Av kunskapsöversikten framgår att föräldrars deltagande i sina barns skolgång är viktig för studieresultaten (Jeynes, 2005; Epstein & Voorhis, 2010; Walker, Shenker & Hoover- Dempsey, 2010; Jeynes, 2012; Borgonovi & Montt, 2012; Wilder, 2014 & Castro, Expósito- Casas, Lopez-Martín, Navarro-Ascencio & Gaviria, 2015), men att det finns en brist på seriös forskning om vilka strategier i skolan som är effektiva för att öka föräldrars deltagande (See & Gorard, 2015) och att samverkan mellan hem och skola kan ses på olika sätt (Eriksson, 2008a). Den svenska skolan har en svag tradition av att samverka med eller se föräldrar som samarbetspartners/resurser (Eriksson, 2008a). Ett flertal internationella studier lyfter fram skolkuratorer som en profession vars kompetens lämpar sig väl för arbete rörande samverkan mellan hem och skola (Huxtable & Blyth, 2002; Taylor & Adelman, 2000; Bemak & Comely, 2002; Bryan & Holcomb-McCoy, 2007; Epstein & Voorhis, 2010; Alvares, Bye, Bryant & Mumm, 2013; Drolet, Paquin & Soutyrine, 2006 & Walker, Shenker & Hoover-Dempsey, 2010) och det finns en strävan om mer förebyggande arbete för att motverka att problem uppstår (Kelly, Berzin, Frey, Alvarez, Shaffer & O´Brien, 2010; (Dupper, Rocha, Jackson & Lodato, 2014; Epstein & Voorhis, 2010 & Walker, Shenker & Hoover-Dempsey, 2010). Vi kan även se att främjande och förebyggande arbetet lyfts fram i skollagen (SFS 2010:800) och i riktlinjerna för den svenska elevhälsan (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016), men utan den tydliga koppling till föräldrasamverkan som finns internationellt.
Det finns ingen tidigare forskning om svenska skolkuratorers arbete i skolans samverkan med hemmen, varför denna studies avsikt varit att undersöka hur skolkuratorer ser på samverkan mellan hem och skola och att identifiera vilka förhållningssätt i socialt arbete samt förebyggande och åtgärdande insatser som skolkuratorer använder i föräldrasamverkan. Kuratorerna beskriver föräldrar som mycket betydelsefulla för barnens skolgång och samverkan med föräldrar som ett naturligt inslag i sitt eget yrkesutövande. Kuratorerna önskar att skolan ska ha mer samverkan med hemmen och ser ett behov av förändring i skolans förhållningssätt gentemot föräldrar. Analysen utifrån modell av Eriksson (2008a) visar att skolans generella förhållningssätt tycks vara väl förankrat inom isärhållandets princip. Formuleringen i vägledningen för elevhälsan som handlar om självreflektion och kollegiala samtal om skolans förhållningssätt och syn på föräldrar (Socialstyrelsen och Skolverket, 2016, s.79) och uppgifter om att föräldrar endast i begränsad omfattning medverkar vid utformandet av åtgärdsprogram (Skolverket, 2011) tolkas som att isärhållandets princip kan gälla även i större utsträckning än i denna studie. Vi har sett exempel på att även kuratorerna i
38
studien ibland agerar utifrån isärhållandets princip, även om de också ger exempel på arbetsuppgifter som kan placeras inom partnerskapsprincipen, framför allt i deras uttryck för hur de önskar att det skulle vara.
Eftersom skolkuratorers kompetens lyfts fram som betydelsefull i arbete rörande samverkan mellan hem och skola har vi utifrån typologi av Isaksson och Sjöström (2017) identifierat vilka förhållningssätt inom socialt arbete som skolkuratorerna använder i föräldrasamverkan. I likhet med det som framkom i Isakssons (2016) studie, att skolkuratorer har en specifik teknologi, kan vi se att samtliga praktikteoretiska förhållningssätten i typologin tydligt framträder i kuratorernas beskrivning av sitt arbete. I denna studie är arbete utifrån ett uppgiftscentrerat förhållningssätt den vanligaste formen av föräldrasamarbete som kuratorerna beskriver. Förhållningssättet leder per definition till åtgärdande insatser, eftersom de sätts in efter att ett problem uppstått och efter analys av materialet utifrån matris av Epstein och Voorhis (2010) kan vi konstatera att kuratorerna i huvudsak beskriver åtgärdande arbete runt enskilda elever där det uppstått problem.
Isaksson (2016) menar att kuratorerna utifrån sin grund i empowerment och det anti- förtryckande perspektivet skulle kunna ta en mer framträdande roll i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete. I denna studie beskrivs förebyggande arbete i lägre utsträckning, men vi kan se att en del av kuratorernas förändringsönskemål ligger inom ramen för förebyggande arbete och att deras önskemål om en förändring av skolans förhållningssätt ligger i linje med den nypublicerade litteratur (Chavkin, 2017) från USA som betonar vikten av ett paradigmskifte när det gäller skolans bild av föräldrar. Även riktlinjerna för elevhälsan uppmanar till självreflekterande samtal i skolan. Studien visar att kuratorerna ser att skolans generella förhållningssätt till föräldrar på olika sätt kan vara försvårande faktorer i skolan. De beskriver hur de arbetar med praktikteoretiska förhållningssätt som kan motverka uppkomsten av olika problem, men väljer så som många andra kuratorer världen över, att främst fokusera på enskilda elevärenden. Flera internationella studier visar att finns en skillnad mellan skolkuratorernas breda utbildning och de arbetsuppgifter de utför, på så sätt att kuratorer ägnar större delen av sin arbetstid till enskilda elevärenden (Dupper, Rocha, Jackson & Lodato, 2014; Epstein & Voorhis, 2010; Anand, 2010 & Lee, 2012). Även skolverket skriver att elevhälsan framför allt fokuserar på elevers ohälsa, på individnivå (Skolverket, 2014).
Slutligen bör svårigheterna att jämföra resultat från studier i olika länder uppmärksammas då det både finns skillnader i kontexten för skolkuratorsarbetet och olika antaganden om begrepps innebörd. På samma sätt som Eriksson (2008a) påvisar att exempelvis begreppet samverkan kan ha olika innebörd, kan vi se att vissa studier från USA utgår ifrån antagandet att samverkan mellan hem och skola sker med ett generellt och förebyggande syfte, medan vi även har sett ett flertal exempel på hur samverkan mellan hem och skola lika väl kan ha ett åtgärdande syfte. För studiens datainsamling hade en större undersökningsgrupp varit önskvärd. Resultaten visar på tendenser, men kan knappast generaliseras i någon utsträckning. Möjligen kan resultaten ge tankar om fortsatta forskningsområden.
39
Referenslista
Agresta, J. (2004). Professional role perceptions of school social workers, psychologists, and counsellors. Children & Schools, 26 (3): 151-163
Altshuler, S. J. & Webb, J. (2009). School Social Work: Increasing the Legitimacy of the Profession. Children & Schools, 31(4), 207-218.
Alvares, M. E., Bye, L., Bryant, R. & Mumm, A. M. (2013). School Social Workers and Educational Outcomes. Children & Schools, 35(4), 234-243.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Anand, M. (2010). Practicing Social Work in Schools: Reflections from Delhi. Practice, 22(4), 233-244.
Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna. Stockholm: HLS Förlag.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram- dokument eller verktyg: en fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Axford, N., Farrington, D. P., Clarkson, S., Bjornstad, G. J., Wrigley, Z. & Huthings, J. (2015). Involving parents in school-based programmes to prevent and reduce bullying: what effect does it have? Journal of Children´s services 10(3), 242-251.
Backlund, Å. (2007). Elevvård i grundskolan- Resurser, organisering och praktik. (Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet).
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Upplaga 3:1 Lund: Studentlitteratur AB Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. 4: uppl. Bemak, F. & Comely, L. (2002). The SAFI model as a critical link between marginalized families and schools: A literature review and strategies for school counselors. Journal of Counseling and Development, 80(3), 322-331.
Borgonovi, F. & Montt, G. (2012). Parental Involvement in Selected PISA Countries and Economics, OECD Education Working Papers, No. 73, OECD Publishing.
http://dx.doi.org/10.1787/5k990rk0jsjj-en
Bryan, J. & Holcomb-McCoy, C. (2004). School Counselors’ Perceptions of Their
Involvement in School-Family-Community Partnerships. Professional School Counseling, 7(3), 162-171.
Bryan, J. & Holcomb-McCoy, C. (2007). An Examination of School Counselor Involvement in School-Family-Community Partnerships. Professional School Counseling, 10(5), 441-454. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2). Stockholm: Liber AB.
40
Castro, M., Expósito-Casas, E., Lopez-Martín, E., Navarro-Ascencio, E. & Gaviria, J.L. (2015). Parental involvement on student academic achievement: a meta-analysis. Educational Research Review, 14, 33-46
Chavkin, N. F., (2017). Family Engagement with Schools: Strategies for School Social Workers and Educators. New York, NY: Oxford University Press, 2017.
Dor, A. (2012). Parents´ Involvement in School: Attitudes of Teachers and School Counselors. US-China Education Review B 11 (2012) 921-935
Drolet, M., Paquin, M. & Soutyrine, M. (2006). Building collaboration between school and parents: issue for school social workers and parents whose young children exhibit violent behaviour at school. European Journal of Social Work, 9 (2): 201-222.
Dupper, D. R., Rocha, C., Jackson, R. F. & Lodato G. A. (2014). Broadly Trained but Narrowly Used? Factors that Predict the Performance of Environmental Versus Individual Tasks by School Social Workers. Children & Schools, 36(2), 71-77.
Epstein, J. L. & Voorhis, F. L. (2010). School Counselors’ Roles in Developing Partnerships with Families and Communities for Student Success. Professional School Counseling, 14(1), 1-14.
Erikson, L. (2008a). Föräldrar och skola- olika innebörder. I A. Nilsson (Red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Samarbete med föräldrar - en relation som utmanar (s. 30-39). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Erikson, L. (2008b). Lärarens förtroendeskapande föräldrakontakter. I A. Nilsson (Red.) Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Samarbete med föräldrar - en relation som utmanar (s. 102-115). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Franklin, C., Kim, J. S & Tripodi, S. J. (2009). Meta-Analysis of Published School Social Work Practice Studies: 1980-2007. Research on Social Work Practice, 19(6), 667.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Healy, K. (2005). Social work theories in context. Creating framework for practice. Chippenham and Eastbourne: Palgrave Macmillan.
Huxtable, M. & Blyth, E. (Eds.). (2002). School social work worldwide. Washington, D.C.: NASW Press
Isaksson, C. (2016). Den kritiska gästen. En professionsstudie om skolkuratorer. Umeå Universitet.
Isaksson, C & Larsson, A. (2012). Skolkuratorsyrkets framväxt och utveckling I Sverige. Socionomens forskningssupplement, 32 (6), 24-33.
41
Isaksson, C. & Sjöström, S. (2017). Looking for ´Social Work´ in School Social Work. European Journal of Social Work, 20 (2), 191-202.
Jensen, E. & Jensen H. (2008). Professionellt föräldrasamarbete. Stockholm: Liber Jeynes, H. W. (2005). A Meta-Analysis of the Relation of Parental Involvement to Urban Elementary School Student Academic Achievement. Urban Education, 40(3), 237-269. Jeynes, W. (2012). A Meta-Analysis of the Efficacy of Different Types of Parental Involvement programs for Urban Students. Urban Education, 47(4), 706-742.
Jonson-Reid, M., Kontak, D., Citerman, B., Essma, A. & Fezzi, N. (2004). School Social Work Case Characteristics, Services, and Dispositions: Year One Results. Children & Schools 26 (1), 5-22.
Kelly, M. S., Berzin, S.C., Frey, A. J., Alvarez, M., Shaffer, G. & O’ Brien, K. (2010). The State of School Social Work: Findings from the National School Social Work Survey. School Mental Health, 3, 132-141.
Kurtz, D.P. & Barth, R. P. (1989). ’Parent involvement: cornerstone of school social work practice’. Social Work, 34 (5): 407-413.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Upplaga 3:1
Lee, J. (2012). School Social Work in Australia. Australian Social Work, 65(4), 552-570. Milerad J & Lindgren C., (Red.). (2014). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur AB
Nilsson, A. (Red.). (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Samarbete med föräldrar - en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Upplaga 4:1
Prop. 2009/10:165 (s. 276). Den nya skollagen- för kunskap, valfrihet och trygghet. Hämtad den 26 september 2017 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/proposition/den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och_GX03165 See, B. H. & Gorard, S. (2015). Does intervening to enhance parental involvement in education lead to better academic results for children? An extended review. Journal of Children´s Services, 10(3), 252-264.
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet
42
Sheldon, N. (2007). The School Attendance Officer 1900-1939: Policeman to Welfare Worker? History of Education, 36(6), 735-746.
Silverman, D. (2005). Doing qualitative research. London: Sage. 2:a uppl. Silverman, D. (2013). Doing qualitative research. Los Angeles: Sage. 4:e uppl.
Silverman, D. (2014). Interpreting Qualitative Data. 5:e upplagan. Great Britain: Ashford Colour press Ltd
SKL (Sveriges kommuner och landsting). (2017). Personalstatistik. Hämtad den 26 september 2017 från:
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/elevhalsaskolmat/elevhalsa.202.html Skolinspektionen. (2016). Omfattande frånvaro. En granskning av skolors arbete med omfattande frånvaro. Hämtad den 26 september 2017 från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Riktad-tillsyn/Skolpliktsbevakning/
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad den 26 september 2017 från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=28#anchor_28
Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Hämtad 2017-01-16 från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och- halsa/elevhalsan/sa-gor-andra/langre-artiklar-1.193347
Skolverket. (2014). Elevhälsan i skolan - teman med variationer. Hämtad 2017-01-16 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan/sa-gor-andra/langre- artiklar-1.193347
Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan (3. [rev.] uppl. ed.). Stockholm: Socialstyrelsen; Skolverket.
Taylor, L. & Adelman, H. S. (2000). Connecting Schools, Families, and Communities. Professional School Counseling 3(5), 298-307.
Teasley, M., Canifield, J. P., Archuleta, A. J., Crutchfield, J & Chavis, A. M. (2012).
Perceived Barriers and Facilitators to School Social Work Practice: A Mixed-Methods Study. Children & Schools 34(3), 145-53.
43
Unicef (2017) Hämtad den 26 september 2017 från: https://unicef.se/barnkonventionen
Walker, J. M., Shenker, S. S. & Hoover-Dempsey, K.V. (2010). Why do Parents become Involved in Their Children´s Education? Implications for School Counselors. Professional School Counseling, 14(1), 27-41.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 17 april 2016 från:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vetenskapsrådet. (2011) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilder, S. (2014). Effects of parental involvement on academic achievement: a meta- synthesis. Educational Review, 66(3), 377-397.
44