I detta avsnitt sammanfattas och diskuteras studiens slutsatser, relevans och värde. Kritik mot genomförandet och avgränsningar tas upp samt frågeställningar som kan vara relevanta för vidare undersökning.
Resultatet av studien anses vara bra då syftet har uppfyllts och frågeställningarna besvarats. Studiegruppen har i denna rapport kunnat visa att systemet för materialhantering som används i materialflödet idag, inte tillförlitligt levererar material på rätt plats och inte heller vid rätt tidpunkt (Se avsnitt 4.4). Genom rotorsaksanalyser har studiegruppen kunnat visa att de huvud- sakliga problem som drabbar tillförlitligheten i systemet, har sin grund i arbetsmoment som utförs av operatörer. Studiegruppen har tagit fram ett koncept som mottagits positivt av företa- get och studien har skapat argument för att det genererade konceptet skulle vara en bättre lös- ning än det nuvarande systemet. Studiegruppen har kunnat kvantifiera vissa konkreta förbätt- ringar som systemet skulle bidra med och lyft fram kvalitativa fördelar med en automatiserad hantering.
Att konceptet som genererats ska kunna bidra till en ökad effektivitet, tillförlitlighet och en säkrare arbetsplats anses vara troligt utifrån denna studie. Det är dock värt att poängtera att samma eller liknande effekter rimligtvis borde vara möjliga att uppnå, utan att investera i ett automatiserat system. Studiegruppens bedömning är att många av de problem som är kopplade till den manuella hanteringen skulle kunna förbättras genom satsningar på andra verktyg inom LEAN som till exempel 5S eller Poka yoke (Liker 2004).
Studiens avgränsningar kan kritiseras för att vara för strama för att ge tillräckligt underlag för beslutsfattande eller för att detaljutveckla konceptidéerna till ett färdigt system. Studiens syfte om att generera konceptidéer för automatisk hantering kan också ifrågasättas då andra lösningar än automatisk hantering skulle kunna vara mer fördelaktiga men ändå inte övervägts i detta arbete.
Precis som Granlund m.fl. (2014) menar, behöver djupare detaljutveckling av systemet ske i samråd med leverantörer av teknologi och berörda avdelningar inom företaget, vilket det inte fanns tid att genomför inom tidsramen för studien. Studiegruppen anser dock att det genererade konceptet och studiens resultat är en bra utgångspunkt för företaget när de ska gå vidare i pro- jektet med att automatisera detta materialflöde.
Studiegruppen föreslår att man fortsätter projektet med att behandla frågor som rör informat- ionshantering och arbetsrutiner för det nya automatiserade systemet. Dessa områden anses vara nyckeln till att realisera värdet av investeringen i det nya systemet. Till exempel bör man titta närmare på;
• Hur och när ska operatörer lägga in ordrar för att få in nytt material till bearbetningscel- len vid rätt tidpunkt?
• Vilken information ska finnas tillgänglig för operatörerna för att de ska kunna säker- ställa ett tillförlitligt materialflöde?
o Lagersaldon?
o Förväntad väntetid innan ordrar hanteras av ledstaplarna?
• Kan IT systemet eller operatörer prioritera bland “väntande ordrar” i systemet för att till exempel;
o Minimera körsträckor?
KÄLLFÖRTECKNING
Allabolag (u.å). Meritor HVS AB. https://www.allabolag.se/5565500237/meritor-hvs-ab. [Hämtad: 2018-04-25]
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2014). Kvalitet från behov till användning. 5. Uppl. Lund: Student- litteratur AB.
Bolmsjö, S. G. (2012). Industriell robotteknik. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Malmö: Liber AB.
Granlund, A., Wiktorsson, M., Grahn, S. & Friedler, N. (2014). ‘Lean automation development: applying lean principles to the automation development process’, Konferenspapper, 21st Eu- rOMA Conference, Palermo, June 20-25. ss: 1-11. URN: urn:nbn:se:kth:diva-217653.
Jackson, M., Hedelind, M., Hellström, M. & Granlund, A. (2011). Lean Automation: Require- ments and Solutions for Efficient use of Robot Automation in the Swedish Manufacturing In- dustry. International Journal of Engineering Research & Innovation. 3(2): ss. 36-43. URN: urn:nbn:se:mdh:diva-23425.
Jacobsen, D. I. (2013). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Jonsson, P. & Mattsson, S. (2016). Logistik: läran om effektiva materialflöden. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Krajewski, J. L., Malhotra, K. M. & Ritzman P. L. (2015). Operations management: processes and supply chains. 11. Uppl. London: Pearson Education Limited.
Liker, K. J. (2004). The Toyota Way: 14 Management Principles from the World's Greatest Manufacturer. 1. Uppl. New York City: McGraw-Hill Education
Liker, K. J. (2009). The Toyota Way: Lean för världsklass. 1. Uppl. Malmö: Liber AB.
Linkedin (u.å). Meritor. https://www.linkedin.com/company/meritor/?originalSubdomain=se. [Hämtad: 2018-04-25]
Meritor (u.åa). Our history. http://www.meritor.com/ourcompany/history. [Hämtad: 2018-04- 25]
Meritor (u.åb). Work with us. https://www.meritor.com/workwithus/applyonline.aspx. [Häm- tad: 2018-04-25]
Meritor (2017). Meritor Announces Conversion Option for 7.875% Convertible Senior Notes Due 2026. http://investors.meritor.com/phoenix.zhtml?c=122961&p=irol-newsAr- ticle&id=2303788. [Hämtad: 2018-04-25]
Nasdaq (2018). Meritor, Inc. Revenue & Earnings Per Share (EPS). http://www.nasdaq.com/symbol/mtor/revenue-eps. [Hämtad: 2018-04-25]
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research Methods for Business Students. 5. Uppl. Edinburgh: Prentice hall.
Ullman, D. G. (2010). The mechanical design process. 4. Uppl. New York: McGraw-HIll. Ulrich, K. & Eppinger, S. (2014). Produktutveckling: Konstruktion och design. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Figurförteckning
Figur 1 - Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). The Research onion [Hämtat foto- grafi]. Research Methods for Business Students. Edinburgh: Prentice hall.
Figur 2 - Hart, R. (2017). Den inspirerande förbättringsmodellen DMAIC [fotografi]. https://traccsolution.com/blog/dmaic-problem-solving/ [Hämtad: 2018-04-25]
Figur 3 - Liker, K. J. (2004). A “4 p” model of The Toyota Way [Hämtat fotografi]. The Toyota Way: 14 Management Principles from the World's Greatest Manufacturer. New York City: McGraw-Hill Education
Figur 4 - Liker, K. J. (2004). The Toyota Production System [Hämtat fotografi]. The Toyota Way: 14 Management Principles from the World's Greatest Manufacturer. New York City: McGraw-Hill Education
Figur 5 - Bildspel av en fullastad gallerstapels uppbyggnad [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018- 04-11]
Figur 6 - Holistiskt perspektiv av materialflödet för lastgaller [Egenkonstruerad figur, Word 2016].
Figur 7 - Härdverkets rullbanor [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-04-11]
Figur 8 - Bearbetningscellen vid diffhjulsavdelningen [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30] Figur 9 - Manipulatorn vid bearbetningscellen [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30]
Figur 10 - Bildspel som visar laststation samt hanteringsprocess vid hämtning av tom gallerstapel [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30]
Figur 11 - Bildspel som visar hanteringsprocess vid stapling av härdgaller till fullastad gallerstapel [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30]
Figur 12 - Operatör placerar med truck lastbärare i rätt läge [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018- 01-30]
Figur 13 - Säkerhetsspärr i lås på lastbäraren [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30] Figur 14 - Säkerhetsspärr öppen på lastbäraren [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-01-30]
Figur 15 - Rörelse för pålastning av gallerstapel till lastbärare [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018- 01-30]
Figur 16 - Företagets nuvarande automatiska ledstaplare som används i fabriken [Eget foto- grafi]. [Hämtad: 2018-01-30]
Figur 17 - Paretodiagram baserat på tillhandahållen larmstatistik [Egenkonstruerat diagram i Word 2016].
Figur 18 - Rullbana fotad inne i Lindesbergsfabriken [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-04-11] Figur 19 - Kedjetransportör [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-04-11]
Figur 20 - Lyftbord [Eget fotografi]. [Hämtad: 2018-04-11]
Figur 21 – Holistiskt perspektiv av ett framtida materialflöde för [Egenkonstruerad figur, Word 2016].
Figur 22 - Ledstaplaren hämtar en gaffeladapter vid en fast station som ledstaplaren program- merats för att kunna lokalisera [Egenkonstruerad konceptskiss i Solidworks 2016]
Figur 23: Gaffeladapterna används för att hämta och lämna gallerstaplar på en tudelad rullbana
[Egenkonstruerad konceptskiss i Solidworks 2016]
Figur 24: Rullbanan kan drivas och hantera separeringsfunktionen så att gallerstaplar kan pre-
senteras sekventiellt för manipulatorn [Egenkonstruerad konceptskiss i Solidworks 2016]
Figur 25: Gallerstaplar kan lämnas och hämtas enligt samma princip vid lagret som vid rullba-
nan, med skillnaden att rullarna bytts ut mot en fast balk [Egenkonstruerad konceptskiss i So-
Tabellförteckning
Tabell 1: Arbetsmodellen översatt till en tidsplanen i form av ett gantt-schema [Egenkonstrue- rat gantt-schema Excel 2016]
Tabell 2 - Meritor. (2018). Produktionsinformation från bearbetningscellens datasystem [ta- bell]. [Hämtad: 2018-03-19]
Tabell 3 - Sammanställd materialhanteringstid vid bearbetningscellen [Egen tabell]. Tabell 4 - Sammanställd materialhanteringstid vid härdverket [Egen tabell].