3.1 Resultat av den genomförda utredningen
Efter en inledande genomgång av mönsterrättens bedömningsgrunder kan det konstateras att flera faktorer som vid en särprägelsbedömning är av relevans även har stor betydelse vid defi- nitionen av den kunnige användaren. Såväl helhetsbedömningen, variationsutrymmet som produktklassen har betydelse vid kartläggande av vem som utgör denna person till måttstock i varje enskilt fall.
En helhetsbedömning indikerar att den kunnige användaren inte är lika insatt som fackman- nen som är en expert på området då denne går ner på detaljnivå i sin bedömning. Vid helhets- bedömningen har i rättspraxis även den oklara minnesbilden kommit på tal, bland annat i för- enade målen C‑101/11 P och C‑102/11 P150. Enligt EU-domstolen var detta en godtagbar ut-
gångpunkt, trots att det är ett begrepp som vanligtvis används i varumärkesrättsliga frågor. Även denna slutsats talar för att den kunnige användaren inte utgörs av en expert.
Som konstaterats tidigare kan den kunnige användarens helhetsbedömning av formgivningen ske både genom direkt- och indirekt jämförelse. Detta beror på vad som är möjligt eller lämp- ligt med hänsyn till den aktuella sektorn som formgivningen härrör inom. Huvudregeln får dock tolkas vara att en direkt jämförelse först och främst ska ske om så är möjligt. Sker en indirekt jämförelse tas även hänsyn till minnesbilden.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
149 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-
10153) ECLI:EU:C:2011:679.
150 C-101/11 P Domo från18 oktober 2012, Neuman and Galdeano del Sel / José Manuel Baena Grupo (C-
I rättspraxis och i lag har det klargjorts att den bedömning som den kunnige användaren ska göra ska bestå av en helhetsbedömning där ett öga för detaljer inte krävs. Dock har EU- domstolen i återkommande fall diskuterat uppfattningen av detaljer i formgivningar. Bland annat i mål T‑525/13151 gick domstolen in på detaljer i de berörda mönstren. I det målet fick de små järnringarna som fäster handtagen på väskan en stor betydelse då det diskuterades hur ljuset släpptes igenom dessa ringer och på så sätt påverkade hur pass synbara de blev i de olika formgivningarna. Detta kan tyckas motsägelsefullt då det klart framgår att det är den kunnige användarens helhetsintryck som ska vara avgörande, däremot har det vid diskussion- er kring detaljer i mönster resonerats om hur de påverkar helhetsintrycket och inte vidare de- taljerna i sig gör intrång. Förmågan att uppfatta och väga in detaljer i helhetsbedömningen talar för att den kunnige användaren är mer uppmärksam och kunnig än en genomsnittskon- sument.
Vid bedömning av särprägel påverkas den kunnige användarens helhetsbedömning av vidden på variationsutrymmet för produktens mönster. För ett mönster som ingår i en produktklass där friheten och variationsutrymmet är begränsat är kravet på särprägel lägre än för ett möns- ter inom en produktklass där variationsutrymmet är stort. Är variatonsutrymmet begränsat får små detaljer en större betydelse för hur den kunnige användaren uppfattar mönstret och vilket helhetsintryck mönstret ger. Frågan är då om inte den kunnige användaren i vissa fall kan hamna väldigt nära fackmannen i sin bedömning av ett mönster och i andra mycket närmare genomsnittskonsumenten. Detta torde i så fall även innebära att den kunnige användarens uppmärksamhetsnivå samt hur väl informerad denne anses vara skiljer sig avsevärt från fall till fall beroende på mönster och produkt som mönstret avser.
Diskussioner kring detaljer och möjligheten att beakta den oklara minnesbilden tyder på att mönsterrättens kunnige användare som måttstock är ett mellanting mellan genomsnittskon- sumenten och fackmannen samt att denna persons kunnighet kan pendla mycket mellan dessa utifrån vilken produktklass det rör sig om och hur pass stort variationsutrymmet är.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
151 T-525/13 Dom från 10 september 2015, H&M Hennes & Mauritz / OHIM - Yves Saint Laurent (Sacs à main)
Vem som anses utgöra den kunnige användaren kan ha betydelse för helhetsbedömningen och om det ger uppfattningen att mönstret är särpräglat. Det kan tyckas vara stor skillnad på en slutkonsument och någon som arbetar inom branschen, exempelvis en produktionschef, och hur de uppfattar mönstret. Något som uppfattas som motsägande är att i rättspraxis, exempel- vis mål C 281/10 P152, har det sagts att den kunnige användaren varken är en tillverkare eller återförsäljare av produkten men, anser ändå i vissa fall att denna användare kan vara en yr- kesman. En yrkesman torde vara någon som arbetar med produkten, exempelvis en återförsäl- jare. Den kunnige användarens sakkunskap skiljer sig därmed åt beroende på vem som utgör denna måttstock. I vissa fall anses en person som har mycket goda kunskaper om produkten utgöra den kunnige användaren och i andra har personer med en mindre förmåga samt intresse för djupare granskning av mönstret ansetts kunna utgöra den kunnige användaren. I mål C 281/10 P153 ansåg de bland annat att en marknadsperson skulle utgöra den kunnige använda-
ren, en sådan person som använder produkten i sitt yrke besitter tämligen djupgående kun- skaper om detaljer. I ett annat fall, de sammansatta målen i tribunalen T‑22/13 och T‑23/13154, ansågs i princip vem som helst kunna utgöra denna måttstock. Alla som önskade använda eller köpa produkten ansågs utgöra en kunnig användare och denne kan inte enligt min me- ning anses vara lika insatt och uppmärksam som någon som använder en produkt i sitt yrke.
I det tidigare målet C 281/10 P155 diskuterades dels att den kunnige användaren kunde vara en marknadsperson, som ovan angetts, som använder reklamprodukten för marknadsföring av sitt företag men även ett barn som leker med produkten då det även utgör en leksak. Trots att denna person ansågs kunna utgöras av båda dessa vitt olika personer kom EU-domstolen fram till att det saknar betydelse vilken av dem det är vid avgörande om särprägel föreligger. Det låter osannolikt då jag anser att dessa personer uppmärksammar produktens utseende på helt olika sätt samt besitter mycket olika kunskaper om produkten ifråga. Enligt min mening borde det i detta fall först ha klargjorts vad denna produkts huvudsakliga syfte är och sedan be- stämma vem som utgör användare av sådana produkter, vilket i detta fall hade blivit antingen barnet eller marknadspersonen.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
152 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-
10153) ECLI:EU:C:2011:679.
153 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-
10153) ECLI:EU:C:2011:679.
154 T-22/13Judgment of 21 May 2015, Senz Technologies / OHIM - Impliva (Parapluies) (T-22/13 and T-
23/13)(Pub.ext.) ECLI:EU:T:2015:310.
155 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-
Bedömningarna av mönsterskydd ser med andra ord mycket olika ut samt att bedömnings- grunden varierar i mångt och mycket; så är det också i verkligheten. I vissa fall görs en be- dömning av den kunnige användaren och dennes helhetsintryck som liknar mer den varumär- kesrättsliga bedömningen och i andra fall tyder det mer på en patenträttslig bedömning, även om det aldrig är varumärkesrättslig- eller patenträttslig bedömning rakt igenom. Ett varu- märke har till syfte att nå alla och bedömningen är bredare än den mönsterrättsliga, varumär- ken säljs på många storköp med ett syfte att särskilja varor och identifiera dem. Design däre- mot består av en mer sofistikerad bedömning.
Att EU-domstolen uttrycker sig så pass allmänt överensstämmer med de övriga tolkningar som gjorts, i såväl svensk rätt, men speciellt inom EU-rätten på olika nivåer. Den kunnige användaren har använts på flera olika sätt. Det är också en sådan användning av begreppet som EU-domstolen öppnat upp för genom sin tolkning. Den kunnige användaren utgör en flexibel varelse som anpassas utefter vilken typ av produktklass det rör sig som och hur an- vändningsområdet ser ut. Nyttan med att ha en sådan flexibel person på mönsterskyddsområ- det är att den kan omfattas av så pass många olika saker, allt från tvådimensionella mönster till tredimensionella, funktionella mönster till väldigt nära funktionalitet till rent estetiska former och det är även så variationen inom dagens existerande mönster ser ut. På grund av denna omfattande spännvidd av olika typer av mönster krävs det en bedömningsgrund som kan omfatta väldigt många olika saker och det är även därför som EU-domstolen i teorin klar- gjort vem den kunnige användaren är. Ett problematiskt perspektiv är att det som medborgare inom EU är svårt att förutse rätten, det är inte förrän EU-domstolen sagt sitt i målet som den enskilde blir upplyst om vem den kunnige användaren är. Dock får denna måttstock ses som ett instrument för domarna för att kunna göra en skönsmässig bedömning.
3.2 Slutsats
Efter en fördjupning av förarbeten och framför allt rättsfall på området kan det sammanfatt- ningsvis konstateras att den fiktiva normfiguren, den kunnige användaren, bestäms från fall till fall utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Huvudregeln är att det är en slutanvän- dare men det kan undantagsvis även vara någon annan. Rättstillämpningen har utarbetat all- männa riktlinjer vid avgörande vem denna fiktiva person är. I det betydelsefulla målet C-
281/10 P156 slår EU-domstolens fast att den kunnige användaren är ett begrepp som ligger mellan normen för patent och varumärke. Den kunnige användaren är väl underrättad och särskilt uppmärksam och har viss kunskap om den samlade mängd av redan befintlig form- givning som blivit allmänt känd på den relevanta marknaden för produktklassen. En sådan användare är omedveten om små detaljer som en skicklig expert, en fackman, inom området skulle lägga märke till men uppmärksammar och skapar sig ett helhetsintryck av formgiv- ningen med hjälp av detaljer som en genomsnittskonsument inte skulle beakta.
I och med EU-domstolens avgörande i C-281/10 P157, och dess framträdande betydelse för följande rättsavgöranden blir slutsatsen att begreppet den kunnige användaren till stor del klargjorts i teorin. I praktiken gäller det således att identifiera de kretsar som berörs i det en- skilda fallet och sätta passande kött och blod på denna mellanperson.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
156 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-
10153) ECLI:EU:C:2011:679.
157 C-281/10 P Dom från 20 oktober 2011, PepsiCo / Grupo Promer Mon Graphic (C-281/10 P, REG 2011 s. I-