Genom att kommunicera utvecklas möjligheten till att lära och utveckla kunskaper på såväl individ, verksamhets men även regional nivå. Kommunikationen kan också möjliggöra samverkan som kan ske på olika sätt beroende på hur aktiva aktörerna är, vilka arbetsuppgifter de har och vilka resurser som kan tillhandahållas. Samverkan kan, som denna studie visat, utveckla en värdeskapande utbytesprocess men att högskolor och universitet kan behöva inta en ny roll för att möta förändringarna i det omgivande samhället.
Som studien också visade finns det behov av att samverka i olika former och antydningar till att det behöver ökas i framtiden i takt med att kraven på kunskaper ökar i arbetslivet.
Frågan är dock hur de ekonomiska neddragningarna på komvux påverkar antalet vuxna som vidareutbildar sig och söker till den högre utbildningen. Som utvecklingen är nu går vi från en tid där det gjordes investeringar i att utbilda vuxna till att idag minska utbildningsmöjligheterna. Det bör ge effekter för högskolor, universitet men även den privata och offentliga sektorn. Vad händer med ungdomarna och andra vuxna som vill ha en högre utbildning men som inte har de tillräckliga betygen och behörighetskraven? Vad händer inom den offentliga och privata sektorn när de är i behov av kompetenser om det inte finns tillräckligt med utbildad och tänkbar arbetskraft? Det är något som borde oroa alla aktörer eftersom utbudet av kunskaper riskerar att minska istället för att bildas.
Det blir därför viktigt att locka fler i tidigare åldrar till att vilja studera inom den högre utbildningen och fånga deras intresse i ett tidigt stadium. För att kunna locka krävs det mer samverkan i försök att utveckla utbildningar med ett innehåll och utformning som är lockande och möta den yngre generationen och fånga deras intresse. Det är bara viljan och fantasin som kan sätta stopp för möjligheterna finns om aktörerna vill se dem men det kräver som den multipla modellen i trippelhelix förespråkar, att aktörerna kan ta del av varandras olika roller, uppgifter och verkligheter. Det sker genom en fortlöpande kommunikation där var och en är ansvarig för att delge tydlig information men även ställer krav på varandra och att de uppfylls i den mån de är rimliga.
Svårigheten att mötas visade sig i denna studie kunna vara olika tidsperspektiv och att det kan påverka utformningen. Om högskolor och universitet hade längre tidsperspektiv gällande exempelvis studenternas praktik skulle eventuellt det kunna leda till ökad samverkan. Men för att uppnå det behövs en effektivare process för att kunna tillgodose företagarnas korta tidsperspektiv.
Avslutningsvis har denna studie gett mig ökad förståelse och medvetenhet för betydelsen av samverkan. Men studien har visat mer. Samverkan är en process som behöver språk, kommunikation, lärande, kunskapsbildning för att utveckla värdeskapande. Det är en process som behöver ett förarbete där aktörerna tillsammans tar reda på behoven och utformar åtgärder. Jag hoppas att denna studie bidrar till förståelse för samverkansprocessen men även att den kan vara en möjligheternas process. Förhoppningsvis öppnar fler dörren och intresserar sig för att delta i processen. Alla inblandade (studenter, högskolor, universitet, privat och offentlig sektor) har ansvaret för att se till att det blir en samverkansprocess
Relativt få studier av samverkansfrågor har gjorts under de senaste åren och därför finns det utan tvekan ytterligare behov av studier inom området, dels för att det tycks öka i omfattning, dels att förändringarna i arbetslivet allt oftare tycks medföra behov av ökad kompetens, kunskapsanalyser och tillgång till lämpliga pedagogiska former.
Ett förslag till fortsatta studier är att göra en fallstudie om hur samverkansprocessen fungerar mellan exempelvis en institution på en högskola eller universitet med en omgivande
aktör. Ytterligare förslag är att göra en studie kring de olika institutionernas arbete med samverkan för att nå ut till omgivande aktörer eller genomföra en studie om hur tidsperspektiven i de olika verksamheterna hindrar kunskapsbildningen och hur det skulle kunna åtgärdas.
REFERENSER
Andersson, C. (1994). Organsiationsteori. Lund:Studenlitteratur.
Andersson-E, Å. & Sylwan, P. Framtidens arbete och liv. Borås:Centraltryckeriet.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund:Studentlitteratur.
Brulin, G. (1998). Den tredje uppgiften. Stockholm:SNS Förlag och arbetslivsinstitutet.
Bruner, J. (2002). Kulturens väv. Uddevalla:Media Print.
Bryman, A. (2004). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö:Liber.
Brännlund, L. (1992). Konflikthantering. Borås:Centraltryckeriet AB.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken. Lund:Studentlitterattur.
Dysthe,O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm:Natur och Kultur.
Ellström,P-E, Gustavsson,B & Larrson,S. (1996). Livslångt lärande. Lund:Studentlitteratur.
Ellström, P-E. & Hultman, G. (2004). Lärande och förändring i organisationer.
Lund:Studentlitteratur.
Etzkowitz, H. (2005). Trippelhelix- den nya innovationsmodellen. Stockholm:SNS Förlag.
Giddens, A. (1979). Central Problems in Social Theory. Mac Millian:London.
Giddens, A. (1998). Sociologi. Lund:Studentlitteratur.
Granberg,O. (2003). PAOU-personaladministration och organisationsutveckling.
Stockholm:Natur och kultur.
Gustavsson, B. (2003). Kunskapande metoder. Lund:Studentlitteratur.
Hansen, M., Thomsen, P. & Varming, O. (1997). Psykologisk-pedagogisk ordbog.
Köpenhamn:Gyldendal.
Hansson, J. (1997). Skapande personalarbete - lärande och kompetens som strategi.
Falun.ScandBook AB.
Holme, I. & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik. Lund:Studentlitteratur.
Illeris, K. (1999). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund:Studentlitteratur.
Jacobsson, A. & Olsson, S. (1992). Berts vidare betraktelser. Stockholm:Rabén & Sjögren.
Kolb, D. (1984). Experential learning. Englewood Cliffs NJ. Prentice-Hall.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.
Lantz, A. (1993). Intervjumetodik. Lund:Studentlitteratur.
Liljequist, K. (1999). Skola och samhällsutveckling. Lund:Studentlitteratur.
Lundquist, L. (1985). Implementeringsstyrning. En struktur- och aktörsapproach. Stencil.
Statsvetenskapliga institutionen:Lund.
Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund:Studentlitteratur.
Olsson, B & Wiberg, U. (2003). Universitetet och den regionala utmaningen.
Göteborg:DocuSys.
Perriault, J. (1989). La logique de lúsage. Essai sur les machines á communiquer.
Paris:Flammarion.
Poire, M. & Sabel, C. (1990). The Second Industrial Divide:Possibilities for Prosperity. New York:Basic Books.
Sennett, R. (2000). När karaktären krackelerar-Människan i den nya ekonomin..
Stockholm:Atlas.
Silverman, D. (1970). The theory of organisations. London:Heinemann Educational Books LTD.
Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund:Studentlitteratur.
Svenning, C. (2000). Metodboken. Eslöv: Lorenz Förlag.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm:Bokförlaget Prisma.
Söderström, M. (1981). Personalutveckling i arbetslivet och återkommande utbildning.
Uppsala.Textgruppen i Uppsala AB.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund:Studentlitteratur.
Wirtén, P. (1997). Hellre fattig än arbetslös. Stockholm:Norstedts Förlag.
Ödman, P-J. (2005). Tolkning, förståelse, vetande. Stockholm:Norstedts Förlag.
Internetadresser
2007-03-25 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.HTM
2008-01-18 http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf
Tidningsartiklar och rapporter
Axelsson, S, Berglund, S och L-O Persson. (1994). Det tudelade kunskapssamhället. ERU, rapport, 81:1994.
Berggren, Christian, Brulin, Göran och Lise-Lotte Gustafsson. (1998). Från Italien till Gnosjö.
Om det sociala kapitalets betydelse för livskraftiga industriella regioner. Stockholm:Rådet för arbetslivsforskning:Nya jobb & företag. Rapport nr.2.
Bruner, J. (1990). Acts of meaning. Cambridge:Harvard University Press.
Gotlands Allehanda 1997 11 27
Gottfridsson, A. (2004). Personalutbildningens påverkan av individens möjlighet till utveckling av kompetens. Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola.
Gottfridsson, A. (2005). Betydelsen av kompetensutveckling inom olika verksamheter.
Karlskrona:Blekinge Tekniska Högskola.
Holmqvist, H., Fransson, A. & Sjöholm, F. (1995). Högskolans regionala betydelse.
Högskolan i Borås:Rapporter och publikationer.
Johannison, B. och Madsén, T. (1997). I entreprenörskapets tecken. En studie av skolning i förnyelse. Närings-handelsdepartementet:DS 1997:3.
Melman, S. (1970). Pentagon Capitalism: The Political Economy of War. New York:McGraw Hill.
Olsson, Elenor, Parck, Elise och Sakko, Emilia. (2007). Det krävs två för att dansa sambva-En studie om strategisk kompetensutveckling i företag i Kronobergs län. Växjö. Växjö Universitet.
Porter, M. (1998). Competetive Strategy. New York:Free Press.
Regeringens proposition (2001/02.15,) Den öppna högskolan.
Stockfeldt, S. (1988). Arbetslivets pedagogik-om kompetensutveckling i arbete och näringsliv.
Stockholm:Timbro/Affärsledaren.
Storstadsutredningen, SOU 1989:55 och 1990:36.
Söderström, M. (2003). Vad –är goda villkor i arbetet? Från psykosociala till existensiella funderingar. Socialt perspektiv, 1-2, 49-72.
Bilaga A
Intervjuarguide
Kontakt med universitetet
Hur många gånger de samverkat, exempel
Behov av kunskaper
Vilka behov av kunskap som funnits och kommer att finnas Hur behoven ska eller behöver lösas, projekt
Svårigheter och möjligheter med högskolan som resurs Er möjlighet att vara resurs för dem
Värden och värdeskapande Vilkas värden som är viktiga
Vilka värden som kan skapas genom samverkan Betydelse för arbetstagarna och verksamheten i stort
Vilka värden kan verksamheten erbjuda högskolan och tvärtom Förtroende för varandra
Hur samverkan mellan er och högskola kan förbättra för näringslivet men även för er själva och högskolan
Kommunikation
Hur har kontakten fungerat, bra, dåligt
Hur förbättra kommunikationen, möten eller andra förslag Informationsutbytet
Språket, anpassat till verksamhetens miljö eller mer teori