Diskussion

framkommer tydligt i materialet där idrottare menar att de upplever det som jobbigt att förlora rollen de hade i gruppen. Gruppgemenskapen är det många idrottare saknar allra mest den dagen de slutade, det här anser vi tyder på en gruppbaserad social identitet.

Uppsatsens frågeställningar utmynnade från studiens syfte: ”Att undersöka övergångsfasen samt betydande faktorer för individen efter övergången från idrottskarriären till en ny karriär. Syftet är också att undersöka vad som händer med individen när rollen som idrottare

avslutas”. Eftersom frågeställningarna besvarats anser vi att syftet uppnåtts.

5.2 Diskussion

Slutsatserna i uppsatsen är enligt oss relativt överensstämmande med tidigare forskning inom området. Eftersom vi har genomfört en deduktiv forskning, som går ut på att testa befintliga teorier empiriskt, anser vi att slutsatserna är trovärdiga eftersom de kan styrka tidigare forskning. Det går tydligt att utläsa att det tidigare forskning kommit fram till stämmer överens med studiens resultat. Vissa slutsatser som dragits från det empiriska materialet hade vi dock inte med i kapitlet ”Teoretiska utgångspunkter”. Det här materialet anser vi vara extra intressant att utläsa och ha med i resultatdelen. Exempel på sådana slutsatser gällde främst temat faktorer där vi kunde identifiera ”motivation till det nya yrket” och ”upplevd framgång i idrottskarriären” som viktiga faktorer vid karriärövergången. Ännu en styrka med vår studie är att vi valt personer från olika sporter, vilket enligt oss gör materialet mer intressant eftersom respondenterna haft liknande upplevelser trots att de utövat olika sporter.

Något som skulle kunna vara en svaghet med studien är att resultatet är svårt att generalisera eftersom det är komplext att generalisera kvalitativa undersökningar. Däremot stämmer vårt resultat till stor del överens med tidigare forskning, vilket gör att studien ändå har en viss generaliserbarhet. Enligt Larsen (2009) är det inte alltid viktigt att kunna generalisera. Ibland är målet istället att få mest möjliga kunskap om ett visst område, vilket var undersökningens mål.

Vi anser att det skulle vara intressant att ha könsaspekten i åtanke vid framtida forskning. Det skulle vara intressant att se om det är någon skillnad på mäns och kvinnors upplevelser kring övergången från en idrottskarriär till en ny karriär. Vi anser att vår studie är för liten för att kunna ha med könsaspekten, vi fick heller inte tag på lika många kvinnor som var villiga att medverka i studien. Vi hörde av oss till lika många kvinnor som män, dock var det främst män som ville ställa upp i studien. Vår tanke kring det är att kvinnorna kanske haft det svårare och därför inte är lika villiga att dela med sig av sina upplevelser. Därför anser vi att det vore en intressant faktor att forska vidare kring. Något som också skulle vara intressant att

undersöka är om övergången upplevs olika beroende på om idrottaren utövat en individuell sport eller lagidrott. Vi kunde nämligen se en tendens till att individuella idrottare haft en tuffare övergång kontra lagidrottare. Det skulle kunna bero på att de kanske identifierar sig mer med sin sport än de som sysslar med lagidrott.

53

Litteraturförteckning

Angelöw & Jonsson (2015). Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur AB, Lund. Augustsson, C. (2007). Unga idrottares upplevelser av föräldrapress. Karlstad University Studies, Karlstad.

Bengtsson, S. & Fallby, J. (2011). Idrottens karriärövergångar. Bulls Graphics AB, Stockholm.

Breivik, G. & Gilberg, R. (1997), Tensions and paradoxes in the role of top level athletes: Paper-presentation, ECSS conference, Köpenhamn 1997.

Brewer, M. B. (2001). The many faces of social identity: Implications for political psychology. Political Psychology, vol. 22 (1), pp: 115- 125.

Fahlström, P. G., Patriksson, G. & Stråhlman, O. (2014). Vägen från landslaget- om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport 2014:3. Riksidrottsförbundet.

Ghidey, T. (2013). Från Arenan till Arbetsplatsen, Om tidigare elitidrottares

karriäromställning till annat arbete. Psykologiska Metoder och Examensarbete C. Högskolan i Gävle.

Goffman, E (2011). Jaget och maskerna. Studentlitteratur AB, Lund.

Gustafsson, H., Hassmén, P., Kenttä, G. & Johansson, M. (2008). A qualitative analysis of burnout in elite Swedish athletes, Psychology of Sport and Exercise, vol. 9, pp: 800-816. Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Natur och kultur, Stockholm. Johanneson, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Liber, Malmö.

Johansson, T. & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. Liber, Malmö. Kalish, R. (1966). A continuity of subjectivity of preceved death. The Gerontologist, 6.

54 female gymnasts. Journal of Applied Sport Psychology, vol. 12 (2),

pp: 115-133.Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Studentlitteratur, Lund.

Lally, P. & Kerr, G. (2008). The effects of athlete retirement on parents, Journal of Applied Sport Psychology, vol. 20 (1), pp: 42-56.

Lally, P. (2007). Identity and athletic retirement: A prospective study, Psychology of Sport & Exercise, Vol. 8, nr 1, s.85-99 Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt - en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildning AB, Kristianstad.

McGillivray, D. (2006). Facilitating change in the educational experiences of professional footballers: The case of Scottish football, Managing Leisure, vol. 11, pp: 22-38.

Morgan, G. (1999). Organisationsmetaforer. Studentlitteratur, Lund.

Noblet, A. J. & Gifford, S. M. (2002). The sources of stress experienced by professional Australian footballers, Journal of Applied Sport Psychology, vol. 14 (1), pp: 1-13.

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund.

Patriksson, G. (1987). Elitidrott och utbildning. En internationell översikt. Mölndal: Institutionen för pedagogik. Göteborgs universitet.

Patriksson, G. (1993). När elitidrottskarriären tar slut. Svensk idrottsforskning, vol 1, 16-19. Prochaska, J. O. & DiClemente, C. C. (1983): Stages and processes of

self change of smoking: Towards an integrative model of change. Journal of Consulting and Clinical Psychology, vol. 51, pp: 390-395

Stier, J. (2009). Kändisskap och statuspassager - Idrottslig identitet i upplevelseindustrins tjänst. Studentlitteratur, Lund.

Stråhlman, O. (1997). Elitidrott, karriär och avslutning. ACTA UNIVERSITATIS GOTHENBYRGENSIS, Göteborg.

Torregrosa, M., Boixados, M., Valiente, L. & Cruz, J. (2004). Elite athletes’ image

of retirement: the way to relocation in sport, Psychology of Sport and Exercise, Vol. 5, nr 1, s.35-43

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.

55 Wippert, P.-M. & Wippert, J. (2008). Perceived stress and prevalence of Traumatic stress symptoms following athletic career termination, Journal of Clinical Sport Psychology, Vol. 2, nr 1, s.1-16

Internetkällor

Facebook. Ellen DeGeneres. Tillgänglig:

https://www.facebook.com/ellentv/videos/vb.26012002239/10154111177357240/?type=2&th eater 2016-03-10

NE Nationalencyklopedin AB. Identitet. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/identitet 2016-02-10 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer. Tillgänglig:

Bilaga 1.

Intervjuguide

Vi läser PA-programmet vid Karlstads universitet och håller just nu på att skriva C-uppsats i Arbetsvetenskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka övergångsfasen samt betydande faktorer för individen vid övergången från idrottskarriären till en ny karriär. Vi vill även undersöka vad som händer med människan när en betydande roll avslutas.

Det är frivilligt att medverka och du kan när som helst avbryta intervjun. Intervjun beräknas ta cirka en timme. Vi kommer endast att använda intervjuns material i vår uppsats och om så önskas får du vara anonym. De som kommer ta del av personuppgifterna är endast vi forskare och vår handledare.

Bakgrundsvariabler

 Hur gammal är du?

 Vad arbetar du med just nu?

 Har du någon utbildning?

Frågor FS1

 När började du tänka på att avsluta din idrottskarriär?

 Vad var det som fick dig att börja tänka på ett avslut?

 Vilka känslor uppstod kring avslutet?

 Vad hade du för framtidsplaner under idrottskarriären?

 Vilka känslor uppstod inför din nya karriär?

 Hur upplevde du omgivningens reaktion på ditt avslut?

 På vilka sätt påverkade omgivningen dina känslor inför avslutet?

 Vad är den stora skillnaden mellan att vara yrkesidrottare och arbeta med det du gör nu?

Frågor FS2

 Vad upplevde du som särskilt viktigt vid karriäravslutet?

 Vilka faktorer upplevde du som särskilt viktiga för att börja en ny karriär?

 Vad motiverade dig under din idrottskarriär?

 Vad motiverar dig i ditt nuvarande yrke?

 Upplevde du något som särskilt besvärligt vid övergången?

 Använder du dig av dina idrottsegenskaper i ditt nuvarande yrke?

Frågor FS3

 Hur kände du kring att inte längre vara elitidrottare?

 Upplevde du att du var samma person efter avslutad idrottskarriär?

 På vilket sätt anser du att din identitet förändrats efter slutet på idrottskarriären?

 Hur förändrades din självuppfattning i och med avslutet?

 Vilka känslor upplevde du kring att inte längre vara en del av idrottsgemenskapen?

 Slutligen, skulle du rekommendera dina barn att bli elitidrottare?

Bilaga 2.

Första kontakten via mail

Hej!

Vi är två tjejer som studerar på Karlstads universitet. Vi skriver just nu C-uppsats i

Arbetsvetenskap. Vi har tänkt genomföra en studie som handlar om elitidrottares övergång till en vanlig karriär och vad det innebär att förlora en betydelsefull roll i livet.

Eftersom studien är kvalitativ ska vi genomföra ett antal intervjuer, därför kontaktar vi dig. Vi tror att du skulle vara en intressant person att ha med i uppsatsen eftersom du har varit

elitidrottare. Vi skulle gärna vilja ta del hur du upplevt tiden efter karriären och övergången till ett nytt jobb.

Intervjuerna kommer att genomföras i slutet av februari-början av mars.

Det skulle betyda mycket om du vill hjälpa oss och ställa upp på att genomföra intervjun så att vi kan få ett bredare perspektiv på ämnet.

Ytterst tacksam för svar! Kontaktuppgifter:

Emelie: 072-2029869, eller mail: Mli_Edqvist_92@hotmail.com

Rebecka: 073-5091434, eller mail: rebecka.tornberg92@gmail.com

Med vänliga hälsningar/