Diskussion Scenario 2, 3 och

Trots att en mer realistisk VA-taxa appliceras i modellen, det vill säga enligt _{​Scenario 2 - Höjd} VA-taxa med en fördubbling i förhållande till _{​Huvudscenariot​}, verkar det svårt att komma ifrån att det kostar mindre med en vattenklosett än en förbränningstoalett. Detta gäller i båda de undersökta kommunerna, men blir extra tydligt i Stockholm. Intressant är också att titta på hur den dubblade VA-taxan visar sig i totalkostnaden och dess skillnad mellan kommunerna. I Kalix ledde fördubblingen av VA-taxan nämligen till en nära nittioprocentig ökning av den årliga totalkostnaden, medan motsvarande ökning i Stockholm var 80 %. Detta beror på att VA-taxans brukningsavgifter från början stod för en större andel av totalkostnaden i Kalix än i Stockholm; när denna sedan dubblerades fick det alltså större utslag i Kalix. Att den redan från början är större i Kalix beror nog främst på att befolkningstätheten är lägre än i Stockholm. Jämför Kalix 9 invånare/km_​2 _{med Stockholms dryga 5 000 invånare/km}

​

2​_. , _{Även om det i}

119 120

Kalix tätort bor fler personer samlat är det fortfarande inte i närheten av Stockholms storleksordning, vilket innebär att färre personer ska dela på kostnaderna tillhörande vatten och avlopp. Dessutom finns i Stockholm helt andra möjligheter till skalfördelar, vilket redan utnyttjas med tanke på att där finns två stora reningsverk istället för som i Kalix elva små. Med ett bredare synsätt kan resultatet av _{​Scenario 2 - Höjd VA-taxa ​}tolkas som att landsbygdskommuners invånare kan komma att drabbas hårdare ekonomiskt av stundande vatten- och avloppsupprustning än storstadskommuners invånare. Detta samtidigt som det andra alternativet, förbränningstoaletten, i de flesta fall innebär ännu högre kostnader. En möjlighet som gör de två toaletterna mer jämförbara framförallt i Kalix skulle dock kunna vara att ett avtal med lägre elpris väljs, eller om elpriserna i framtiden sjunker överlag. I _{​Huvudscenariots} känslighetsanalys med ett lägre elpris landar det eldrivna systemet i Kalix på en kostnad på 4 100 kronor per person och år att jämföra med kostnaden för det vattenburna systemet i Kalix från_{​Scenario 2 på 4 200 kronor per person och år. Om det antagna elpriset på 10 öre per kWh är} rimligt eller inte är något som framtiden får utvisa. Detta syftar mest till att visa att det i glesbygden i framtiden potentiellt skulle kunna vara möjligt för de två toalettsystemen ur kostnadssynpunkt att konkurrera med varandra. Däremot ska tilläggas att det alltså, som

Scenario 3 ska illustrera, antagligen också kommer att krävas en ökad investering och

upprustning av elnätet inom en nära framtid. Dessutom innebär avfolkningen av landsbygden att färre personer måste bära kostnaden för ett växande elnät. 121Det är faktorer som troligen slår ut effekten av ett lägre elpris i systemet med förbränningstoaletter.

Gällande resultatet i _{​Scenario 3 - Höjd elnätsavgift förändrades totalkostnaden för det eldrivna}

toalettsystemet relativt jämnt mellan de båda kommunerna. Scenariot är tänkt att spegla en ökning av elnätsavgiften till följd av framtida investeringar i elnäten i och med upprustning och utbyggnad av dessa. Dock skulle scenariot också kunna ses som en spegling av att ett dyrare elnätsabonnemang används, alternativt som diskuterat ovan att färre personer måste bära

119_{​Ekonomifakta. ​Invånare i kommunen, Kalix.} 120_{​Ekonomifakta. ​Invånare i kommunen, Stockholm.}

121 _{Ellevio. ​Ellevios kommentarer på Energikommissionens rapport Kraftsamling för framtiden. ​s. 2.}

elnätets kostnader när den lokala befolkningsmängden på landsbygden minskar. Nätägarens olika abonnemang baseras främst på hur stor huvudsäkringen i huset är och huvudsäkringens storlek beror på hur mycket ström hushållet vill kunna använda samtidigt.122 Enligt tidigare överslagsberäkningar och konsultation med elektriker kommer inte införskaffandet av en förbränningstoalett i sig behöva innebära en uppskalning av huvudsäkringsstorlek, även om det såklart inte är en omöjlighet för vissa hushåll. Åtminstone i Kalix, där det finns ett abonnemang specifikt för lägenheter, ligger som tidigare nämnt denna studies typlägenhet på gränsen till den tillåtna årliga elanvändningen för att få använda lägenhetsabonnemanget. I denna studie har det dock för enkelhets skull antagits att kraven ändå är uppfyllda. Men eftersom elanvändningen är individuell är det i verkligheten möjligt att ett dyrare abonnemang hade varit nödvändigt. I både_{​Scenario 2 - Höjd VA-taxa och ​Scenario 3 - Höjd elnätsavgift ​}är det bara kostnader som ändrats jämfört med _{​Huvudscenariot​}. I _{​Scenario 4 - Färre toalettbesök däremot ändras både}

kostnad och energianvändning eftersom antalet toalettbesök per person och dag påverkar både den rörliga brukningskostnaden och energin som krävs för att driva toalettsystemet. Föga förvånande minskade energianvändningen påtagligt både i VA-systemet och det eldrivna toalettsystemet när antalet toalettbesök minskade från sex stycken till två. Energianvändningen i toalettsystemen är ungefär proportionell mot hur ofta toaletterna används och därför minskade energibehovet i båda systemen med ungefär en tredjedel i _{​Scenario 4 ​}. Det är förstås en stor absolut minskning, men förhållandet systemen emellan förblir detsamma och det vattenburna toalettsystemet är alltså fortsatt överlägset ur energisynpunkt.

Det kan vidare diskuteras hur rimligt det är med enbart två toalettbesök per dag. Förmodligen är det ovanligt med så få besök, men som nämndes i inledningen till _{​Scenario 4 - Färre} toalettbesök kan det ses som att resterande toalettbesök inte uträttas på den egna toaletten i hemmet. Detta innebär en markant kostnadsminskning för ägaren av en förbränningstoalett och en något mindre kostnadsminskning för ägaren av en vattenklosett, eftersom det eldrivna systemet har en större andel rörliga kostnader. Gällande den framräknade minskningen av energianvändning kan diskuteras huruvida den är rimlig eller inte med tanke på att toalettbesöken fortfarande utförs, med skillnaden att energianvändningen istället allokeras till en annan plats och toalett. Om det på arbetsplatsen finns vattenklosetter medan det i hemmet finns en förbränningstoalett kommer detta dock reducera den årliga energianvändningen markant, i och med att det vattenburna toalettsystemet innebär så pass mycket lägre energiåtgång. Värt att poängtera är att det ur ett samhällsperspektiv inte spelar det någon roll var toalettbesöken görs utan bara hur frekvent toaletterna i hela systemet används. _{​Scenario 4 - Färre toalettbesök får}

alltså störst relevans ur ett individperspektiv där den individuella toalettbesökaren analyseras. Förutom tanken att majoriteten av dygnets toalettbesök görs på arbetsplatsen eller på någon annan offentlig plats skulle en utvidgning av _{​Scenario 4 kunna göras där hushållet inte längre är} beläget i ett flerbostadshus. Om bostaden är belägen på landsbygden där egen mark finns skulle en tolkning av _{​Scenario 4 - Färre toalettbesök kunna vara att all urinering görs utomhus och att} det endast är de stora toalettbesöken som uträttas i toaletten. Resultatet skulle därmed visa på hur mycket energi som sparas in beroende på vilket toalettsystem som används. Dock är resultatet för Stockholm förmodligen inte särskilt representativt med tanke på att det just är

122_{​Vattenfall. ​Välj rätt huvudsäkring.}

storskaligheten och tätbebyggelsen som skapar skalfördelarna för energianvändningen och kostnaderna där, något som till stor del går förlorat i ett hus ute på landsbygden.

Till sist bör nämnas att resultaten för både det eldrivna och det vattenburna toalettsystemet troligen är underskattade vad gäller energianvändning i och med att flera delar i systemen bortsetts från, bland annat energin som krävs vid tillverkning och installation av ledningsnät och elnät. Eftersom liknande förenklingar gjorts i båda systemen bör jämförelsen dem emellan ändå kunna vara relativt korrekt. Däremot bygger beräkningarna på grova antaganden och för säkrare resultat borde därför en mycket noggrannare kartläggning av de båda toalettsystemens energianvändning göras.