Vi anser att i dagens samhälle är det lika viktigt att lära och undervisa barn i skolan om en hälsomedvetenhet, såsom bra kost och hur man bör ta hand om sig, som att lära dem det emotionella samspelet som är så aktuellt idag. Påtryckningarna utifrån är enormt stora och vi vet att övervikt och fetma är ett stort problem för barn och ungdomar i samhället. Vi som pedagoger ska lära eleverna att vara samhällskritiska vilket också innebär att vi måste ta ställning till de olika råd och rekommendationer som kommer från organisationer som t.ex. livsmedelsverket. Det krävs en stor kunskap från lärarnas håll att förmedla och skapa diskussioner i klassrummet som i sin tur ska leda till kunskaper och medvetenhet hos eleverna.
Under vår undersökning kunde vi tydligt konstatera att eleverna är medvetna om att de behöver regelbundna måltider för att orka med skolan. De två som inte äter frukost är i extra behov av att skollunchen infaller på sina rätta tider då de är mycket hungriga efter många timmar utan mat. Som rekommendationer från NNR visar på handlar det om att fördela maten procentuellt under dagen, vilket då nästan blir en självklarhet för det flesta om man äter frukost. Om man tittar på vad Lindberg (2007) skriver, är föräldrarnas uppgift för att inte skapa ett felaktigt matbeteende att aldrig tvinga sitt barn att äta. Barnet ska själv lyssna till sina hungers- och mättnadskänslor. Samtidigt som vi kan förankra det hon skriver så menar vi att det kan bli ett dilemma, för vad händer med de barn som faktiskt inte är hungriga på morgonen. Ska man som förälder tvinga i sitt barn mat och kanske skapa en bild av mat som jobbigt eller obehagligt. Alltför ofta kan ett medvetande leda till skuldkänslor. Du vet vad du borde göra och vad som är rätt att göra, men just i den stunden vill du inte eller orkar du inte. Detta ser vi en tendens av i vårt resultat då eleverna har en relativt god medvetenhet kring vad bra kost är och vad de bör äta, men det tar samtidigt emot att göra som de lärt sig. Vi tror att detta kan hindras genom kontinuerlig upprepning av information och inlärning om vad bra kost är och vad det får för goda konsekvenser av att äta bra.
Vad som också framkommer tydligt i intervjuerna är deras uppfattning om grönsaker som det allra nyttigaste i en bra kost. Detta tror vi är ett rätt så allmänt fenomen då man från barnsben blir präglad av vikten av att äta just grönsaker. Att deras kännedom om att grönsaker är nyttigt tycker vi är positivt men vad som saknas är medvetenheten om den kompletta
sammansättningen av en måltid. Å ena sidan är det en kunskap som inte helt oproblematiskt kan läras ut med tanke på ständigt nya forskningsresultat om vad som är bra att äta. Å andra sidan finns det ändå vissa grundstenar i en måltid som bör finnas med och som aldrig kan påverkas av forskarnas resultat. Det är detta som lärarna kan arbeta med och dela med sig till eleverna. Svårare blir det för föräldrarna som själva blir påverkade av medierna och dess konstanta förändring av rekommendationer kring kost. Paradoxalt nog har media ändå ett ansvar att faktiskt informera oss om förändringar om faktorer som kan beröra oss medborgare. Det kan ibland gå till överdrift och förvirra oss istället för att vägleda oss. Omedvetet eller medvetet förmedlar hemmet ett visst synsätt på mat till barnen. Ett sätt att förhindra detta, tror vi, är att föräldrarna tänker mer på hur de agerar inför barnen istället för att säga hur man bör äta. Tillsammans med skolan som ger dem konkret fakta och föräldrarna som visar hur de ska äta kan vi komma väldigt långt i kampen om medvetenheten om en bra kost hos elever och barn.
En myt som många kommit att tro är att det är den vardagliga maten som är onyttig men det är om man gör småätande till en rutin som det kan börja ske förändringar i den, från början, nyttiga kosten. Det är inte ofta vi går runt och småäter på potatis och rotfrukter, som är näringstäta livsmedel, utan oftast är det söta saker vi vill stoppa i munnen. Enligt oss ligger felet, som ofta sker, i att människan inte kan hantera just suget efter sötsaker då behovet av energirika livsmedel ligger i människans natur. Vi får stöd i detta av Hallberg (1993) som menar att ända sedan tidernas begynnelse har människan sökt efter livsmedel med högt energivärde. Detta är inte problemet i sig utan att tillgången av sötsaker för oss är oändligt. Oavsett tid på dygnet kan du tillfredställa ditt begär. Innebörden av en hälsosam kost är att du ska äta av allt och inte utesluta något livsmedel.
Vi ser ofta att i vårt samhälle kan det för många bara vara antingen svart eller vitt när det gäller sötsaker. Medan den ena totalt bojkottar allt som har med sött att göra, kränger den andre i sig för dubbelt så många. Riskerna att barn och unga tänker så är något som vi vill jobba för att verkligen sudda bort. Faran att speciellt unga tjejer tänker så är stor och oerhört viktig att alltid arbeta med. Vi fick lyckligtvis en positiv bild från eleverna när det handlade om sötsaker. Vi hör larmrapporter om att allt yngre barn fixerar sig kring sin kropp och vad de stoppar i sig men resultatet i vår undersökning visar på att de elever som vi intervjuade hade en sund inställning till mat och sötsaker. Det fanns inga tecken, hos speciellt tjejerna som man
dem förmodar vi är ett starkt och bra synsätt på mat från hemmet. Har man det som grund är det betydligt lättare att motstå fel intryck och agerande. Detta är något, tror vi, som föräldrar och pedagoger hela tiden måste arbeta med. Det kan inte vara ett tema i skolan under en period utan måste ständigt påminnas om i klassrummet. Vi pedagoger har ju privilegiet att vara med eleverna i matsalen. Vårt resultat visade att lärarnas roll har betydelse för hur eleverna beter sig och uppför sig. Det visade också på att eleverna uppskattade detta.
Under arbetets gång har vi intresserat oss för att få en fördjupad kunskap och förståelse om hur viktigt det är för barn att få en bra kunskapsbakgrund när det gäller bra kost. I vår framtida yrkesroll anser vi oss ha den fördelen att kunna delge kunskaper både genom teori i klassrummet och genom praktik i matsalen. Vår breda lärarutbildning med 0-12 årsperspektivet gör det möjligt för oss att arbeta med kostvanor redan från tidig ålder och därmed skapa en bra och trygg grund för eleverna inför framtidens utmaningar. Vi kan prata om mat i forum där barn upplever det som positivt och lustfyllt exempelvis i matsalen. Smakupplevelser är otroligt viktigt och vi pedagoger kan börja med det i mycket tidig ålder men vi får akta oss för att skapa en negativ upplevelse kring måltider. Det kan lätt hända om man tvingar barnet till något. Enligt Lpo 94 är det skolans uppgift att förmedla de värden som vårt samhälle bygger på. Genom tiderna har vissa värderingar och normer ändrats och tillkommit däribland emotionell träning och numera även matvanor som hör till livsstil. Vi vet att denna resa genom förändringar tar oss pedagoger med på nya och spännande uppdrag vilket gör läraryrket till en alltid utvecklande arbetsplats. Det är en utmaning som engagerar oss pedagoger att göra det bästa för eleverna oavsett vilka värderingar som framtiden bjuder oss på.
Eftersom eleverna tillbringar så mycket tid i skolan har vi också i uppgift att se till att eleverna mår bra. Vi har tidigare nämnt att faror kring för stor kroppsfixering för framförallt tjejer i tidig pubertet kan vara stor. Både som vuxen och professionell lärare är det viktigt att vi har kunskapen kring kost och matvanor så att vi kan se signalerna och upptäcka ett problem om det uppstår.
Som förebilder måste vi föregå med gott exempel. Lärare och alla pedagoger av dess slag ska precis som föräldrarna leva som vi lär. Vi ska visa eleverna en bra kost, inte bara berätta för eleverna vad en bra kost är. Man kanske inte alltid tänker på vilken otrolig påverkan vi har på
eleverna men det har vi faktiskt i alla avseenden. Vi tror att om man bara påminner sig själv det som pedagog varje dag kan vi göra skillnad hos elever utan att ens anstränga oss.
Av resultatet i vår undersökning och den information vi delgivits under vårt arbete av teoribakgrunden är vi eniga om denna uppfattning att slutsatsen för våra frågeställningar är följande: att eleverna är medvetna om vad de bör äta för att orka med en hel skoldag. Dock finns det ett litet antal elever som hoppar över ett av de viktiga målen trots medvetenheten. Detta visar på att majoriteten av eleverna i skolår 6 faktiskt äter som de lär. Skolan och hemmet har tillsammans sett till att eleverna lärt sig vad de bör äta för att må bra.
6.1 Självkritisk diskussion
Vår styrka i metodvalet var att använda oss av observationen som grund för intervjuerna. Hade vi gjort tvärtom hade resultatet sett annorlunda ut då påverkan från oss hade varit större. Vi har diskuterat i kapitlet ovan om hur viktigt det är att kontinuerligt prata om bra kost i skolan. Nackdelen med om vi hade gjort undersökningen i omvänd ordning hade varit att vi uppdaterat eleverna om vad som är bra kost och sedan när observationstillfället kommit hade de kanske tänkt på hur de la upp mat på tallriken. Vi inser nu i efterhand att undersökningen hade blivit djupare om fler tillfällen hade givits oss att observera. Många företeelser som skedde den dagen kan ha varit av rena tillfälligheter. Reliabiliteten hade varit större om observationen skett vid fler tidpunkter.
Oavsett om intervjuaren har öppna eller slutna frågor är tekniken att intervjua barn svår. Vi hade semistrukturerade frågor och vi märkte snabbt att deras svar blev kortare än vad vi hade trott, vilket ledde till att vi fick arbeta med det material som tillhandahölls. De korta svaren från eleverna fick oss att tänka om och ställa omformuleringar och följdfrågor. Vi gick in med observationsschemat i matsalen med tron att det skulle bli lugnare än vad det blev. Vi kan erkänna att det gick fort och att det var svårt att hinna med men vi löste det genom att gå runt och titta på deras tallrikar som en extra försäkran att vi inte skulle missa något. Vi kunde istället ha bett eleverna att komma och visa upp sina tallrikar för oss när allt var upplagt. Anledningen till varför vi inte gjorde det var att vi inte fick delta. I en strukturerad observation ska den som observerar stå utanför och iaktta.
Hade vi genomfört vår undersökning på fler skolor hade resultatet kunnat analyseras genom en jämförelse av de olika svaren från de olika skolorna. Det hade på sitt sätt varit intressant men vår frågeställning krävde inte detta.
6.2 Fortsatt forskning
Det finns redan en del forskning inom området bra kost men inte lika mycket om hur barn ser på bra mat. Vi hoppas därför att vår undersökning i en skolår 6 kan vara till hjälp för skolor och verksamma pedagoger att få reda på elevers medvetenhet kring bra kost och hur elever bör äta för att orka med en hel skoldag. Även föräldrar till eleverna tror vi kan ta del och få hjälp av vårt arbete.
Arbetet vi har gjort kan ligga till grund för fortsatt forskning inom pedagogers kunskaper kring elevers medvetenhet om bra kost för att kunna se vad deras elever redan vet och arbeta vidare i undervisningen därifrån. Andra grupper som kan forska vidare på eller ta del av vår forskning är dietister och skolsköterskor då även de kommer i kontakt med elever och deras matvanor.
Förslag till förändringar inom skolan kan vara att alla skolor inför obligatoriska pedagogiska måltider. Vi tror att om det alltid finns lärare med och äter med eleverna så kommer fler elever att bli medvetna kring vad bra mat är och hur man bör äta för att orka med en hel skoldag. Fortfarande spelar inte bara det man säger roll för kunskapsinlärning utan även hur man som pedagog agerar. Om alla som arbetar inom skolan tillsammans hjälps åt att titta efter signaler som tyder på att elever inte äter som de bör, kan skolan arbeta mer för att lära eleverna hur de ska lägga upp en bra kost för att orka med att gå i skolan.