9 Diskussion och slutsats
Målsättningen med att göra en modell som kan förbättra och effektivisera energiberäkningar på småhus på Företags B’s energiavdelning kan anses vara uppnådd med denna modell. Det tidigare arbetsförfarandet bestod i handberäkning, som var både tidsödande och oexakt. I modellen utvecklad i detta projekt kan en simulering utföras inom loppet av mindre än en minut och då kan även effektiviseringsåtgärder utredas. Styrkan med denna modell, förutom snabbheten och
flexibiliteten i indata, är att alla effektiviseringsåtgärder kan utredas i samband med varandra. Någon överskattning av besparingspotential av flera åtgärder kan inte göras, då en åtgärd påverkar
besparingsutrymmet för en annan åtgärd i denna modell. Att många inte tar hänsyn till detta har varit en återkommande iakttagelse i samband med litteraturstudien. En annan iakttagelse har varit att en sänkning av tappvarmvattentemperatur räknas som en direkt besparing i proportion till hur mycket temperaturen sänks. Här glömmer man alltså att detta inte kommer att påverka
temperaturen som användaren har på vattnet under t.ex. en dusch.
Att modellen har en stor känslighet för inomhustemperatur och verkningsgrad bör inte vara
förvånande. Dessa parametrar torde ge en hög känslighet i vilken energiberäkningsmodell som helst, då det är de parametrar som påverkar energianvändningen kraftigast. Vidare så valdes endast ett uppvärmningssystem för uppvärmningsbehovet, vilket borde ge en högre känslighet än om fler system hade valts i det simulerade fallet. Det är emellertid troligt att simulering med flera
uppvärmningssystem ger stora fel i förhållande till verkligheten, då de schabloner som används som täckningsgrader för olika system omöjligt kan träffa rätt för alla småhus. Önskvärt hade varit att testat modellen för ett antal småhus och jämföra resultaten med den köpta energin. Dessvärre har någon sådan möjlighet inte funnits inom ramen för detta examensarbete.
En brist i modellen är att inte någon statistisk undersökning (likt den som har studerats för hushållselsanvändningen) för hur användningen av tappvarmvatten ser ut för olika hushåll har hittats. Detta för att utveckla en mer exakt modell för tappvarmvattenanvändning, då den som används nu är väldigt enkel. En utvecklad modell skulle troligen göra en uppräkning av
tappvarmvattenförbrukningen i de hushåll där ungdomar bor, då dessa kan tänkas duscha längre än t.ex. pensionärer.
97
Källförteckning
1Swedisolsrekommendationer kring förbättring av klimatskärmen, hämtad 2010-10-17 på; http://www.swedisol.se/sw3193.asp
2 Energiläget 2006, Energimyndigheten. ID-nr: ET2006:43. Artikelnummer: 1858.
3 Aktuella bidrag och stöd du kan söka, Energimyndigheten (2009). Hämtad 2010-04-18 på; http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/
4 Energideklaration, Energirådgivarna. Hämtad 2010-04-20 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?Itemid=51&id=62&option=com_content&task=view
5 Energideklaration av byggnader, Energimyndigheten (2009). Hämtad 2010-04-18 på;
http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Lokaler-och-flerbostadshus/Aga/Energideklaration-av-byggnader/
6Värmebehovsberäkning Kursmaterial Installationsteknik FK, L. Jensen (2001). Hämtad 2010-04-17 på: http://www.hvac.lth.se/pdf/varmebeh.pdf
7Energistatistik för svenska småhus 2008, Energimyndigheten. ISSN: 1654:7543, Hämtad 2010-04-05 på;
http://213.115.22.116/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/StorageItem/60373ee0cdc7 43898284fec420067527/2128W.pdf
8 Tillämpad termodynamik, I Ekroth (2006). ISBN: 978-91-44-03980-0
9Heating, ventilating, and air conditioning 6:e upplagan, F. McQuistion (2005). ISBN: 978-0-471-47015-1
10 Din uppvärmning, Energimyndigheten (2010).Hämtat 2010-04-17 på: http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/
11Energieffektiviserande åtgärder i trähus, S. Olof Hägerstedt (2007). Examensarbete TVBH-5056 Lund Avdelningen för Byggnadsfysik 2007
12 Termiska beräkningar, Boverket (2003). ISBN 91-7147-770-5.
13 Heating, ventilating, and air conditioning 6:e upplagan, F. McQuistion (2005). ISBN: 978-0-471-47015-1
14 Tillämpad byggnadsfysik, B Petersson (2001). ISBN: 91-44-01897-5.
15 Köldbryggors inverkan på energianvändningen, J. Svensson (2006). Lunds tekniska högskola, ISBN: 91-85147-17-6.
16 Energibesiktning av byggnader, SIS Förlag 2007, Stockholm, Karin Adalberth och Åsa Wahlström, Tryckt hos Elanders Infologistic Väst AB, Göteborg. ISBN: 91-7162-687-5
17 Bilaga F. Formler för Ψ-värden - Övriga köldbryggor, Isolerguiden bygg 06. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.swedisol.se/sw1010.asp
18Aton teknikkonssult AB´s ”Energideklarering av bostadsbyggnader: Metoder för besiktning och beräkning Version 2 • Reviderad januari 2007”
19 Samtal per telefon med Eje sandberg på Aton Teknikkonsult AB 2009-12-15
20Bilaga D. Formler för U-värden - Byggdelar mot mark, Isolerguiden bygg 06. Swedisol. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.swedisol.se/sw969.asp
21Golv på mark, L. Harderup (1993). Statens råd för byggnadsforskning. ISBN: 91-540-5559-8.
22Beräkning av byggnaders energiförbrukning och Uppvärmningseffekt - Anvisningar 2007, Mijöministiriet, Bostads- och byggnadsavdelning, (2007), hämtad 2010-04-17 på; http://www.finlex.fi/data/normit/29520-D5-190607FINAL-svenska.pdf
23Sustainable Energy Utilisation, H Jonsson 2005. Department of Energy Technology. KTH - Stockholm
24 Fönster och dörrar, Energimyndigheten. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga- energianvandning-i-hemmet/Fonster-och-dorrar/
25 Fakta om fönster, hämtad 2010-04-10 på; http://www-v2.sp.se/energy/ffi/fakta_fonster.asp
26 Spara energi med rätt fönster, E. Broomé (2009-02-16). Vi i villa nr: 2/2009. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.viivilla.se/Energi-varme- vvs/Fonster-dorrar/Spara-energi-med-ratt-fonster.aspx
98
27ENERGIKONSUMTIONEN I VILLAN, S. Wu (2008). Institutionen för Energiteknik, KTH.
28 Fastighetsenergiprogrammets schabloner för U-värden på väggar utvecklat av EnergiVision AB.
29Elib-undersökningarna rapport nr 8 - Energisparpotentialer i bostadsbeståndet , B. Eriksson. ISBN: 91-7111-054-2, finns att hämta på: http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/sa-mar-vara-hus/om-undersokningen/Om-ELIB/
30Täta fönster och dörrar, Energimyndigheten (2008). hämtad 2010-04-10 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Lattlast/Sa-har-kan-du-spara-energi/Tata-fonster-och-dorrar/
31Ventilation. hämtad 2010-04-17 på; http://www-v2.sp.se/energy/ffi/ventilation.asp
32 Energibesiktningsmetoder ʹ ett samlingsdokument, Boverket 2006, ISBN: 91 7147 990-2.
33 Ventilation. hämtad 2010-04-17 på; http://www-v2.sp.se/energy/ffi/ventilation.asp
34 Indata för energiberäkningar i kontor och småhus, boverket 2007, ISBN: 978-91-85751-65-5.
35 Elib-undersökningarna rapport nr 6 ʹ Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, N. Tolstoy. ISBN: 91-7111-054-2, finns att hämta på: http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/sa-mar-vara-hus/om-undersokningen/Om-ELIB/
36Indoor Environmental Factors and its Associations with Asthma and Allergy Among Swedish Pre-School Children, L. Hägerhed Engman (2006). Lunds Unviersitet. ISBN 91-88722-35-X
37Beräkning av byggnaders energiförbrukning och Uppvärmningseffekt - AŶǀ ŝƐŶŝŶŐĂƌ DŝůũƂŵŝŶŝƐƚĞƌŝĞƚ BŽ ƐƚĂĚƐͲ ŽĐŚ byggnadsavdelning, (2007), hämtad 2010-04-17 på; http://www.finlex.fi/data/normit/29520-D5-190607FINAL-svenska.pdf
38Anvisningar för val av brukarindata för beräkning av specifik energianvändning i bostäder, P. Levin (2009), Svebyprogrammet Projektrapport 2009-04-14Projektengagemang Energi & klimatanalys AB.
39Hushållsel i direktiv, beräkningar och verklighet, H Bagge (2006). Lunds Universitet. Hämtad 2010-04-17 på:
http://www.byfy.lth.se/Publikationer/semuppg2006/_Q_Bagge=2Cm=2Efl=2EUppsats=2CslutversionHush=E5llsel_i_direkti_=v%20ber%E4 kningar%20och%20verklighet.060616.pdf
40 Modellering av lastkurvor för hushållsel utifrån tidsanvändningsdata, J Widén (2008). Elforsk rapport 08:54
41 Analys av belastningskurvor för småhus med hjälp av Artificiella Neurala Nätverk, T. Hermansson (2004). Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Universitet ʹ Lunds Tekniska Högskola. ISSN 0282 ʹ 1990
42HUSHÅLLENS ELANVÄNDNINGSMÖNSTERIDENTIFIERADE I VARDAGENS AKTIVITETER, K Karlsson (2008). Arbetsnotat Nr 330, september 2008 Linköpings Universitet, hämtad 2010-04-17 på:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Energifakta/F%c3%b6rb%c3%a4ttrad%20energistatistik/Festis/hushallelanv.pdf
43 FRITIDSHUS - Energiförbrukningen och dess potentiella förbättring, S Hou (2008). Department of Energy Technology KTH.
44 Energihandboken, R. Jonsson (2008). ISBN: 978-91-633-3324-8.
45Refrigerating Engineering, E. Granryd (2005). Department of Energy Technology KTH.
46 Marknadsöversikt ʹ Värme i småhus, Energimyndigheten och konsumentverket (2006). Nedladdad 2010-04-17 på; http://www.energiradgivningen.se/index.php?Itemid=64&id=7&option=com_content&task=view
47 Viktigt att veta om eldstäder, Vi i villa (2004-10-15). Hämtad 2010-04-17 på; http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/viktigt-att- veta-om-eldstader.aspx
48 Möte med Solfångar expert Peter Kjaerboe (Forskningsingenjör KTH) 2009-10-08.
49 Enligt Schabloner från Energikalkyl.
50 Samtal med Jan-Erik Nowacki Värmepumpexpert 2009-10-12 (Forskare KTH).
51 Energibesiktningsmetoder ʹ ett samlingsdokument, Boverket 2006, ISBN: 91 7147 990-2.
52 Litteraturöversikt - beteendestudier och elanvändning. Profu 2010, fanns att hämta 2010-04-17 på; http://www.elanprogram.nu/rapporter/litteratur_profu.pdf
53 Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier, Energimyndigheten (2007),ISSN 1403-1892
99
55End-use metering campaign in 400 households in Sweden - Assessment of the Potential Electricity Savings, J. Zimmermann (2009) Hämtad 2010-04-17 på;
http://www.energimyndigheten.se/Global/Energifakta/F%c3%b6rb%c3%a4ttrad%20energistatistik/Festis/Final_report.pdf
56Utformning av energieffektiva bostäder, H. Sundqvist (2007). Exjobb på lundsuniversitet ISBN 91-85147-16-8
57 Normalårskorrigering av energianvändningen i byggnader ʹ En jämförelse av två metoder, L Schulz (2002). Hämtad 2010-04-17 på; http://www.effektiv.org/pdf_filer/Rapport%202003-01.pdf
58 Litteraturöversikt - beteendestudier och elanvändning, Elforsk (2005), hämtad 2010-04-17 på; http://www.elanprogram.nu/rapporter/litteratur_profu.pdf
59 Energibesiktningsmetoder - ett samlingsdokument, N. Tolstoy (2006). Boverket ISBN: 91 7147 990-2
60 Kalkylering och för produkter och investeringar, U. Olsson (2008). ISBN:978-91-44-02249-9
61Livscykelkostnad; hämtad 2010-11-12 på; http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid- inkop/Livscykelkostnad/
62 Beräkna LCC; hämtad 2010-11-13 på; http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivisering-i-foretag/Stall-krav-vid- inkop/Livscykelkostnad/Berakna-LCC/
63 Energideklarering av bostadsbyggnader Förslag till svensk metodik Huvudrapport ʹ förkortad version, Aton teknikkonsult AB (2005).
64 Energimyndigheten om isolering. Hämtad 2010-04-10 på; http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i- hemmet/Isolering/
65 Varför Isolera?, hämtad 2010-04-17 på; http://www.swedisol.se/sw1886.asp
66 Faktablad om isolering från energirådgivningen (2009). Hämtad 2010-04-17 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=53
67 Hälften bort! Energieffektivisering i befintlig bebyggelse, Boverket (2008). Pdf: ISBN: 978-91-85751-90-7
68 Schabloner från Fastighetenergisprogrammet utvecklat av EnergiVision AB.
69 Lönsamma sätt att spara energi ʹ Lathund, Sparkraft (2000) hämtad 2010-04-17 på; http://www.sparkraft.nu/infobase/document/4767.pdf
70 Innemiljö, ventilation, radon, Energirådgivningen, hämtad 2010-04-10 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=53
71 Del 2, Boverkets byggregler, BBR 6:1 Allmänt 6 Hygien, hälsa och miljö, (Boverket 2008). Hämtad 2010-10-18 på; http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2008/Regelsamling-for-byggande-BBR-2008/
72 10 energiråd för småhus, Energirådgivningen (2009). Hämtad 2010-04-18 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=53
73 Lönsamma sätt att spara energi ʹ Lathund, Sparkraft (2000) hämtad 2010-04-17 på; http://www.sparkraft.nu/infobase/document/4767.pdf
74 Erfarenhet från praktik och arbete med examensarbete på Företag B (2009).
75 Marknadsöversikt ʹ Värme i småhus, Energimyndigheten och konsumentverket (2006). Nedladdad 2010-04-17 på; http://www.energiradgivningen.se/index.php?Itemid=64&id=7&option=com_content&task=view
76 Solvärme ʹ inga utsläpp, M. Backman (2008-09-16). Vi i villa nr 8/2008. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.viivilla.se/Energi-Varme- VVS/Fornybar-energi/Solvarme-inga-utslapp.aspx
77 Bergvärme ʹ Så funkar det, M. Backman (2005-02-15). Vi i villa nr 1/2005. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.viivilla.se/energi-varme-och-vvs/bergvarmepump--sa-funkar-det.aspx
78 Villavärmepumpar ʹ Energimyndighetens sammanställning av värmepumpar för småhus, Energimyndigheten (2006). ID-nr: ET2006:25. Art.nr: 1807.
100 80 10 energiråd för småhus, Energirådgivningen (2009). Hämtad 2010-04-18 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=53
81 Belysning, Energirådgivningen (2009). Hämtad 2010-04-18 på;
http://www.energiradgivningen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=53
82 Rot avdrag, Energimyndigheten (2009). Hämtad 2010-04-18 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/ROT-avdrag/
83Aktuella bidrag och stöd du kan söka, Energimyndigheten (2009). Hämtad 2010-04-18 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag-och-stod-du-kan-soka/
84 Husarbete/ROT, Skatteverket. Hämtad 2010-04-18 på;
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/husarbeterot.4.2e56d4ba1202f95012080002966.html?posid=2&sv.search.q uery.allwords=rot
85Information om stöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus, Boveket (2009). Blanket nr: 1159 utg 12. Hämtad 2010-04-18 på; http://www.boverket.se/Global/Bidrag_o_stod/Dokument/Blanketter/Konv.dir.el/1159_12_Info_konv_dir_el.pdf
86 Hur söker man stödet, Energimyndigheten (2010). Hämtad 2010-04-18 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella- bidrag-och-stod-du-kan-soka/Stod-till-solceller/Hur-soker-man-stodet/
87Stöd till solvärme, Energimyndigheten (2009). Hämtad 2010-04-18 på; http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Aktuella-bidrag- och-stod-du-kan-soka/Bidrag-till-solvarme/
88Sensitivity analysis techniques for building thermal simulation programs, K.J Lomas (1992). Scholl of the Built Environment, De Montfort University.
101
Bilaga Tappvarmvatten
Tabell Tappvarmvatten
Källa: Aton teknikkonssult AB´s ”Energideklarering av bostadsbyggnader: Metoder för besiktning och beräkning Version 2 • Reviderad januari 2007”
102