Diskussion

Något som bör noteras är att även då IFRS 15 inneburit hårdare krav på transparens inom redovisningen så är regelverket, precis som tidigare, principbaserat. Detta innebär att bedömningar fortfarande kommer krävas av företagsledningen vilket kan innebära att graden av earnings management inte visat på en utmärkande skillnad före och efter implementeringen av IFRS 15.

Studiens kontrollvariabler är utvalda baserat på tidigare forskning där dessa visats ha en modererande effekt på den beroende variabeln, earnings management (Zéghal, Chtourou & Sellami 2011; van Tendeloo & Vanstraelen 2005). Som alltid är det möjligt att andra variabler än de som inkluderas i en studie har en påverkan på den variabel som undersöks. Då studiens förklaringsgrad visat sig relativt låg (cirka fem procent) finns möjligheten att andra kontrollvariabler hade bidragit till en högre förklaringsgrad. Exempelvis finns risken att andra variabler eliminerat varandras påverkan om det funnits både positiva och negativa samband mellan dessa variabler och graden av earnings management. Detta avser variabler som inte

inkluderats i studien men som kan ha kommit att påverka utfallet. Därmed kan framtida studier inkludera andra kontrollvariabler när syftet är att analysera hur graden av earnings management påverkats.

Valet av att exkludera outliers kan diskuteras. På grund av att ett flertal värden som översteg gränsvärdet berördes av extraordinära omständigheter exkluderades dessa från studien. Vissa kan mena att dessa värden tillhör datan och därmed bör vara med för att resultatet annars blir snedvridet. Argumentet för valet i denna studie är som nämnt att dessa värden riskerat att påverka resultat i en missvisande riktning eftersom orsaken till dessa extrema värden beror på andra förklarliga orsaker än IFRS 15. En regressionsanalys med dessa värden inkluderade genomfördes även för att utläsa om signifikansnivån var annorlunda. Dock visade inte heller denna analys på några signifikanta samband.

För att beräkna graden av earnings management i ett företag krävs någon typ av modell. Då det finns flertalet val av modeller för att beräkna earnings management (Dechow Sloan & Sweeney 1995) innebär detta att resultatet kan skilja sig beroende på vilken modell som används i en studie. Detta innebär alltså att andra modeller hade kunnat ge andra resultat än vad den modifierade Jonesmodellen gjort. Noteras bör dock att enligt tidigare forskning är den modifierade Jonesmodellen den modell med högst statistisk styrka gällande att identifiera onormala periodiseringar (Dechow, Sloan & Sweeney 1995) och att val av andra modeller därmed inte behöver betyda mer korrekta resultat. Oavsett val av modell bör det uppmärksammas att det modellen presenterar som earnings management inte nödvändigtvis beror på företagsledningens medvetna val. Det som modellen mäter kan även ha påverkats av den mänskliga faktorn genom exempelvis att misstag i redovisningen skett.

Då denna studie använder en modell som estimerar graden av earnings management baserat på både intäkts- och kostnadsredovisningen framgår det inte om earnings management sker i intäkterna eller kostnaderna, vilket kan begränsa studiens resultat. Risken finns även att eftersom IFRS 15 begränsat företagsledningens möjlighet till earnings management i intäkterna kan de istället justera resultatet genom att justera kostnadsposterna. Då studiens teoretiska utgångspunkt, PAT, förutsätter att ledningen kommer göra de val som maximerar deras egennytta är det rimligt att anta att problemet med earnings management kvarstår även då möjligheterna för justeringar av just intäktsposter begränsas. Eftersom modellen estimerar earnings management utifrån både intäkter och kostnader skulle denna studie inte kunna utläsa

vilken post earnings management kan härledas till. En modell som estimerat earnings management utifrån endast intäkterna hade kunnat ge ett mer rättvisande resultat då syftet är att analysera just intäktsredovisningen. Valet av modell kan därmed anses begränsat studiens resultat. Det bör dock noteras att det idag inte finns någon etablerad modell som endast utgår ifrån intäktsredovisningen. Förslag på fortsatta studier kan därför vara att mäta earnings management genom antingen en helt intäkts- eller kostnadsfokuserad modell alternativt genom att använda både en intäkts- och en kostnadsfokuserad modell.

Standarden IFRS 15 har endast varit obligatorisk sedan år 2018 (FAR Online u.å.). Detta medför att det endast funnits utgivna rapporter där standarden har tillämpats för två år vid tidpunkten för studiens genomförande. Att standarden nyligen införts medför vissa begränsningar för studien. En sådan begränsning kan vara att standarden eventuellt inte hunnit uppfylla sitt syfte, då det kan ta tid för företag att göra en omställning till en ny standard vilket medför att de verkliga effekterna inte går att utläsa genom att endast undersöka två år. Ytterligare en begränsning med att bara undersöka två år är att vissa företag har exkluderats på grund av att företaget exempelvis haft brutet räkenskapsår eller inte har varit noterade under hela den undersökta perioden. Vid en studie på fler år hade dessa företag kunnat inkluderas.

Som nämnt sker earnings management ofta vid specifika händelser, exempelvis vid byte av VD eller när resultatet redan är lågt. Möjligheten att välja ut de år där en sådan händelse har skett i vardera företag begränsas även det av att undersökningsperioden endast är två år. Det hade dock varit intressant att välja ut och undersöka de år där det utifrån sådana händelser kan förväntas att företagsledningen kommer utnyttja möjligheten till earnings management, för att det är först då en märkbar skillnad kan förväntas.

Vid beräkning av de normala periodiseringarna estimeras som nämnt tre parametrar, vilket kan göras utifrån två metoder (Subramanyam 1996). I denna studie användes en tvärsnittsmetod, där parametrarna estimeras för respektive bransch, istället för en tidsseriemetod, som estimerar parametrarna för respektive företag. Då det kan finnas skillnader mellan företag inom branscherna och då vissa branscher slagits ihop kan generaliseringen lett till missvisande resultat gällande dessa företags grad av earnings management, vilket därmed begränsat analysen. Det hade därför varit av intresse för framtida forskning att, när det finns fler år att undersöka, göra en studie utifrån en tvärsnittsmetod där parametrarna beräknas för respektive

företag och undersöka om IFRS 15 påverkat graden av earnings management i företag noterade på Stockholmsbörsen.