Diskussion

Vi kan i denna studie konstatera att möjligheten att få bidra i förändringsprocessen med tankar och idéer har hjälpt individerna till att acceptera förändringen och är därför viktigt att ha i åtanke under planeringsstadiet av förändringen. Det har funnits en samstämmighet kring att kommunikationen från ledningen inte varit god. Trots detta ställde sig personerna positiva till förändringen vilket lyfter frågan om kommunikation är så viktigt som man kan tro. Med tanke på känslorna som väcks när respondenterna beskrivit informationsflödet från kommun och politiker, har kommunikation betydelse för dem som berörs av en förändring. I samband med bilden av en bristande kommunikation från ledningen, har positiva beskrivningar av rektorns kommunikation framkommit och kan bidragit till en acceptans av förändringen trots brist på kontinuerlig information. Vid intervjuerna framkom det faktorer som vi inte förväntat skulle ha spelat en roll i förändringsprocessen. Återkommande i intervjuerna har varit betydelsen av medarbetarskap. Relationen till sin arbetsplats, kollegor och elever är väldigt god på skolan, “vi har det bra här och då är det inte bara att byta” som en av respondenterna uttryckte det. Även åsikter från föräldrar, elever och andra skolor har respondenterna reflekterat över.

Genom intervjuer med personal på skolan har vi funnit att fler faktorer än de vi valt att belysa inledningsvis spelar in upplevelsen av en förändring. Vi var inte beredda på hur stor inverkan flytten kommer att ha på vissa av respondenternas familjer, som påverkar upplevelsen av förändringens första faser.

34

I teorin lyfter vi medarbetarskap och sammanhållningshypotesen för att visa på att det kan finnas fler eller andra omständigheter som avgör acceptansen av en förändring. Därför var det intressant att upptäcka att för många av respondenterna var det just sammanhållningen med de andra kollegorna och betydelsen av huruvida kollegorna valt att göra som påverkade det egna beslutet.

Överlag upplevde respondenterna förändringen som något positivt. Dock gjordes en intressant iakttagelse under kodningen där en majoritet av orden kunde kopplas till negativa uppfattningar om förändringen. I ett fall kunde mer än hälften av svaren från en respondent kopplas till negativa upplevelser. Vår reflektion är att personerna inte upplever själva omställningen som något positivt, men då resultatet förväntas bli bra för både lärare och elever så är den övergripande känslan av flytten positiv.

Förändringar inom skolan väcker mycket känslor och det bör beaktas vid planering av förändringen. I detta fall, där kommunen är relativt liten, kan åsikter från personer utanför skolan påverka personalen på skolan. Slutligen verkar behovet av personlig utveckling bidragit till en större acceptans av förändringen då individerna säger sig tro att med varje utmaning kommer de även lära sig något och utvecklas, både i sin yrkesroll som personligt.

Skrivprocessen

Fördelar med vår studie var att skrivandeprocessen kom igång tidigt vilket minskade stressen för oss och för deltagarna i studien. Tack vare att vi kom igång tidigt har vi haft möjlighet att modifiera och skriva om olika avsnitt i lugn och ro. Vi har även haft möjlighet att ta oss tid att åka ut till skolan för att personligen presentera oss och berätta om syftet med vår studie, vilket vi tror skapade ett förtroende och vilja hos de anställda att delta. Något som vi har upplevt positivt var att vi spelade in intervjuerna. Tack vare inspelningarna har vi kunnat registrera respondenternas exakta svar, det har även givit oss möjlighet att spåra hur personerna betonar vissa uttryck. En nackdel har varit att svaren behövt transkriberas och skrivas ut vilket är tidskrävande Vi upplever att intervjuguiden har varit bra formulerad då alla har förstått våra frågor och kunnat svara på dem. Vidare har personerna varit inne på samma spår gällande upplevelsen av förändringen och vilka faktorer som varit viktiga för deras acceptans av förändringen.

Antalet anställda på skolan har varit både till fördel och nackdel i vår studie. Med relativt få anställda på skolan har vi fått möjlighet att intervjua en majoritet av personalen. Dock är majoriteten av medarbetarna kvinnor och alla intervjuade lärare och pedagoger i vår studie är kvinnor. Denna faktor kan ha påverkat svaren och därmed validiteten.

Fortsatt forskning

En vidareutveckling på vår studie kan vara att följa genomförandet av sammanslagningen, då vi enbart har studerat faktorer som varit avgörande i förändringsprocessens initiala fas. Vidare kan en uppföljning av hur medarbetarna upplever delaktigheten, kommunikationen, medarbetarskapet samt ledarskapet under förändringsprocessens gång vara intressant att studera och jämföra dem med förändringsarbete inom andra områden.

35

En tanke som som dykt upp under studiens gång är att det hade varit intressant att intervjua personal från Krusmynta för att på så vis kunna jämföra deras upplevelser av förändringen med personalen från Hallongårdens upplevelser. Vi har även ställt oss frågan hur eleverna på Krusmynta, som kommer få nya lärare och klasskompisar, kommer reagera när Hallongården sedan flyttar tillbaka till sina lokaler. Vad är elevernas upplevelse av förändringen? Slutligen hade det även varit intressant att intervjua elevernas föräldrar då denna förändring har väckt mycket känslor i samhället och dessa personer även har en roll i förändringsprocessen.

36

Referenslista

Böcker:

Angelöw, B. (2010). Framgångsrikt förändringsarbete: Om individ och organisation i

förändring. Stockholm: Natur och Kultur.

Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings – och utvecklingsarbete I

företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.

Borell, K. & Johansson, R. (1996). Samhället som nätverk: Om nätverksanalys och

samhällsteori. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Corbin, J. & Strauss, A. (2015). Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures

for Developing Grounded Theory. Uppl. 4. Thousand Oaks: SAGE Publications Inc.

Granberg, O. (2011). PAOU, Personaladministration, HRM och Organisationsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.

Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2005). Kommunikation och organisation. Malmö: Liber AB.

Karlsson, Ch. J. (2008). Den smidiga mellanchefen. Malmö: Gleerups.

Jacobsen, D. I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur AB.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Upplaga 3:1 Lund: Studentlitteratur AB.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

37

Artiklar:

Bejinaru, C. & Băeşu ,R. (2013). “Leadership approaches regarding the organizational change”. The USV Annals of Economics and Public Administration, Vol 13, No 2, pp 146-152. Hussain, S.T., Lei, S., Akram, T., Jamal Haider, M., Hussain, S.H., Ali, M. (2017). “Kurt Lewin’s change model: A critical review of the role of leadership and employee involvement in organizational change”. Journal of innovation & knowledge, Vol 26, No 2, pp 1-7.

Lewin, K. (1947). “Frontiers in Group Dynamics”. Human Relations, Vol 1, No 2, pp 143-153. Miller, K. I. & Monge, P. R. (1986). “Participation, Satisfaction, and Productivity: A Meta-Analytic Review”. Academy of Management Journal, Vol 29 No 4, pp 727-753.

Reardon, KK., Reardon, RK. & Rowe, JA. (1998). “Leadership styles for the five stages of radical change”. A Quarterly review. pp 129-146.

Ströh, U. & Jaatinen, M. (2001). “New approaches to communication management for transformation and change in organisations”. Journal of communication management, Vol 6, No 2, 148-165.

Rapporter:

Tengblad, S (2000). Medarbetarskap på 60 minuter. Skövde universitet: Beteendevetenskap. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wänström, J (2015). Åtta skolexempel på lokal demokrati?: Folkomröstningar och politiskt

ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationer. Göteborg:

Kommunforskning i Västsverige.

Webbsidor:

CMI - Chartered Management Institute (2012). Frederick Herzberg The hygiene motivation

theory thinker 001.

Tillgänglig:https://www.managers.org.uk/~/media/Campus%20Resources/Frederick%20

Herzberg%20-%20The%20hygiene%20motivation%20theory.ashx (2018-03-07)

Figurlista

Figur 1. En egen utformad bild som utgör en sammanfattning av de faktorer som har spelat in

38