Diskussion

Under de senaste 20 åren har det säkerhetspolitiska och militära forskningsetablissemanget i västvärlden varit fokuserat på manöverkrigföring och förmågan att besegra en motståndare genom att undergräva hans vilja till fortsatt motstånd. Den mest lyckade utövaren av rörlig krigföring är tyska Wehrmacht under andra världskriget. Tyskarnas hade större fokus på att fysiskt förinta motståndaren att än att påverka hans vilja. Detta gällde även den tyska defensiven. Att slå direkt mot motståndarens styrka skapar en möjlighet att i ett tidigt skede eliminera motståndarens anfallskraft vilket möjliggör att initiativet kan upprätthållas i både en operativ- och strategisk defensiv. I taktisk mening kan man härledda de tyska motanfallen som en form av direkt metod. De svenska reglementena har dock anammat den brittiska skolan av indirekt metod. En förklaring till detta kan vara den svenska insikten av att den presumtiva motståndaren kommer att var numerärt överlägsen, vilket kräver hushållning med de egna resurserna. Den direkta metoden har i regel förknippats med utnötningsstrider och stora förluster. Trots att tyskarna fokuserade på att direkt förinta motståndaren, led de relativt låga förluster i relation till storleken på motståndarens förluster. De lyckades även genomföra framgångsrika motanfall i numerärt underläge vilket kan ifrågasätta det stora fokuset på lokal

överlägsenhet i svenska reglementen. Tyskarna lyckades kompensera sin numerära

underlägsenhet genom att utnyttja frekvens och ett högt momentum. Nu när den svenska armén är helt mekaniserad/motoriserad finns det stora (om inte större) möjligheter att anamma den tyska defensiva krigföringen i både taktisk och operativ mening.

Tidens betydelse, eller rättare sagt vikten av kraftsamling i tid, har idag en stor inverkan på det svenska försvarets operativa återtagande. En försvarsmakt som har uppgiften att försvara hela landet med en relativt liten numerär måste kunna kraftsamla i tid för kunna genomföra det som von Seeckt menade med ytkrig. Ett ytkrig kräver att man inte blir låst till att försvara ett specifikt område utan syftet är att förinta motståndaren samtidigt som man inte själv blir tillintetgjord. De flesta säkerhetspolitiska och militära analytikerna menar att de två Gulf krigen, Georgienkriget 2008 och dagens Krimkris, visar på en trend att mellanstatliga krig idag är kortvariga. Det påvisar vikten av att snabbt kunna slå motståndaren i ett tidigt skede samtidigt som man hushåller med sina militära styrkor för att i ett senare skede kunna nyttja dem som ett diplomatiskt påtryckningsmedel. Om man snabbt skall kunna slå en motståndare bör man överväga risktagningen med en direkt metod och förstå betydelsen av frekvens och kraftsamling i tid.

5.4 Fortsatt forskning

För att ytterligare analysera tidsaspektens betydelse i den tyska defensiva krigföringen under andra världskriget, bör framtida forskning fokusera på den tyska defensiven genom Ukraina 1943-1944 samt Balkan 1944-1945. Vid sidan av Tyskland så var Sovjetunionen en stark utövare av rörlig krigföring. Det sovjetiska militära etablissemanget menade till skillnad från tyskarna, att krigföring kan betraktas som en vetenskap. Detta innebar att den sovjetiska krigskonsten är mer teoretiserade vilket kan vara till användning vid fortsatt forskning om tidsaspektens betydelse i defensiven. Man för dock ta i åtanke att rysk krigskonst på grund av sin tradition av numerärt överläge inte direkt är applicerbar på svenska förhållanden.

6. Referensförteckning

Baudin, Arne. et al, 2011, Krigets Traditioner, Stockholm, Försvarshögskolan

Condell, Bruce & Zabecki, David T, 2009, On the German Art of War Truppenfuhrung –

German Army Manuel for Unit Command in World War II, Mechanicsburg, Stackpole Books

Esaiasson, Peter et al, 2007, Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och

marknad, Stockholm, Norstedts Juridik

Foerster, Roland G, The Operarional Thinking of the Elder Moltke and its Consequences, I

Operational Thinking in Clausewitz, Moltke, Schlieffen and Manstein, Militärgeschichtliches

Forschungsamt, Freiburg (red), 1988, Freiburg Militärgeschichtliches Forschungsamt,

Frieser, Karl-Heinz, 2005, The Blitzkrieg Legend –The 1940 Campaign in the West, Annapolis, Naval Institute Press

Friman, Henrik & René, Johan, 2000, Den Operativa Krigskonstens Grunder, Stockholm, Försvarshögskolan

Glantz, David, 1991, From the Don to the Dnepr – Soviet Offensive Operations December

1942 – August 1943, Portland, Frank Cass

Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt, 1996, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och

kvantitativa metoder, Lund, Studentlitteratur

Leonhard, Robert, 1991, The art of Maneuver – Maneuver-warfare Theory and Airland

Battle, Novato, Presidio Press

Leonhard, Robert, 1994, Fighting by Minutes – Time and the Art of War, Westport, Praeger Publishers

Lindquister, Per Einar, En studie om Blitzkrieg-tenkningen og moderne manoverorienterte doktriner, I Essäer inom Krigsvetenskap – Militärteori, doktriner och manövertänkande Håkansson, Kersti & Tirud, Ove, (red) 2002, Stockholm, Försvarshögskolan

Melvin, Mungo, 2010, Manstein – Hitler´s Greatest General, New York, St. Martin´s Press Middeldorf, Eike, 2002, Taktik på Östfronten, Stockholm, Epan

Rekkedal, Nils Marius, Begreppen Center of Gravity och Schwerpunkt, I Manövertänkande-

Essäer kring teori och praktisk tillämpning, Claesson, Michael et al, (red) 2001, Stockholm,

Försvarshögskolan

Rekkedal, Nils Marius & Zetterling, Niklas, 2004, Grundbok i Operationskonst –

Utvecklingen av operationskonsten och dess teorier, Stockholm, Försvarshögskolan

Roth, Gunter, The Thought of Annihilation in the Military Doctrine of Carl von Clausewitz and Count Alfred von Schlieffen, I Operational Thinking in Clausewitz, Moltke, Schlieffen

and Manstein, Militärgeschichtliches Forschungsamt, Freiburg (red), 1988, Freiburg

Sadarananda, Dana V, 1990, Beyond Stalingrad – Manstein and the Operations of Army

Group Don, New York, Praeger Publishers

Strohmeier, Holger, Den operativa ledningens utveckling i Tyskland, I Essäer inom

Krigsvetenskap – Militärteori, doktriner och manövertänkande Håkansson, Kersti & Tirud,

Ove, (red) 2002, Stockholm, Försvarshögskolan

Tosh, John, 1994, Historisk teori och metod, Lund, Studentlitteratur

Widén, Jerker & Ångström, Jan, 2005, Militärteorins Grunder, Stockholm, Försvarsmakten Von Manstein, Erich, 2004, Lost Victories, Minneapolis, Zenith Press

Von Mellenthin, F.W, 1956, Panzer Battles 1939-1945 – A study of the use of armour in

second world war, London, Cassell & Company Ltd

Zetterling, Niklas, 2008, Blixtkrig! 1939-1941, Stockholm, Prisma

Ziemke, Earl F & Bauer, Magna E, 1988, Moscow to Stalingrad –Decision in the East, New York, Military Heritage Press,

Bilaga 1

Figur 179

79 _{Ziemke, Earl F & Bauer, Magna E, 1988, Moscow to Stalingrad –Decision in the East, New York, Military}

Bilaga 2

Figur 280

Bilaga 3

Figur 381