9.1 Diskussion
Det övergripande syftet med detta examensarbete var att få en förståelse för den didaktiska kopplingen mellan marknadsförda ”laborations-kit”/utbildningspaket och det meningsskapande som dessa erbjuder. Vid analys av 21 laborations-kit, så har både innehåll och hur dessa laborations-kit gestaltas, studerats. Resultatet visar att det som saknas bland de undersökta företagen är bl. a laborationer där elevernas fokus skall ligga på felsökning. I en ”normal” laboration ligger fokus på att få rätt svar (i vart fall om de har frihetsgrad 0–2). Det hade varit intressant med en laboration som haft som mål att hitta ”den felande länken” i en uppställning. Detta tar Berry et al (1999) upp i sin kritik av pedagogisk laborationsverksamhet, se kapitel 5.4 Kritik av pedagogisk laborationsverksamhet. Exempel på detta kan vara att identifiera och åtgärda en glapp- kontakt eller att analysera en ”outlier” i en graf.
I 8.2 Analys av helheten ses att de undersökta laborationerna i huvudsak samlar sig runt frihetsgrad 1–2 och i Lindströms ”Med”-ruta. Man kan också se att mer kreativa laborations-moment inte stöds i allt för hög grad (alltså frihetsgrad 3 respektive de läromålsmässigt divergenta Lindström-rutorna). Vilket är intressant, men en specifik studie av detta får dessvärre lämnas utanför denna uppsats, av tid- och utrymmesskäl. Det kan dock nämnas att Terkowsky & Haertel (2013) har studerat detta specifikt för laborationer. Det generella problemet med att utbildning inte fostrar kreativitet har belysts relativt länge, vilket Fasko (2001) också konstaterar.
Vilka konsekvenser för teknikdidaktik, och specifikt för laborationer i teknikämnet, detta får kommer här diskuteras nedan.
Förutom de rent didaktiska frågorna, medie och mål som har analyserats ovan så har vi även ett antal närbesläktade frågor. Finns det laborations-kit för just gymnasieteknik- ämnet, finns det tillräckligt och uppfyller de önskade normer. Dessa frågor är egentligen inte ställda i denna studie men är intressanta att diskutera runt ändå.
Givet att det gick att hitta ett antal laborations-kit under denna undersökning, så får svaret vara ja på en av frågorna ovan. Om de uppfyller funktions- och kvalitetskrav eller är värt inköpskostnaden faller ej under denna studie. Denna studie visar att det finns ett antal svenska företag som tar fram laborations-kit, men däremot har en summarisk studie visat att de är relativt små och huvudsakligen inriktade på grossist-verksamhet.. Om det i
44
framtiden visar sig att statsmakterna bestämmer sig för att styra upp verksamheten mer i detalj, så blir det intressant att se om de studerade företagen har förmåga att ställa om verksamheten till att bli mer utvecklande och meningsskapande verksamheter eller om nya aktörer kommer att stiga fram på marknaden. Ytterligare en förändring som kan komma att ske i framtiden är en återgång till mer praktiskt kunnande inom teknik/ingenjörs-utbildningen, enligt 4.3.1 Aktuell debatt. Det är också intressant att inte bara Sverige har en utmaning vad gäller EdTech-branschen. Det kan rent av vara så att debatten om en omogen EdTech-bransch inte har kommit till Sverige än, men kan vara i antågande. Den behöver dock inte och kommer förmodligen inte att bli identisk med den amerikanska diskussionen.
I flera av laborations-kiten saknas ett didaktiskt helhets- eller systemtänk, enligt 5.4 och 5.5, med det menas att det finns ett ”kvalificeringsmoment” för laborationen. Exempelvis bör man i samband med en laboration inleda med att lista ”förkunskaper innan laborationen” eller kanske ett quiz, som Festo gör i sin plattform. Några av laborationerna har förvisso något om inledande teori, men det hade varit ännu bättre om de hade haft en mer ”vetenskaplig uppställning”, enligt 5.1, med hypotes, teori etc. i laborations-beskrivningen. Även efterarbetet, som att skriva rapport eller andra presentations-former, kunde vinna på lite mer systemtänk och för att undvika fallgropen att eleverna vill avsluta laborationen så snart det går.
En intressant lärdom är att det gick att finna ett antal ”torra” laborationer eller simulationer. Det är ett medel för att hålla kvar och väcka ytterligare intresse hos eleverna eftersom det liknar deras ”online spels”-verklighet. Det går att fokusera laborationen på det som är konvergerande läromål utan störande fel-källor och man kan simulera annars dyra eller riskabla situationer, exempelvis kärnreaktoroptimeringen enligt 8.1.9 för att ta ett exempel. Självklart kan vi inte frigöra oss helt från behovet av att göra sig hemmastadd med riktiga verktyg och instrument i ”våt” verksamhet. Framtida applikationer, exempelvis taktil 3D hologram-teknik kan skapa helt nya möjligheter, enligt kapitel 5.7, som kanske kan utgöra en brygga mellan ”våta” och ”torra” laborationer.
9.2 Slutsats
Jag har valt att formulera slutsatserna så som råd till nya och gamla aktörer inom EdTech och de som funderar på att ändra inriktning, såväl företag som lärare.
45
Branschen EdTech och i synnerhet nischbranschen gymnasieteknik/laborationer står inför föränderliga tider. Det finns skäl att tro att en mer centraliserad och detaljerad styrning kommer att följa efter en tämligen didaktiskt liberal period. En mer uppstyrd centraliserad styrning kommer medföra volymfördelar och möjligheter till skalning. De företag som förstår detta i tid kan bli vinnare. Branschen i Sverige består i huvudsak av små företag, detta leder till att nischning är en naturlig följd alternativt att någon enstaka spelare tar ett större kap. Samtidigt måste inköparsidan agera professionellt och utifrån en självförtroende-position, vilket görs om man har tydliga befogenheter, ägarskap, krav och inte minst grundar sig på vetenskaplighet och beprövad erfarenhet.
När man skapar laborationer, oavsett ”våta” eller ”torra”, gäller det att fundera på syfte och mål. Lindström-fyrfältaren visar kanske tydligare än frihetsgrads-tänket att ett sådant mål kan vara att behärska medie (dvs i teknik-världen olika instrument, apparatur, verktyg, specifika material) och ha ett givet förutbestämt mål att det är just detta behärskande som är målet. Att välja ”ruta” betyder inte att man gör ett absolutistiskt ideologiskt val utan skall mer syfta till att antingen fokusera på ett stegvis domänkunnande eller ett mer kreativt syfte och att välja väg mellan dessa på ett målmedvetet sätt. Samtidigt kan man som pedagog även laborera ämnesfokuserat eller ämnesövergripande för att täcka olika konvergerande läromål eller åstadkomma nya kreativa effekter. Behärskandet av en domän ger dessutom effekten att elevens själv- förtroende ökar, vilket inte bara bidrar till att kreativiteten blommar ut utan även till att arbetet kan krönas med framgång. Att antingen välja ut en sådan ”ruta” och optimera den eller att kanske välja en stegvis strategi är viktigt att fundera ut som laborations-kreatör. De ”vita områden”, alltså där det ser ut att saknas laborationer, kan vara inom de mer kreativa områdena eller inom ”soft skills” (alltså övningar och simulationsspel av teknikutveckling och koppling samhälle-teknik – i synnerhet för en svensk kontext). Ett annat sådant område är specifika verktyg, där exempelvis oscillator-simulering (med olika svårighetsgrader) hade varit spännande. Se upp för utvecklingen inom taktil 3D Hologram-tekniken, denna kan komma att revolutionera mycket av undervisningen inte bara inom teknik-laborationer. Centraliserade inköp kan möjliggöra att det finns finansiella möjligheter, vilket lär locka EdTech-företag. Samtidigt krävs synkronisering på inköparsidan mellan ansvariga myndigheter och de på den operativa nivån, såsom skolor, lärare.
46