte placerar in det i det facket. Därför är kanske preventivt arbete ett bättre ord, tycker jag. Även fler med mig. Jag deltar i en grupp på utbildningsförvaltningen i Malmö som jobbar just med det prevuntiva arbetet i skolorna. Vår utbildningsdirektör, anser att detta är ett arbete som ska prioriteras men han vill inte gå ut med direktiv om hur det ska se ut. Det är upp till varje skola. Vilket jag tycker är både bra och dåligt. Men en sak är säker, om detta arbete nu ska prioriteras måste vi också få verktyg till det.
Referenser
Edling, Lars (1995). Kompissamtal. Solna: Ekelunds förlag AB Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att utreda, forska och
rapportera. Malmö: Liber AB
Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Erdis, Marie (2004). Juridik för pedagoger. (3: e uppl.) Lund: Studentlitteratur Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996). Från tanke till text. Lund:
Studentlitteratur
Kimber, Birgitta (2005). Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i
klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Kimber, Birgitta (2007). SET Social och emotionell träning - en introduktion. Stockholm: Natur och kultur
Lind, Eleonore (2001). Medkompis- Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB
Ljungdahl, S., Malmgren, L. & Bremberg, S. (2007) Lindriga psykiska symtom
och risk för psykisk sjukdom. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Stockholm
Ogden, Terje (2003. Social kompetens och problembeteende i skolan -
kompetensutvecklande och problemlösande arbete. Malmö: Liber AB Skolverket (1995). ”Kränk mig inte” - Att förebygga, upptäcka och åtgärda
mobbning. Värnamo
Sylwester, R (1994). Special Topic: How Emotions Affect Learning. Educational Leadership, Oct
Wennberg, Bodil (2000). EQ på svenska – Emotionell intelligens i föräldrarollen,
Övriga källor
Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, film om ungdomars psykiska ohälsa. http://homepage.mac.com/sven.bremberg/.Public/UngdomarsPsykiska.mov (2008-11-08)
Dedic, Danijela & Jelic, Danijel(2007) Livskunskap - ett ämne under utveckling? Malmö högskola: 15hp
Irving, Sven (2007) Tobakens barn. Stockholm: Syndikatet television Hansson, Ellinor. RFSU. Malmö stad (2009)
Lindell, Jan (2003) “typ…Key West”. Svensk distribution: Filmo
Ljungberg, Ulf. http://www.fhi.se/sv/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och- unga/Praktiska-erfarenheter-av-forebyggande-arbete-/Ulf-Ljungberg-/ Lundgren, Max. Sveket. Teaterföreställning
Nilsson, Oskar. Antidiskrimineringsbyrån. www.adbmalmo.se (2009) Riksorganisationen för ett drogfritt Sverige. No Drugs. www.drogfritt.nu Utbildningsförvaltningen. Ungdomssamtalarna. Malmö stad (2009)
Vägverket. Länge leve livet.
http://www22.vv.se/ddd2_templates/Page____44469.aspx
Ås, B. (1992) De fem härskarteknikerna: en teori om maktens språk. Manus, regi, produktion: Annette Brodén Philipsson. Växjö: Växjö kommun,
Internet http://blade.vastervik.se/bun/ankarsrum/anhem/Pol070201/set.htm (2009-05-03) http://bou.spt.stockholm.se/typo3/index.php?id=31 (2009-05-16) http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Unga-utan-arbete-mar-samre/ 2009-05-15 http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/KBF/2008/12-skane-lan/1280- Malmo.pdf (2009-05-17) http://www.fms.se (2009-02-18) http://www.malmo.se/miljohalsa/folkhalsa/kurser/kurserforskolpersonal.4.2842ea5 10c0ad90e38800014364.html (2009-04-07) http://www.nonsmoking.se http://www.oasen.com (2009-04-07) http://plansverige.org http://www2.sida.se/zenit http://www.skola.jonkoping.se/download/18.10ac156911c18aa02a5800082/kompi ssamtal.PDF (2009-04-10) http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4nsla_av_sammanhang (2009-05-17) http://sydsvenskan.se/lund/article418511/Sjalvmordsforsok-kan-bero-pa-
inflammation-i-hjarnan.html Publicerad 9 mars, 2009 13.43, Uppdaterad 9 mars, 2009 14.46 Av Marianne Hedenbro
http://www.tobaccoschildren.org (2009-04-23)
http://www.vardegrunden.se/images/stories/pdf/informationsblad.pdf (2009-02-20) Vägverket, Don´t drink and drive. http://www.vv.se/ddd
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdegrund (2009-05-23)
Bilaga 1
Exempel på några metoder
ART är förkortning och står för Aggression, Replacement, Training. Det är en multimodal metod som visat sig vara särskilt gynnsam för barn i skolpliktig ålder. Det är en vetenskapligt beprövad metod där deltagarna lär sig byta ut aggressiva handlingar mot ett lämpligare beteende.
Classroom management även detta är en metod som riktar sig till grundskolan. Metoden bygger på ledarskapet och förhållningssätten i klassrummet. Metoden bygger på forskning kring Classroom Management i USA och har i Sverige utvecklats av Birgitta Kimber och Martin Forster. EQ översätts på svenska till Emotionell intelligens. En av hörnstenarna i vad som kallas social kompetens är känslomässig intelligens; det innefattar
förmågan att känna igen sina egna och andras känslor.
Gruppen som grogrund metoden går ut på att arbeta personlighetsutvecklande med barn i grupp. Barnen lär sig att lyssna på varandra, se varandras positiva sidor samt att lära sig visa känslor.
Kompissamtal metoden går ut på att ge eleverna verktyg för att kunna lösa konflikter med ord istället för tystnad och våld. Metoden ska förebygga mobbning, ge övning i empati, att lära sig lyssna, att lära sig tala inför publik, att använda sig av ett tydligt kroppsspråk samt att tydliggöra elevernas roller i det sociala spelet.
SET står för Social och Emotionell Träning, vilket innebär att empati,
självkännedom, konflikt- och känslohantering, socialkompetens och motivation tränas. Den här metoden bygger på Birgitta Kimbers metod.
StegVis metoden bygger på att främja utvecklingen av social och
känslomässig kompetens hos barn. Metoden fokuserar först och främst på barnens utveckling av empati, problemlösning, impulskontroll och
självkontroll.
handledningar, fördelat på olika årskurser och även till gymnasiet. Materialet är framtaget utifrån kurs- och läroplaner. Lektionshandledningarna är uppdelade efter olika tema.
Bilaga 2
Antal deltagare på uppstarten av nytt tema. Samarbetsregler………...68st Studieteknik………....60st Etniska relationer……….59st Rökning………....40st Alkohol………58st Narkotika……….66st Jämställdhet……….60st Sex och samlevnad………..50st
Bilaga 3
Spela rollspel- skola
Utgå ifrån en klassrumssituation, eleverna får olika funktioner.
Din roll som lärare är framförallt att följa spelet, hjälpa alla att vara delaktiga och att avbryta spelet när så är lämpligt.
Rollfördelning: 1. lärare
2. elev med ca 5 min sen ankomst som stör när hon anländer
3. elev med ca 10 min sen ankomst som ber om ursäkt när hon anländer 4. elev med en ringande mobil
5. elev som sms:ar 6. elev utan penna 7. elev utan bok
8. elev som inte arbetar 9. elev som somnar
10. 11. 12, dvs. elever som pratar om helgen
13. 14. 15. 16. 17. elever som gillar skolan och gärna arbetar
Lärare sätter igång kärnämneslektionen, väljer själv vilket. Alla elever ska jobba individuellt med ämnet. Alla aktörer spelar själva sin roll utan närmare instruktioner än ovan. Lektionen avslutas efter ca 12 min då elev med sen ankomst 10 min har anlänt. Utvärdera, låt alla berätta vad de tyckte var bra och vad som kunde ha fungerat bättre. Låt läraren berätta sin upplevelse.
Bestäm tillsammans vilka tre regler som just denna klass tycker är viktigast för att klassrumssituationen ska fungera.
Bilaga 5
Del av artikel
Det finns många myter om vattenpipa. En av dem är att det är ofarligt, att vattnet skulle rena tobaken. Men det stämmer inte. Världshälsoorganisationen, WHO, skriver i en rapport från 2005 att om man röker vattenpipa under 40–80 minuter motsvarar det att röka 100 vanliga cigaretter med hänsyn till de skadliga ämnen man får sig. – Den som röker vattenpipa får i sig stora mängder rök och drar röken längre ner i
lungorna än vid vanlig cigarrettrökning, säger Lennart Hansson.
Eftersom pipan vandrar mellan flera finns det också en infektionsrisk med att röka vattenpipa.
Att många är piercade, har ringar eller stenar i läppar och tunga ökar infektionsrisken. – I Mellanöstern har man kunnat konstatera att munherpes har ökat mycket och att smittan sprids genom vattenpipan eftersom många använder samma munstycke, berättar Martin Stafström.
Vattenpipetobak omfattas av samma regler som vanlig tobak, det vill säga att det är förbjudet att sälja till unga under 18 år.
( 2009-03-15 http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Skaneportalen- extern/VardHalsa/2008_2/Halsa&Vard_2_08_del5.pdf)
Bilaga 6
Känsla Av SAManhang Följande text är ett referat:
Aaron Antonovsky, israelisk professor i sociologi och författare till boken
Hälsans mysterium utgår i sina undersökningar från en grupp kvinnor som suttit i koncentrationsläger. Han intresserade sig för vad som gjorde att vissa av dessa kvinnor trots sina svåra traumatiska umbäranden efteråt ändå mådde och fungerade förhållandevis väl.
Han fann tre gemensamma faktorer som dessa kvinnor upplevde:
• Begriplighet - Att ha känslan av Begriplighet innebär att man upplever världen som begriplig och strukturerad, inte som kaotisk och oförklarlig. • Hanterbarhet - Hanterbarhet står för att man anser sig förfoga över resurser
för att klara påfrestningar som kan ge stress i livet.
• Meningsfullhet - Meningsfullhet att man har en känsla av delaktighet i världen och att det lönar sig att engagera sig.
Antonovsky menar att dessa "friskfaktorer" gör att människor klarar belastning och påfrestning bättre. De blir mentalt robusta.
Bilaga 7
Svaren på denna enkät kommer att behandlas helt anonymt och användas till min uppsats på lärarhögskolan, uppsatsen kommer också att läsas av intresserad personal här på skolan och ev. användas för utvärdering av detta läsårs arbete med livskunskap.