I detta kapitel tolkas och diskuteras studiens resultat i relation till tidigare forskning samt uppsatsens syfte och frågeställningar. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med kunskapskravet i simning, med hjälp av följande frågeställningar: ’’Hur tolkar lärare
kunskapskravet i simningen utifrån läroplanen?’’, ’’Vilka moment ingår i
simundervisningen?’’ samt ’’Hur arbetar man pedagogiskt med problem som uppstår i samband med simundervisningen?’’.
Studien visar att alla lärare tolkar simkunnighetskravet på samma sätt och försöker få sina elever att uppnå detta mål. Enligt Utbildningsstyrelsen m.fl. (2008) är simkunnighetskrav samma i alla nordiska länder. Skolor i Finland använder sig också av kravet som är samma som i Lgr11. I kunskapskravet för livräddning använder sig lärare av flera olika tolkningar till skillnad från kunskapskravet i simning. Vår undersökning visar att lärarna prioriterar
simkunnighet, eftersom livräddningen inte är lika viktig. Skolverket gör kontinuerliga
mätningar om elevers simkunnighet. De mätningar som ingår i vår studie vänder sig dock mot elever som går i åk 5 och deras simkunnighet. Kraepelien-Strid (2006) har också gjort en enkät om simundervisning i skolorna och den enkäten visar att 51 % av eleverna i åk 9 är säkra på att de kan simma. Det vill säga att de klarar av kunskapskraven.
Vårt resultat visar att alla lärare har ett tydligt mål som eleverna ska uppnå samt att de tar hänsyn till elevernas olika förmågor. Många lärare nämnde att de har metodiskt stegrat deras undervisning och de realiserar undervisningen utifrån gruppens förmåga. Vi kan se att lärarna tänker på de didaktiska frågorna som enligt Larsson och Meckbach (2007) borde användas av alla undervisande lärare. Alla lärare har samma moment i simundervisningen och ett av momenten är att kolla om eleverna är simkunniga. Det finns tidigare forskningar om elevers simkunnighet som bl.a. Skolverket utfört och dessa betonar att det är simningen som ska finnas med som ett moment i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Vi hittade inte forskningar om hur det ser ut med livräddningen. Detta kan vi även koppla ihop med att det inte finns några tydliga krav för just livräddningen enligt Skolverket (2011), dock har alla lärarna har uppgett att de har livräddningsmomentet i samband med simningen. Vad som ingick i livräddningen var dock väldigt varierande, men det fanns vissa övningar som alla lärare använde sig av i sin undervisning. Studien visar att lärarna har en liknande uppfattning
32
om vilka moment som bör ingå i simningen/livräddningen. Sjödin (2008) beskriver att god vattenvana är en grund för att lära sig simma. Några lärare nämnde att vissa elever har haft svårigheter att börja träna olika simsätt, eftersom eleverna inte har känt sig så säkra i vattnet, vilket kan förklaras med en dålig vattenvana. Det var vanligt att lärarna använde sig av olika vattenvanaövningar och lekar i uppvärmningen, dels för att kunna se hur säkra känner sig eleverna i vattnet. Enligt de flesta lärarna skulle undervisningen anpassas till elevernas individuella förutsättningar och förmågor. Genom uppvärmningen med olika övningar anpassades undervisningen till elevernas förutsättningar genom variation i olika moment, exempelvis lekar, vattenvanaövningar eller 200 meters simning.
Många av lärarna nämnde att de inte använder sig av några teoriuppgifter i simningen, medan en av lärarna använder sig av ett teoretiskt prov. Provet handlade om simning och livräddning. Läroplanen betonar simkunnighet, men det står också att undervisningen i idrott och hälsa ska innehålla ”Badvett och säkerhet vid vatten under vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap” (Skolverket 2011 s. 53). Dessa kunskaper kan undervisas praktiskt, men det är även möjligt att använda sig av teoretiska uppgifter som fyller de praktiska uppgifterna. Alla lärare arrangerar extra tillfällen i simning för de elever som inte klarar kunskapskravet. Hur många extra simtillfällen varje skola har möjlighet att erbjuda sina elever varierar en hel del. Exempelvis på en skola arrangeras bara ett extra tillfälle och endast i åk 9. En annan lärare svarade att det inte finns något begränsat antal gånger för just extrasimningen.
Personligen började vi fundera på i fall detta verkligen stämde, det vill säga att eleverna fick så många extratillfällen som eleverna var i behov av. Några av lärarna nämnde att skolan inte har möjlighet att arrangera flera antal extra tillfällen i simningen. Lärarna förklarade detta genom att påstå att elevernas föräldrar också har ett ansvar att lära sina barn att simma. Vi förstår att skolan kan ha problem med att arrangera flera extratillfällen i simundervisningen och att det kan vara problematiskt att få alla elever att bli simkunniga. Det kan även vara svårt att få eleverna att förstå vikten av simkunnigheten i dagens samhälle. Om eleverna inte kan simma, så är läraren alltid skyldig till att kontakta deras föräldrar så att de är fullmedvetna om problemet.
33
Tidigare forskningar som handlar om elevers simkunnighet har genomförts med hjälp av kvantitativa undersökningar, men vi bestämde oss för att använda oss av kvalitativa
intervjuer. Detta eftersom det passade bättre för att uppnå vårt syfte, det vill säga att ta reda på hur lärare arbetar med kunskapskravet i simningen. Det vi har lärt oss genom att skriva C-uppsatsen, men framförallt genom att genomföra själva intervjuerna med lärare, är hur
simundervisning ser ut på olika skolor samt hur lärarna arbetar med kunskapskravet i simning. Att kunna se på simundervisning från olika infallsvinklar fick oss att förstå hur svårt det är att arrangera undervisningen i simhallen samt att få alla elever att förstå vikten av att vara
simkunnig i dagens samhälle. Det var intressant att få reda på att alla lärare var förberedda på att kunna lösa problem som hade kunnat uppstå i samband med simning, det vill säga när det visade sig att någon av eleverna var inte simkunnig. Lärarna kunde direkt berätta om vilka åtgärder de vidtog när det visade sig att elevens simkunnighet var otillräcklig för att uppnå kunskapskravet. De kunde även förklara på ett bra och förståeligt sätt om vilka krav de hade på sina elever samt vilka moment som ingick i deras undervisning i simhallen.
Simning är ett moment som även kommer att undersökas i framtiden, eftersom det alltid finns diskussioner och debatter i medierna om elevernas simkunnighet. Det är bra att ta reda på hur det ser ut med simningen och simkunnigheten i verkligheten utifrån olika infallsvinklar. Man skulle självklart kunna fortsätta med att fördjupa sig ytterligare i vårt undersökningsämne. Detta exempelvis genom att göra en större studie som skulle kunna omfatta hela Sverige, vilket medför fler skolor och fler lärare samt fler aspekter som påverkar undervisning i simningen. Fortsättningsvis skulle man även kunna fördjupa sig i skolans möjligheter att arrangera undervisningen i simhallen, exempelvis vad som påverkar att vissa skolor har fler tillfällen per år än andra. Slutligen tycker vi att simning är det viktigaste momentet i ämnet idrott och hälsa och att eleverna borde få möjligheter att lära sig simma redan på låg- och mellanstadiet.
34
Litteraturlista:
Andersson-Stenquist, L (red.). (1996). Simlärare. Farsta: Svenska simförb.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Björklund M. & Paulsson U. (2003) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Studentlitteratur AB, Lund
Comenius, J. (1999). Didactica Magna. Stora undervisningsläran. Lund: Studentlitteratur.
Ekengren, A-M. & Hinnfors J. (2012) Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. Studentlitteratur AB, Lund
Engström, L-M. (2013). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholms Universitets förlag
Jank, W. & Meyer, H. (1997). Nytta av kunskaper i didaktisk teori i Didaktik. Studentlitteratur AB, Lund
Kraepelien-Strid, E. (2007). Simkunnighet är viktigt, eller…? i Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB
Larsson, H. & Meckbach, J. (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB
Linde, G. (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB
Lundgren, U. (1979) Att organisera omvärlden – en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber
35
Meckbach, J. & Lundvall, S. (2007). Idrottsdidaktik – konsten att undervisa i idrott. I
idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB
Nordlund, A., Ingemar, R. & Larsson, L. (1997). Lek, idrott, hälsa: rörelse och idrott för
barn. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Rajala, K. & Kankaanpää, A. (2011). Simkunnigheten hos elever i sjätte klassen och vuxna i
Finland år 2011. Katajamäki Print & Media
http://www.suh.fi/files/201/uimataitoraportti_swe.pdf
Rønholt, Helle & Peitersen, Birger (red.) (2008). Idrætsundervisning: En grundbog i
idrætsdidaktik. København: Museum Tusculanum.
Sandahl., B (2004). Ett ämne för vem? Idrottsämnet i grundskolan 1962-2002 i Mellan nytta
och nöje – bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Norstedts
Schantz, P. (2008). Idrott utan tävlingar är död. [Elektronisk] Svenska Dagbladet, 19 aug. Tillgänglig: http://www.svd.se/kultur/understrecket/idrott-utan-tavlingar-ar-dod_1582013.svd
Sjödin, C. (2008). Simlärarboken. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Skolverket. (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm: Liber
Skolverket. (2004). Tillsyn av simkunnighet och förmåga att hantera nödsituationer vid
vatten.
Skolverket. (2010). Uppföljning av simkunnighet i åk 5.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
36
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan. 2, Supplement: kompletterande
anvisningar och kommentarer. Gymnastik, [Ny tr.], Utbildningsförl., Stockholm, 1970[1969]
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del: mål och riktlinjer,
kursplaner, timplaner, LIBER Läromedel/Utbildningsförl., Stockholm, 1980
Svenska Livräddningssällskapet. (2013). Tidigare statistik. [Elektronisk]
http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/statistik-och-sakerhet/drunkningsstatistik/tidigare-statistik
Svenska livräddningssällskapet. (2013). Antal omkomna till följd av drunkning under 2013. [Elektronisk]
http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/media/drunk-2013/drunkningsolyckor-2013.pdf
Svenska Simförbundet. (2013-09-15). Simkunnighet. [Elektronisk] http://iof3.idrottonline.se/SvenskaSimforbundet/Simkunnighet/
Uljens, M. (1997). Didaktik. Studentlitteratur AB, Lund
Utbildningsstyrelsen. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen
2004. Vammala: Vammalan kirjapaino Oy
Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet, Opetusalan Ammattijärjestö OAJ & Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund rf (FSL). (2008). Uimaopetus turvallisemmaksi. http://www.suh.fi/files/243/Uimaopetuskirje_paivitetty_300508.pdf
37
Bilaga
Intervjuguide
Vilka krav ställer du på eleverna inom simningen? Hur många lektioner per år genomförs i simhallen? Vem är det som håller i undervisningen?
Hur ser lektionsinnehåll ut?
Har ni även livräddning i sim momentet, vilka krav ställer ni på eleverna vid livräddningen? Det finns alltid elever som inte är med under olika tillfälle i simhallen. Hur löser ni detta för att få elever att uppnå kunskapskravet i simningen?