Diskussion

För de länder som är medlemmar i EU gäller enligt de fyra friheterna samt etableringsreglerna att ett EU-land inte kan hindra ett bolag från ett annat EU-land att etablera dotterbolag eller filialer i det förstnämnda landet. Etableringsfriheten möjliggör för de europeiska bolagen att fritt välja mellan olika bolagsformer inom EU vid bildandet av bolaget utan något krav på att bolagets verksamhet skall bedrivas där bolaget bildats. Detta innebär att en svensk näringsidkare, med avsikt att bedriva affärsverksamheten i Sverige, genom att bilda ett brittiskt Ltd enkelt kan kringgå det svenska tvingande kapitalkravet. Denna möjlighet innebär att ABL:s tvingande regler angående kapitalkravet på sikt sannolikt försvagas eller i själva verket förlorar sitt syfte.

Vad gäller kravet på aktiekapital i ett AB är det över genomsnittet för EU 25, närmare bestämt 12 967 SEK. Många av de nya medlemsstaterna, men även Sveriges närmsta grannar geografiskt, har lägre kapitalkrav. Införlivas det 14:e bolagsdirektivet torde detta innebära såväl positiva och negativa konsekvenser för Sverige. Ett gemensamt kapitalkrav för privata europeiska aktiebolag blir sannolikt en verklighet. Om det 14:e bolagsdirektivet införlivas torde detta innebära en utjämning av kapitalkravsnivån inom EU 25 för nationella privata aktiebolag. För Sveriges del skulle detta således innebära en sänkning av kapitalkravet för ett AB.

Innan empiriska studierna påbörjades förmodade författarna att kapitalkravet för att starta ett privat aktiebolag inom EU 25 skulle vara förhållandevis jämlikt. Frankrike, som är en av de gamla och stora EU-länderna, presumerades ha ett relativt högt krav på lägsta aktiekapital. Dock framkom det under uppsatsens empiriska del att kapitalkravet i Frankrike är ett av de tre länderna inom EU 25 som inte har något kapitalkrav för privata aktiebolag. Ett uppseendeväckande samband som har visats under uppsatsens gång är att av de tio EU- länderna som har lägst bolagsskatt är nio medlemsstater nya i unionen. Detta är inte speciellt förvånande men likväl anmärkningsvärt.

På många områden finns behov av enhetliga regler inom EU. Förutom höga krav på aktiekapital, inom stora delar av EU, kan bolagsskatten utgöra ett hinder för tillväxten av privata aktiebolag. Bolagsskatten förblir ett hinder i många länder inte minst i Sverige. För att bemöta den framtida risken för en skattetävlan mellan EU-länderna är ett alternativ för Sverige, istället för att sänka skatten för samtliga, att beskatta små och medelstora privata aktiebolag utifrån beskattningssystemet med olika nivåer som tillämpas i Storbritannien. Ett sådant system torde underlätta för nystartade bolag att under de första levnadsåren

ekonomiskt få fart på verksamheten. Vidare borde även en låg eller obefintlig bolagsskatt innebära att intresset för denna associationsform ökar.

De privata aktiebolagen torde kunna utnyttja ett utvidgat ekonomiskt område och en gemensam valuta, dock är inte bolagsbeskattningen samordnad inom EU. Det torde vara ett långsiktigt mål, att arbeta för en enhetlig bolagsskatt inom hela EU. Om en enhetlig bolagsskattenivå inte uppnås inom EU riskerar tävlingsinstinkten att öka mellan medlemsstaterna. Ytterligare ett skäl till att arbeta för en gemensam bolagsskatt inom EU torde vara att undvika att privata aktiebolag väljer att flytta till EU-länderna med lägst bolagsskatt. Att arbeta för en gemensam bolagsskattenivå torde samtliga EU-länder vara mån om att införliva. Sverige som har en relativt hög bolagsskatt inom EU 25, 16:e plats, torde taga konkurrensen från de nya medlemsstaterna på allvar och fundera på hur den framtida utvecklingen ser ut för Sverige. För Sverige bör sannolikt utvecklingen i de näraliggande medlemsstaterna Polen och länderna i Baltikum vara allra viktigast.

4.3 Fortsatta studier

För att få en djupare förståelse och en större inblick i de privata aktiebolagsformerna inom EU 25 torde det vara intressant att göra en detaljstudie av EU 25. Vidare skulle det även vara intressant att genomföra en detaljstudie där endast kapitalkravet och bolagsskatten detaljstuderas i EU 25.

En annan aspekt är att undersöka grundligt huruvida det 14:e bolagsdirektivet kommer att påverka den svenska aktiebolagsrättsliga regelverket om det implementeras i den europeiska lagstiftningen. Vid en sådan studie skulle det vara intressant att intervjua befattningshavare i AB om vilka förväntningar och åsikter de har om det 14:e bolagsdirektivet. Vidare vore det intressant att undersöka hur pass omfattande intresset är för att starta ett privat europeiskt aktiebolag bland befintliga AB idag.

Ytterligare ett intressant undersökningsalternativ är att granska de rättsfall som uppkommit i samband med privata aktiebolags bildande och öppnande av filialer i olika medlemsstater.

Källförteckning

De Kluiver, H.-J. & Van Gerven, W. (1995). The European Private Company?, Antwerpen: Maklu

Denk, T. (2002). Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, Lund: Studentlitteratur. Hemström, C. (2005). Bolagens rättsliga ställning, Stockholm: Norstedts Juridik.

Hessius, J. & Graner, M. (1997). EG:s Bolagsrätt, Borås: Centraltryckeriet.

Maitland-Walker, J. (1997). Guide to European Company Laws, London: Sweet & Maxwell. Mayson, S., French, D., & Ryan, C. (2005). Company Law, Oxford: Oxford University Press. Oltmanns, M. (1998). European Company Structures – A Guide to Establishing a Business

Entity in a European Country, London: Kluwer Law International Ltd.

Pehrson, L. (1999). Europaperspektiv - årsbok för Europaforskning inom ekonomi, juridik

och statskunskap, Stockholm: Santérus.

Rhode, K. (2002). Aktiebolagsrätt (Uppl. 20:2), Stockholm: Norstedts Juridik. Sandström, T. (2005). Svensk aktiebolagsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik.

Internet

Eogs.dk (2006). Anpartsselskabsloven på engelsk, 2006-04-18. http://www.eogs.dk/graphics/selskaber/APS_en.html

Finlex.fi (2006). Finlex, 2006-04-18.

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1978/19780734 France-lex.com (2006). France-lex, 2006-04-19. http://www.france-lex.com/anglais/v2_societe.php3

Investinbelgium.fgov.be (2006). Invest in Belgium, 2006-04-18. http://investinbelgium.fgov.be/legal.htm

Notariato.it (2006). Consiglio Nazionale del Notariato, 2006-04-18.

http://www.notariato.it/eng/notaio/listing.aspx?lml_language_id=0&trs_id=505000 Opsi.gov.uk (1989). Companies Act 1989. 2006-04-19

http://www.opsi.gov.uk/acts/acts1989/Ukpga_19890040_en_1.htm Skatteverket.se (2006). Allmän information om skattsedlar, 2006-03-28.

Aktiebolagslagen (SFS 2005:551). Offentligt tryck Prop. 2003/04:112 Prop. 1993/94:196 Prop. 1975:103 SOU 1992:83 Rättsfall

C-212/97, Centros Ltd. v. Erhvervs- og Selskabsstyrelsen.

Övrig information

Slovenska ambassaden i Sverige (2006). 2006-05-04

Övriga publikationer

Chambre de Commerce Luxembourg (2006). Doing Business in Luxembourg. http://www.cc.lu/docdownload.php?id=66

Chapter 386 (1996). Companies Act.

http://docs.justice.gov.mt/lom/legislation/english/leg/vol_11/chapt386.pdf Ernst & Young (2006). Doing Business in Cyprus.

http://int.sitestat.com/ernst-and-young/eysee/s?Doing_Business_in_Cyprus___2006&ns_ type=pdf&ns_url=[http://www.ey.com/global/download.nsf/EYSEE/Doing_Business_in_ Cyprus_-_2006/$file/Doing Business in Cyprus 2006.pdf]

Gesamt Deutschland (1986). Gesetz GmbH.

http://www.gesetze-im-internet.de/bundesrecht/gmbhg/gesamt.pdf Invest in Portugal (2003). Portuguese Company Law.

http://www.investinportugal.pt/CmsAPI/PresentationLayer/Resources/docs/PDF/Company_L aw_API030603.pdf

Invest in Spain (2005). A guide to business in Spain. http://www.investinspain.org/GUIAESPANA2.pdf

KPMG (2006). KPMG’s Corporate Tax Rate Survey 2006. http://www.kpmg.se/pages/104065.html

KPMG Austria (2004). Investment in Austria.

http://www.kpmg.nl/Docs/ISD/Investment_in_Austria.pdf

KPMG Baltic States (2005). Investment in the Baltic States - a comparative guide.

http://www.kpmg.ee/dbfetch/52616e646f6d4956e52b7746f250ce13310eaebd1342b4d7/invest ment_in_the_baltics_2005.pdf

http://www.kpmg.cz/czech/images/but/investment-www.pdf KPMG Greece (2003). Investment in Greece.

http://www.kpmg.se/download/100729/113950/Investment_in_Greece.pdf KPMG Hungary (2005). Investment in Hungary.

http://kpmghu.lcc.ch/dbfetch/52616e646f6d49569fab193c6f66420890609726138b1ec6c8a93 45f656a82c7/investment_in_hungary_05_mc_20050602.pdf

KPMG Poland (2005). Investment in Poland.

http://www.kpmg.pl/dbfetch/52616e646f6d49565f1a794bb281a0fadc22c7932f2841df/final_a 4.pdf

KPMG Slovakia (2006). Investment in Slovakia.

http://www.kpmg.sk/dbfetch/52616e646f6d4956e66bb0798681134273ed25e925352028/inves tment_in_slovakia_2006.pdf

KPMG Netherlands (2004). Investment in the Netherlands.

http://www.kpmg.se/download/102271/113962/Investment_in_TheNetherlands.pdf Nyföretagarcentrum (2005). Nyföretagarbarometern 2005.

http://www.nyforetagarcentrum.se/PMBaro.2005.pdf

Svenskt Näringsliv (2002). Hur klarar sig Sverige och EU jämfört med USA?

http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/6273FB1D67F3FE34C1256B79 00411895/$File/PUB200203-027-1.pdf

Svenskt Näringsliv (2005). Estland, Lettland, Litauen och Polen – hot eller möjlighet för

svenska företag?

http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/86DDBF6687E75D9CC12570B C003B3886/$File/PUB200511-007.pdf