Studien tar avstamp i papperslösa immigranters begränsade rättigheter i en nationalistisk välfärdsstat och belyser några socialarbetares arbete och erfarenheter av gruppen när professionens etiska värden utmanas av dessa begräsningar. Resultatet visar på att kunskap, erfarenheter och organisatoriska ramar utgör en begränsning för socialarbetaren att kunna hjälpa papperslösa immigranter. Bristen på erfarenheter som kommunerna har av gruppen bekräftades även under vårt sökande av respondenter. Majoriteten av de kommuner som vi tog kontakt med uppgav att de inte hade några erfarenheter av papperslösa immigranter, vilket kan bero på att gruppen inte söker sig till myndigheter. Ytterligare skäl till att inte medverka kan handla om en rädsla att prata om frågan utifrån de oklarheter som finns kring hur ärenden ska hanteras (Cuadra & Staaf, 2014). Även en rädsla att i intervjusituation säga något som kan riskera att leda till negativa konsekvenser för en enskild individ utifrån den utsatta situation som papperslösa immigranter befinner sig i, kan vara en anledning att inte ställa upp. Vidare framkom i sökandet efter
28
respondenter en oklarhet kring vilka som innefattas i gruppen papperslösa immigranter då flera hänvisade till EU-migranter. Detta kan bero på en okunskap kring papperslösa immigranter, samt att förekomsten av gruppen inte uppmärksammas inom organisationen, på grund av de fåtalet papperslösa immigranter som vänder sig till kommunens Socialtjänst. Utifrån de respondenter som deltog i studien synliggjordes även en begränsad kunskap kring gruppens utsatthet i förhållande till globala orättvisor och maktstrukturer, vilket är ett resultat som bekräftar tidigare studier (Jönsson, 2014). Vidare visar studien att respondenterna upplever att den nationella lagstiftningen utgör en begränsning för att möta gruppens behov av stöd och hjälp samt att det finns praktiska hinder att hjälpa utifrån att papperslösa immigranter saknar id-handlingar, adress och bankkonto som krävs för att passa in i den byråkratiska organisationen.
Trots byråkratiska begränsningar som utgör hinder för att hjälpa papperslösa immigranter uttrycker våra respondenter möjligheter via frivilliga organisationer, vilket bekräftar tidigare forskning som påvisat att ideella organisationer utgör en stor del av det sociala arbetet med papperslösa immigranter (Hellgren, 2014; Jönsson, 2014). När det gäller nationell lagstiftning och internationella principer visar resultaten på att ingen av respondenterna beaktar de internationella principerna som de mänskliga rättigheterna och globala yrkesetiska riktlinjer vid hantering av ärenden gällande papperslösa immigranter. Tydliga hänvisningar görs däremot till den nationella lagstiftningen, vilket indikerar ett strikt förhållningsätt till regelverket. Samtliga av respondenterna uppger att riktlinjer saknas, vilket även tidigare studier påvisat (Cuadra & Staaf, 2014; Jönsson, 2014), men uttrycker inte explicit något behov av sådan vägledning vid hantering av ärenden gällande papperslösa immigranter. Med vår tredje frågeställning ämnade vi att studera eventuella etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med papperslösa immigranter. Med fokus på myndighetsutövning uttrycks inte explicit något etiskt dilemma, men respondenterna upplever att besluten kan vara problematiska. Problematiken som uttrycks i beslutfattande handlar om att papperslösa immigranters utsatta situation inte kan förändras genom Socialtjänstens insatser. För att hantera denna problematik hänvisar en av respondenterna till Migrationsverkets beslut och att bedömningen om stöd och hjälp måste göras utifrån en tillit till detta. Utöver problematik i myndighetsbeslut upplever respondenterna en känsla av maktlöshet i att hjälpen till papperslösa immigranter ligger utanför Socialtjänstens ramar.
Övergripande för våra resultat är att det finns begränsningar för socialarbetare att tillhandahålla papperslösa immigranter det sociala stöd som de är i behov av, utifrån en nationalistisk och exkluderande välfärdsstat (de los Reyes, 2006). Relevansen av en strukturell förändring synliggörs genom att flera respondenter ger uttryck för att inte kunna hjälpa då de måste förhålla sig till organisatoriska ramar. I detta fall blir ett socialt arbete på en politisk, strukturell nivå nödvändigt
29
för att möjliggöra för socialarbetarna att i det praktiska arbetet kunna hjälpa papperslösa immigranter i behov av stöd och hjälp. En strikt tillämpning av regelverket är något som genomsyrar respondenternas svar, vilket är ett signalement för en byråkratisk organisation (Weber, 1987). Eftersom lagstiftningen i sig är exkluderande innebär en strikt tillämpning av organisationens rutiner, regler och policy ett hinder för papperslösa immigranter att få stöd och hjälp av Socialtjänsten. Vidare förstärks denna exkludering genom samhälleliga normer präglade av kontroll av migration, som påverkar socialarbetaren i beslutsfattandet vilket studiens resultat samt tidigare forskning bekräftar (Furman et al., 2012). Dessa normer, som går emot professionens etiska värden med fokus på mänskliga rättigheter, har i detta hänseende visat sig överordna de sociala värdena och blivit en integrerad del i det praktiska arbetet, vilket även tidigare studier indikerar (Cuadra & Staaf, 2014). För att kunna hjälpa papperslösa immigranter i behov av stöd och hjälp krävs därför att socialt arbete, som profession med grunden i mänskliga rättigheter lyfter dessa värden och inte låter sig guidas av migrationspolitikens svängar, i synnerhet i en tid då främlingsfientliga partier vinner allt mer mark.
Genom denna studie har vi för avsikt att bidra med ökad kunskap och förståelse kring socialt arbete med papperslösa immigranters i Sverige. En förhoppning är att studien kan bidra till att öka medvetenheten hos professionella som arbetar med papperslösa immigranter, om gruppens utsatthet och de globala maktstrukturer som ger upphov till detta. Vår intention är även att studien skall utgöra ett kompletterande bidrag för tidigare studie inom forskningsfältet. Som även tidigare forskning konstaterat, påvisar vår studie ett behov av att lyfta mänskliga rättigheter i det praktiska sociala arbetet för att kunna tillgodose papperslösa immigranter stöd och hjälp, vilket utgör en central del i studiens kunskapsbidrag (Jönsson, 2014). Vi anser att vidare forskning är nödvändigt, utifrån den begränsade forskning som finns på området, för att synliggöra papperslösa immigranters levnadsvillkor i samhället, och öka gruppens möjligheter att få sina behov utifrån mänskliga rättigheter tillgodosedda. Genom ökad kunskap och medvetenhet kring papperslösa immigranters sociala utsatthet skapas förutsättningar för att i det praktiska sociala arbetet kunna bidra till social förändring.
30
Referenser
Akademikerförbundet SSR. (2013). Etik i socialt arbete: etisk kod för socialarbetare. Hämtad 2015-05-20 från http://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_i_socialt_arbete.pdf
Allwood, C. M., & Erikson G. M. (2010) Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur.
Biswas, D., Toebes, B., Hjern, A., Ascher, H., & Norredam, M. (2012). Access to health care for undocumented migrants from a human rights perspective: a comparative study of Denmark, Sweden, and The Netherlands. Health and human rights, 14(2), 49-60.
Björngren Cuadra, C. (2012). Irregular migrants challenging policy hierarchies and health professions: The case of Sweden. Journal of Hospital Administration, 1(2), 34-41.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cuadra, C. B., & Staaf, A. (2014). Public Social Services' encounters with irregular migrants in Sweden: amid values of social work and control of migration. European Journal of Social
Work, 17(1), 88-103.
De Genova, N. P. (2002). Migrant "Illegality" and Deportability in Everyday Life. Annual Review of
Anthropology, 31, 419-447.
de los Reyes, P. (2005). Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering. I P. de los Reyes & M. Kamali (Red.), Bortom vi och dom. Teoretiska reflektioner om makt, integration och
strukturell diskriminering. SOU 2005:41. Stockholm: Fritzes.
de los Reyes, P. (2006). Välfärd, medborgarskap och diskriminering. I P. de los Reyes (Red.), Om
välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. SOU 2006:37. Stockholm: Fritzes.
Dominelli, L. (2008). Anti-racist social work. Basingstoke: Palgrave Macmillan. Dominelli, L. (2010). Social work in a globalizing world. Cambridge: Polity Press.
Fischer, D. l. (2012). Mänskliga rättigheter: En introduktion. Stockholm: Norstedts Juridik.
Förenta Nationerna, FN. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 2015-05-20 från
http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Furman, R., Ackerman, A. R., Loya, M., Jones, S., & Negi, N. (2012). The Criminalization of
Immigration: Value Conflicts for the Social Work Profession. Journal of Sociology and Social
Welfare, 39(1), 169-185.
Granheim Hällgren, U., & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. In M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
31
Hellgren, Z. (2014). Negotiating the Boundaries of Social Membership: Undocumented Migrant Claims-making in Sweden and Spain. Journal of Ethnic and Migration Studies, 40(8), 1175-1191.
Humphries, B. (2008). Social work research for social justice. Basingstoke: Palgrave Macmillan. International Federation of Social Workers (IFSW) (2012). Statement of Ethical Principle. Hämtad
2015-05-20 från http://ifsw.org/policies/statement-of-ethical-principles/
International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW) (2012). The Global
Agenda for Social Work and Social Development: Commitment to Action. Hämtad
2015-05-20 från http://cdn.ifsw.org/assets/globalagenda2015-05-2012.pdf Johansson, H. (2008). Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber.
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska
begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.
Jönsson, J. H. (2014). Local reactions to global problems: Undocumented immigrants and social work. British Journal of Social Work, 44(Supp 1), 35-52.
Jönsson, J. H., & Kamali, M. (2012). Fishing for development: A question for social work.
International Social Work, 55(4), 504-521.
Kamali, M. (2008). Racial Discrimination: Institutional Patterns and politics. New york: Routlege. Kamali, M. (2015). War, violence and social justice: theories forsocial work. Burlington: Ashgate
Publishing Company.
Khosravi, S. (2006). Territorialiserad mänsklighet: irreguljära immigranter och det nakna livet. I P. de los Reyes (Red.), Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. SOU 2006:37. Stockholm: Fritzes.
Khosravi, S. (2010). An ethnography of migrant "illegality" in Sweden: Included yet excepted?
Journal of International Political Theory, 6(1), 95-116.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Magnusson, L. (2006). Håller den svenska modellen?: arbete och välfärd i en globaliserad värld. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Mattsson, T. (2014). Intersectionality as a Useful Tool: Anti-Oppressive Social Work and Critical Reflection. Affilia, 29(1), 8-17.
Röda Korset. (2013). Kartläggning av våldsutsatta papperslösa kvinnors möjligheter till skyddat
boende. Hämtad 2015-05-20 från
http://www.rosengrenska.org/pdfs/SRK.kartlaggning.pdf
Skolinspektionen. (2015). Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan
tillstånd. Hämtad 2015-05-20 från
http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/rikta de-tillsyner/2015/rapport-riktad-asyl-150324.pdf
32
Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialtjänstlagen (2001). Stockholm. (SFS 2001:453).
SOU 2010:5. (2010). Skolgång för alla barn. Stockholm: Fritzes.
SOU 2011:48. (2011). Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet. Stockholm: Fritzes. Strange, M., & Lundberg, A. (2014). Education as Hospitality. Peace Review, 26(2), 201-208. Swärd, H., Börjeson, M., & Hjern, A. (2007). Groups 'in the margins' (Chapter 9). International
Journal of Social Welfare, 16(Suppl 1), S219-S232.
Thullberg, P., & Östberg, K. (1994). Den svenska modellen. Lund: Studentlitteratur.
Thörn, H. (2012). Globaliseringens dimensioner: nationalstat, världssamhälle, demokrati och sociala
rörelser. Stockholm: Atlas.
Tjernberg, M. (2010). The Economy of Undocumented Migration: Taxation and Access to Welfare.
European Journal of Migration and Law, 12(2), 149-171.
United Nations High Commissioner for Refugees, UNCHR. (2014). UNHCR Global trends 2013. Hämtad 2015-05-20 från http://www.unhcr.org/5399a14f9.html
Weber, M., Lundquist, A., & Retzlaff, J. (1987). Ekonomi och samhälle: förståendesociologins
33
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledning
- Hur länge har du jobbat inom socialt arbete? Vilken enhet? - Vilken utbildning/arbetsuppgifter har du?
- Vad fick dig att välja yrket?
- Har du jobbat med socialt arbete utöver detta arbete? Erfarenheter av socialt arbete med papperslösa
- Vilken erfarenhet har du av möten med papperslösa immigranter i ditt arbete? - Hur kommer papperslösa immigranter i kontakt med er (av/genom vilka
personer/instanser/organisationer, etc.)? o I vilken sammanhang?
o Hur vanligt är det att du kommer i kontakt med den här gruppen?
- Vilken kunskap anser du att ni har om papperslösas sociala situation i er kommun? - Vilka typer av sociala problem och andra hälsomässiga, etc. uppfattar du att papperslösa
immigranter har?
Vilka hinder och möjligheter finns för socialarbetare att hjälpa papperslösa
- Vilken typ av hjälp och stöd upplever du att papperslösa immigranter är i behov av? - Upplever du att ni kan erbjuda papperslösa immigranter stöd och hjälp?
o Vilken typ av hjälp kan erbjudas? o Om inte, vad tror du att det beror på?
- Vilket ansvar anser du att Socialtjänsten har att hjälpa papperslösa att förbättra sina levnadsvillkor?
- På vilket sätt bidrar era insatser till förbättrade levnadsvillkor för målgruppen? - Vilka möjligheter har du utifrån din position som handläggare att hjälpa papperslösa? - Finns det något som begränsar dina möjligheter att hjälpa papperslösa?
- Vilken kompetens har ni i förhållande till socialt arbete med papperslösa? - På vilket sätt anser du att Sverige bör arbeta med sociala problem när det gäller
papperslösa immigranter?
- Ser du någon skillnad i ärendehantering barn/vuxna, män/kvinnor, etc.
- Samverkar ni med andra aktörer i samhället som frivilliga, privata aktörer, etc.? på vilket sätt?
Följer socialarbetarna nationella legala principer eller internationella deklarationer eller
en kombination av dessa
- Finns något som fungerar som vägledning i beslutsfattande i arbetet med papperslösa? o Finns riktlinjer gällande papperslösa?
34
o Finns det några nationella eller internationella riktlinjer som ni följer?
(Barnkonventionen, FNs deklaration om mänskliga rättigheter eller yrkesetiska riktlinjer)
o Uppmärksammas mänskliga rättigheter? o Tas de i beaktande vid beslutsfattande? - Hur hanterar du ärenden gällande papperslösa?
o Tror du att det kan det skilja sig åt mellan kommun/handläggare? o På vilket sätt skiljer det sig åt?
- Hur upplever du kunskapen om internationell och nationell lagstiftning och etiska principer i förhållande till socialt arbete med papperslösa immigranter?
Upplever socialarbetare något etiskt dilemma i att vilja hjälpa papperslösa och hinder i
myndighetsutövning
- Vad är avgörande för det beslut som fattas?
- Känner du att nationell/internationell lagstiftning och riktlinjer möjliggör/hindrar dig i ditt arbete med papperslösa immigranter?
- Vilka krav ställs på dig i förhållande till dokumentation, ekonomi, etc. i förhållande till målgruppen papperslösa?
- Tycker du att beslutsfattandet är problematiskt? o Vad är det som fungerar bra/dåligt? o Kan du beskriva på vilket sätt? o Hur hanterar du detta?
- Hur upplever ni den politiska och vetenskapliga debatten i Sverige i förhållande till sociala problem hos papperslösa?
- På vilket sätt upplever ni att den politiska och vetenskapliga debatten påverkar ert arbete?
- Hur har situationen fortskridit kring papperslösa under de åren du har arbetat inom socialtjänst?
Avslut
- Vad skulle kunna underlätta det praktiska arbetet med papperslösa? Lagstiftning, riktlinjer etc.
- Är det något du vill tillägga som vi inte har tagit upp? - Har du några andra funderingar kring intervjun?
35
Bilaga 2 Informationsbrev
Hej!
Vi heter Vanessa Öhrström Fernandez och Sara Andersson och studerar till socionom vid Mittuniversitetet i Östersund. Vi skriver för närvarande en C-uppsats vars syfte är att beskriva några socialsekreterares arbete med papperslösa immigranter. För vår studie är
socialsekreterares egna erfarenheter och upplevelser av mötet med papperslösa värdefullt och det är med anledning av detta som vi valt att kontakta er.
Vi söker socialsekreterare inom Socialtjänsten som är intresserade av att ställa upp på en intervju och som har kommit i kontakt med papperslösa immigranter. Med papperslösa immigranter avser vi personer som saknar uppehållstillstånd i Sverige.
Intervjuerna kommer vara 30-60 min långa och hela intervjun behandlas konfidentiellt, vilket betyder att den avidentifieras och materialet bevaras i säkerhet samt efter studiens fullföljande raderas. Intervjumaterialet kommer inte att kunna härledas till varken deltagare eller kommun. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Platsen för intervjun kommer bestämmas utifrån deltagarens önskemål. Intervjuerna bör genomföras från och med slutet av vecka 15 till och med vecka 18 utifrån den tidsram vi har att förhålla oss till.
Vi skulle vara tacksamma om ni ville medverka i denna studie som förhoppningsvis kan leda till ökad förståelse och kunskap om socialt arbete med papperslösa immigranter. Er information är värdefull och vi hoppas på ert deltagande!
Om ni undrar över något, tveka inte att ta kontakt med oss via mejl eller telefon. Ni kan även kontakta vår handledare och kontaktperson på avdelningen för socialt arbete Jessica H. Jönsson. Med vänliga hälsningar
Vanessa Öhrström Fernandez och Sara Andersson
Vanessa Öhrström Fernandez Sara Andersson
vafe1200@student.miun.se saan1215@student.miun.se
Handledare och kontaktperson: Jessica H. Jönsson
Avdelningen för socialt arbete Mittuniversitetet
831 25 Östersund 063-16 59 78
jessicah.jonsson@miun.se www.miun.se