I följande avsnitt diskuterar jag de resultat jag kommit fram till som är relevanta utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Resultatet kommer även att sättas i relation till tidigare forskning. Avsnittet inleds med en reflektion och diskussion kring mitt metodval.
Metoddiskussion
Jag valde att göra en kvalitativ textanalys tillsammans med en enkel kvantitativ analys av fem stycken läroböcker för gymnasienivå, med olika kursplaner. En komparativ textanalys innebär att två eller flera texter analyseras med fokus på likheter och skillnader. Dock kan det vara problematiskt med denna typ av analys, på grund av att texterna tolkas av uttolkaren och dennes samtida kunskap och erfarenheter samspelar med de erfarenheter som den ursprungliga texten bygger på. Detta har jag haft i åtanke under analysarbetet.
Resultatdiskussion
I ett socialkonstruktivistiskt perspektiv utgörs tolkningar utifrån en kontext. Min egen förförståelse och den kontext i vilken jag befinner mig i kan därmed inte helt kopplas bort. Inte heller den kontext i vilken läroböckerna är konstruerade. Andra tolkningar än mina egna kan vara möjliga, det är således upp till läsaren att bedöma huruvida mina tolkningar är rimliga eller inte.
Resultaten visar att boken Religionskunskap (1967) bäst speglar bakgrunden och det rådande samhället till den latinamerikanska befrielseteologin med både text och bild. Att inte denna teologi tas upp i denna lärobok, beror på att läroboken var skriven året innan den latinamerikanska befrielseteologin föddes (år 1968).
Båda läroböckerna; Vad är religion?(1989) och Religionskunskap för gymnasiet A
och B kurs (1999), beskriver bakgrunden och nämner den latinamerikanska
befrielseteologin, dock skiljer sig beskrivningen av denna teologi lite åt mellan läroböckerna.
33 Alla läroböcker som nämner den latinamerikanska befrielseteologin, beskriver denna på ett objektivt och sakligt sätt. Det som skiljer beskrivningarna åt är mängden skriven text och läroböckernas bilder.
De två nyaste böckerna; Religionskunskap för gymnasiet kurs B (2003) och
Religionskunskap för gymnasiet kurs A (2009), nämner inte den latinamerikanska
befrielseteologin vid namn, men genom min kunskap om denna teologi så har jag kunnat tolka att de indirekt beskriver dess bakgrund. Dessutom har läroboken
Religionskunskap för gymnasiet kurs A (2009) samma författare som läroboken Religionskunskap för gymnasiet A och B kurs (1999). I den senare läroboken nämner
inte författaren denna teologi vid namn. I detta fall stämmer inte Härenstams (2006b) resonemang om att det är svårt att skriva en lärobok på grund av det begränsade utrymmet. Eftersom författaren av läroböckerna i stort sett beskrivit samma sak i båda böckerna, men valt att inte skriva ut teologins namn i den senast skrivna av dem.
Vid en första anblick av läroböckerna Religionskunskap för gymnasiet kurs B (2003) och Religionskunskap för gymnasiet kurs A (2009), kan det se ut som den latinamerikanska befrielseteologin har fallit bort, men vid min analys såg jag att inte detta var fallet. Saknas kunskap inom ämnet och genom att inte kunna tillämpa de rätta analysverktyg som krävs för bedömning av läroböcker, kan det se ut som den latinamerikanska befrielseteologin har fallit bort. Detta resultat stämmer överens med Carsson & von Brömsens (2011) argument om att när läraren får en större medvetenhet om textens historiska och diskursiva arv kan denne också inta ett annorlunda perspektiv och i större utsträckning problematisera texterna.
Min studie har handlat om hur och om den latinamerikanska befrielseteologin har presenterats i fem läroböcker. Min slutsats av studien är att den latinamerikanska befrielseteologin presenteras i alla läroböckerna, men inte nämns vid namn i de två senast skrivna. Detta ger uppslag till vidare intressant forskning om eller inte lärarna har uppmärksammat denna problematik i huruvida vid användning av andra lärobokstexter.
34
Litteratur
Ammert, N. (2011) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur .
Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text-och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB
Borevi, K. (1997) Religion i skolan. Karlsson & Svanberg(red). Religionsfrihet i Sverige. Om
möjlighet att leva som troende. (s.37-67). Lund, studentlitteratur.
Burr, V. (2003) Social constructionism. (2:a uppl.). Hove: Roudledge.
Carlson, M. & von Brömssen, K. (2011) Kritisk läsning av pedagogiska texter. Lund: studentlitteratur.
Englund, B. (2006) Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Underlagsrapport till läromedelsprojektet, november 2006. http://www.skolverket.se
Esaiasson ,P., Gilljam,M., Oscarsson,H. & Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan.konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts juridik AB
Ferm Daene ,W. (1991) På de fattigas sida Lindelöw cop. Göteborg
Ford F, D. (1992) Modern teologi, del II, Verbum Förlag AB, Stockholm
Gunnarsson, J & Wallentheim, A. (2010) Vad ska jag tro på? –En kvalitativ studie av
religionsämnets förändring och gymnasieelevers attityder till ämnet. Examensarbete,
Högskolan kristianstand.
Härenstam, K. (2006) En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”
35 Juhlin Svensson, A-C. (2000)Nya redskap för lärande studier av lärares val och användning
av läromedel i gymnasieskolan. HLS Förlag: Göteborg
Karlsson, K-G. (2011). Läroboken och makten-ett nära förhållande. Ammert, N(red.). Att
spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. (s.139-155). Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, M & Westerlund, D. (2012). Religion i Latinamerika (red.). Dialogo: Lund
Nordgren, K. (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. Ammert, N(red.). Att
spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. (s.139-155). Lund: Studentlitteratur.
Nylund, B.(1985) Kyrkan för folket Proprius förlag, Stockholm
Härenstam, K.(2000) Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik-om konsten att välja
kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Olivestam, C E. (2006) Religionsdidaktik- om teori, perspektiv och praktik i
religionsundervisningen. Stockholm:Liber AB
Reichenberg, M. (2010) Forskning om läromedel. En bibliografi sammanställd av fil.dr
Monica Reichenberg. Stockholm: Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. www.slff.se/Global/Forskningsbibliografi/Forskningsbibliografi_2010.pdf
Selander, S. (1994) Pedagogiska texter och retorik. Selander, S. & Englund,B. (red). Konsten
att informera och övertyga. En antologi om pedagogik, text och retorik. (s.41-54) HLS
Förlag.
Skolverket (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och
vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Ödeshög: Fritzes.
Skolverkets (2006a) Rapport 284. Läromedlens roll i undervisningen- Grundskollärarens val,
36 Skolverkets (2006b) Rapport 285. I enlighet med skolans värdegrund?- En granskning av hur
etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker.
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Sparrlöf, G. (2012). Historia I gymnasieskolan – Nya grundkurser och nya läroböcker. Harrie Johansson, A & Larsson, H- A. (red.). Samhällsdidaktik. Sju aspekter på
samhällsundervisning i skolan och lärarutbildning. (s.61-82). Linköping, LiU-Tryck.
Stukát , S. (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: studentlitteratur
Sveriges radio ( 2014, 5 maj ) Människa och tro. På resa i Latinamerika. Befrielseteologin. Barfotapräster då och nu. Hämtad från: http://t.sr.se/1mluHcv
Von Brömssen, K. (2003) Tolkning, förhandlingar och tystnader. Elevens tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.
Läromedel
Alm, L-G. (1999). Religionskunskap för gymnasiet A och B kursen. Natur och kultur:Trelleborg
Alm, L-G. (2003). Religionskunskap för gymnasiet Kurs B skriven. Natur och kultur:Stockholm
Alm, L-G. (2009). Religionskunskap för gymnasiet Kurs A. Natur och kultur:Stockholm
Diehl, A och Andersson, L. (1989). Vad är religion?. Esselte studium: Göteborg