Diskussion

Då om uppsatsen behandlar ett ämne som det till viss del kan relateras till genom erfarenhet och förförståelse så finns det ändå oväntade åsikter och individbundna utgångslägen som upptäckts. Beroende på människans komplexitet, olika tankar och behov samt livssituationer som snabbt kan byta riktning och förändras, så finns inga givna svar. Däremot kan tankar väckas och en medvetenhet skapas till att människor agerar och lever utifrån betydligt varierande förutsättningar. Det har varit fascinerande att få träffa och intervjua våra respondenter samt att ha fått förtroendet till att behandla deras svar.

Det har varit intressant att studera vad som motiverar till att långdistans-pendla till ett arbete. Svårigheter för företag i att attrahera och behålla personal ligger inte bara i att ha intressanta och utmanande arbetsuppgifter eller att arbetsplatsen är attraktiv. Det finns naturligtvis många variationer till varför människor attraheras eller inte, till ett arbete eller en arbetsplats. Ibland kan arbetsplatsens placering antas som ett visst hinder till nyrekrytering. Den vanligaste situationen som beskrivs i teorierna gällande pendling är att arbetsplatsen oftast är centralt belägen och att anställda pendlar endera från en annan stadsdel eller en bit utanför staden till arbetsplatsen. I vår studie är situationen till viss del den motsatta, det vill säga att en stor del av arbetskraften finns på orten men att arbetsplatsens placering inte är central för väldigt många andra av de anställda, vilket gör att arbetskraften också utgörs av anställda som pendlar från andra städer. Det innebär att företaget måste söka tillräckligt starka incitament för att kunna locka kompetenta medarbetare till att pendla. Vilket i sin tur betyder att företag i det här läget kanske måste arbeta ännu hårdare och bredare med sin marknadsföring för att synas på

47

arbetsmarknaden och för att öka medvetenheten. Det kan till och med bli så att den personella marknadsföringen kanske måste breddas och riktas mot andra branscher i framtiden, så att personer med närliggande ämneskompetenser är med och konkurrerar i företagens sökande av den rätta medarbetaren. Och som sagt, det innebär också att den rätta medarbetaren måste vara beredd på att endera pendla eller flytta.

Då antalet anställningsbara kommer att minska så känns det här som ett aktuellt ämne.

Det gäller för företag att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för att medarbetare skall vilja vara kvar eller lockas till att komma till det företaget som har behov av fler medarbetare och en utökad kompetens. Under studiens gång så har vi ställt oss frågan om det utifrån att vara tjänsteman eller kollektivanställd, är någon skillnad eller om det kan tänkas bli i kontexten av att kunna attrahera och behålla sina anställda? En ytterligare fråga vi har ställt oss utifrån scenariot att inte tillräckligt många och tilltänkta kollektivanställda bor i närheten till företagets ortsplacering, kommer de att kunna motiveras till att pendla i samma utsträckning som tjänstemännen? Dessa frågor anser vi kan vara relevanta att få svar på då vi vet att mindre orter på landsbygden minskar i befolkning för att många av de yngre flyttar till andra orter och städer där ett rikare utbud finns i form av arbete, skola samt fritids- och kulturliv.

Vi anser att vi har fått svar på undersökningens syfte och i viss mån frågeställningarna. En svaghet är dock att vår undersökning, dels på grund av tidsbrist och dels genom att uppsatsens område är omfattande, så utgjorde det en svårighet för att få till en tillfredsställande studie gällande strategierna. Vi är väl medvetna om att vi bara kunnat belysa vissa delar ur de två nämnda strategierna, TM och EB och att det finns många fler och väsentliga områden och parametrar att ta hänsyn till för att få en helhetssyn på hur de fungerar samt hur företaget påverkas.

48

Referenser

Abrahamsson, B. & Aarum Andersen, J. (2007). Organisation- att beskriva och förstå organisationer. 4:2. Malmö: Liber AB.

Alvesson, M. (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber. Arbetsmiljöupplysningen (2018). Introduktion - Arbetsmiljöupplysningen.

http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Introduktion/ [2018-05-22]. Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber. Backman, M. (2018). Pendlingens pris är högt. Göteborgs-Posten.

http://www.gp.se/1.4143579 [2018-05-23].

Berry, L. M. (1998). Psychology at Work-An introduction to Industrial and Organizational Psychology. 2nd ed. Library o Congress Cataloging-in Publication Data.

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (red.). (2004). Handbook of self-determination research. Softcover ed. Rochester, NY: Univ. of Rochester Press.

Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2008). Self-Determination Theory: A Macrotheory of Human Motivation, Development, and Health. Canadian Psychology, 2008(Vol. 49, No 3), 182–185.

Dyhre, A. & Parment, A. (2013). Employer branding - allt du behover veta för att bli en attraktiv arbetsgivare. Stockholm: Liber AB.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Fransson, U. (1991). Flytta eller pendla: aspekter på hushållens rörlighet. Gævle: Statens Institut før byggnadsforskning.

Frändberg, L., Thulin, E. & Vilhelmson, B. (2005). Rörlighetens omvandling. Lund: Studentlitteratur.

Gottfridsson, H. O., Karlstads universitet & Avdelningen för kulturgeografi och turism (2007). Färdmedelsvalets komplexa förutsättningar: en studie av arbetspendling i småbarnshushåll med Kils kommun som exempel. Kulturgeografi, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet, Karlstad.

Gottfridsson, H.-O. & Möller, C. (2016). Värmlännigar i rörelse. Karlstad: Karlstad universitet. No. SOM-rapport nr.67.

Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.

49

Gustafson, P. (2006). Work-related travel, gender and family obligations. Work, Employment and Society, 20(3), 513–530. doi:10.1177/0950017006066999.

Halse, J. (2008). I Jerlang, E. (red.). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Stockholm: Liber, 272-297.

Hansdotter, Å. (2017). Därför mår vi dåligt av att pendla. Vetenskap och Hälsa.

http://www.vetenskaphalsa.se/darfor-mar-vi-daligt-av-att-pendla/ [2018-05-23]. Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. 4.uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, U. & Öhman, M. (2003). Who is the long-distance commuter? Patterns and driving forces in Sweden. Cyber:Geo.

Natur och Miljö (2011). Lämna bilen hemma - åk med andra! Natur och Miljö.

https://www.naturochmiljo.fi/vad_vi_gor/miljo_och_livsstil/article-28656-9653-lamna-bilen-hemma-ak-med-andra [2018-05-24].

Nyheter24-Gruppen Ungdomsfokus 2017: Här är de viktigaste slutsatserna från rapporten. Nyheter24-Gruppen. http://nyheter24gruppen.se/senaste-nytt/ungdomsfokus-2017-har-ar-de-viktigaste-slutsatserna-fran-rapporten/ [2018-05-20].

Olsson, E. & Gottfridsson, H. O. (2009). Värmlänningarnas liv & hälsa 2008.

Parment, A., Dyhre, A. & Lytz, H. R. (2017). Employer Branding- så bygger arbetsgivare starka varumärken. 1:1. Lund.

Parment, A. & Frödin, U. (2008). Generation Y: framtidens konsumenter och medarbetare gör entré! Malmö: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pawlak, M. (2018). Roadmap Succession Planning At All Levels Is The Key To Success. Forbes. https://www.forbes.com/sites/forbescoachescouncil/2018/01/29/roadmap-succession-planning-at-all-levels-is-the-key-to-success/ [2018-05-21].

Sandow, E. (2011). On the road: social aspects of commuting long distances to work. Umeå: Department of Social and Economic Geography, Umeå University, Sweden.

Thermænius, A. (2001). Vi tar bilen till jobbet. VälfärdsBulletinen Nr 3 2001, 2001(3), 14– 15.

Thomas International (2018). Successionsplanering. Thomas International.

https://www.thomasinternational.net/sv-se/business/our-approach/succession-planning/ [2018-05-22].

50

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vinnova (2010). Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Sveriges innovationsmyndighet.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Werman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. 1:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Westin, K. & Sandow, E. (2010). People’s preferences for commuting in sparsely populated areas: The case of Sweden. Journal of Transport and Land Use, 2(3),

doi:10.5198/jtlu.v2i3.21.

Wikström, C. & Martin, H. (2012). Talent Managment i praktiken - attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetar. 1.uppl. Stockholm.

51

Bilagor

• Civilstånd: sambo, gift, ensamstående • Barn

• Utbildning • Yrke

• Tidigare erfarenheter? -vad har du jobbat med tidigare • Vad gör du helst på din fritid?

• Vilken roll har ditt arbete i ditt liv?

• Vad är viktigt för dig? -i förhållandet arbete, fritid • Vad vill du ha ut av arbetet?

Resor

• Hur lång resväg har du enkel resa?

• Hur tar du dig till jobbet? km?, hur långt i tid? • Finns det andra alternativ?

• Vad fick dig att välja att arbeta här? • Kan du tänka dig att flytta närmare? • Skulle du vilja bo närmare arbetsplatsen?

• Om möjlighet fanns skulle du då ta ett arbete med kortare resväg? • Hur upplever du att pendla till jobbet?

• Tycker du att resandet känns hållbart för arbetet i längden, eller känns det som en tillfällig lösning?

På Arbetet

• Tjänstenivå?

• Anställningstid: -hur länge har du varit anställd eller när blev du anställd? • Arbetar du oftast självständigt eller i grupp?

• Fick du någon introduktion när du var nyanställd? -vanlig introduktion för dina arbetsuppgifter?, företagsövergripande introduktion?

• Var du nöjd med introduktionen eller kan den förbättras? Vad kan i så fall förbättras?

• Fick du någon upplärning för din yrkesroll? Ja/nej – beskriv. Vad saknas? • Har du medarbetarsamtal? Vad diskuterar ni då?, hur ofta?

• Är du nöjd med hur samtalet genomförs? Ja/nej – beskriv. • Anser du att du har rätt kompetens för din tjänst?

52

• Får du och finns det möjlighet till kompetensutveckling? Utvecklingsprogram? Beskriv

• Skulle du vilja ha mer kompetensutveckling? Har du blivit nekad, inte frågat? Varför i så fall?

• Finns det möjlighet till avancemang inom företaget? – byta arbetsuppgifter, uppåt/sidled? Ser du sådana möjligheter för egen del? Är det viktigt för dig?

Trivsel

• Vilka förväntningar hade du på din arbetsplats när du började? -Tycker du att dina förväntningar har infriats?

• Vad är det viktigaste för dig för att du ska trivas på arbetet? • Vad är det som är bra med din arbetsplats?

• Är det något som skulle kunna vara bättre på arbetsplatsen? • Trivs du i ditt arbete?

• Känner du dig uppskattad på din arbetsplats? • Har arbetskamraterna betydelse för trivseln?

• Känner du att du har möjlighet till att utvecklas inom ditt arbete? • Anser du att du har inflytande över din arbetssituation?

• Hur stor roll har lönen för din anställning? Har den en betydande roll, avgörande roll. Om den inte alls är avgörande, vad är i så fall är viktigare för dig?

• Vad krävs av en arbetsplats för att du skall kunna stanna långvarigt/längre? • Hur ser din relation ut till din närmsta chef? Är du nöjd med relationen till din närmaste chef?

• Vilken typ av feedback upplever du att du får i ditt arbete?

• Får du personlig feedback? -Vad anser du är personlig feedback, hur kan den yttra sig? Om du får feedback: hur ofta, på ett ungefär. Någon gång i veckan, månaden??? • Vem/vilka får du/vill du få feedback av?

• Vilken betydelse har feedback för dig, både bra och dålig.

• Finns det något att förbättra i egenskap av feedback? -hur den framförs, skulle det vara bättre på något annat vis?

• Varför valde du jobbet på den här arbetsplatsen?

• Skulle du rekommendera dina vänner att ta anställning här? Varför/ Varför inte? • Är det här företaget en merit i CV?

• Har du något du vill tillägga?