ggar, lab olika typer a
5 Diskussion och slutsats
Avsikten med rapporten är att redovisa byggnadsfysikaliska mätningar på hus och bygg- nader med trästomme eller delar av stommen i trä (grund, väggar eller tak). Objekten i rapporten har varit befintliga hus, hus under uppförande eller försökshus. Dessutom finns mätningar redovisade från laboratorieobjekt såsom väggar och tak som uppförts för att studera enskilda storheter som exempelvis diffusion. Generellt är det svårt att dra några slutsatser med avseende på fuktkvoten i trämaterialet i våra byggnader eftersom variatio- nen är stor, allt från 2 % till över 30 %, vilket till största del beror på omgivande klimat. Resultaten från den genomgångna litteraturen visar att placeringen av träet i konstruktio- nen har en direkt påverkan på dess fukt- och temperaturnivåerna i träet. Är träet nära utomhusklimatet kommer fuktnivån att vara i jämvikt med utomhusklimatet, det vill säga träet kan exempelvis svälla och deformeras, samt få tillgång till den fukt som krävs för att exempelvis tillväxt av mögelsvampar och i värsta fallet röta skall ske.
Frågan är om man tagit till sig erfarenheterna från dessa tidigare studier eller om man fortfarande gör om samma misstag. Beträffande grundläggning med platta på mark har byggnadsindustrin tagit avstånd från betonggolv med överliggande isolering. När det gäller krypgrundsgrundläggning är denna konstruktion fortfarande förekommande trots att litteraturen visar att detta är en riskkonstruktion. Idag framhävs oftast vikten av isole- ring på marken och runt sockeln för att få ett jämnare klimat i själva kryputrymmet vilket också litteraturen visar. Vissa leverantörer av prefabricerade hus väljer att skicka med en avfuktare för att försäkra sig mot att ogynnsamma fukt- och temperaturförhållanden kan uppträda i kryputrymmet. Det är ett sätt att förbättra det omgivande klimatet för trämate- rialet men samtidigt behålla konstruktionsutformningen.
Platta på mark med underliggande isolering har blivit den dominerande grundläggnings- typen där syllarna har varit den kritiska punkten. Idag vet man att våra syllar skall vara väl fuktskyddade från betongen genom syllisolering. Under ytterväggssyllen räcker det inte med att använda sig av plastfolie som syllisolering, eftersom denna inte ger en till- fredställande lufttätning på grund av ojämnheter i betongplattan. Frågan är vad som hän- der om syllen blir uppfuktad under byggskedet och därefter byggs in i konstruktionen, har den möjlighet att torka ut innan det blir mögelpåväxt och hur sker uttorkningen av syllen i olika konstruktioner? Det finns inga undersökningar på uttorkning av syllar med dagens utformning. Detta behöver undersökas närmare.
För väggarnas del gäller det att man placerar regelstommen så varmt som möjligt för att undvika risken för bland annat kondensbildning. Detta torde inte vara ett problem idag då det av energiskäl inte är ovanligt med väggar på minst 300 mm isolering varav en del av isoleringen monteras utanför regelstommen. Vidare gäller att skydda väggen mot den fuktiga inomhusluften genom ett diffusionstätt och lufttätt material, t ex en plastfolie. Att plastfolien är hel är mer viktigt när isoleringstjockleken i väggen ökar, eftersom kon- densrisken ökar på grund av att utsidan av väggen blir kallare. Dessutom förutsätter de välisolerade husen en hög lufttäthet för att nå de tuffa energikraven som ställs. Det finns inte många tidigare studier på väggar med mycket tjock isolering. Här skulle det behövas fler mätningar. Även risken för kondens på grund av luftrörelser i väggar med tjock isole- ring bör utredas.
Idag används konstruktioner av prefabricerade massivträelement som isoleras som väggar och bjälklag. Det finns mycket få mätningar gjorda på denna typ av konstruktion. Här skulle det behövas fler resultat för att säkerställa denna typ av konstruktion.
Även tak och vindsbjälklag isoleras med mer isolering år för år. I en uteluftsventilerad kallvind med tjock isolering befinner sig vindsbjälklaget i ett tufft klimat som till och
med kan vara värre än utomhusklimatet men med en eftersläpning som beror på ventila- tionsgraden. På undertakets yta finns risk för kondens till följd av nattutstrålning. Här be- höver vi fler mätningar för att verifiera våra beräkningsmodeller och för att utvärdera olika konstruktions- och ventilationslösningar. För parallelltak gäller samma förutsätt- ningar som för väggarna. Här är det av stor vikt att ha en tät plastfolie på insidan.
Beträffande mätningar i våra byggnaders olika delar är det viktigt att veta var någonstans byggnaden kommer att byggas eftersom utomhusklimatet beror på platsen där den byggs. Under en byggnads livstid exponeras den främst för belastning både från utomhusklimatet som inomhusklimatet. Utomhusklimatets laster kan tänkas vara regn, snö, sol, vind, nattutstrålning osv. Inomhusklimatets belastningar beror på som temperaturen inomhus samt brukarnas aktiviteter och ventilationsgraden. För våra svenska förhållanden kan man få en blick över de hygrotermiska belastningarna som kommer från utomhusklimatet genom exempelvis data från SMHI, enligt Figur 1. Från dessa data kan man härleda fram de exponeringsförhållanden som det yttre klimatet kan ge. Det saknas dock vissa mät- ningar som skriver den långvågiga strålningen (nattutstrålning) och effekten av molnig- het. Detta behöver vi veta mer om. Därefter kan man dimensionera en väggkonstruktion på ett sätt som gör den beständig och robust.
För att gynna träanvändandet bör alla mätningar och undersökningar göras offentliga. Dessa resultat kan sedan användas som en databas för byggbranschen där alla inblandade parter i en byggprocess för att få kunskap om hur just den byggtekniken som användes i det enskilda projektet har klarat de omgivande klimatpåfrestningarna. Allt som oftast sker mätningar på flera nya och äldre objekt, men dessa mätningar finns enbart tillgängliga för fastighetsägaren eller entreprenören som gjort mätningarna. Om vi skulle kunna visa fler mätningar på objekt med goda konstruktionsutformningar skulle detta kunna leda till att fler vågar använda trä i byggnadsskalet och detta skulle öka användandet av trä i våra byggnader.
Sammanfattningsvis behövs fler mätningar av fukttillståndet i syllar som är en utsatt del i klimatskärmen. Detsamma gäller ventilerade vindar och träregelväggar med extra tjock isolering. En konstruktion som är på frammarsch är träväggar och träbjälklag med en del bestående av massivträ. Denna konstruktion skulle vara intressant att studera mer.
6
Referenser
Ahrnens, C., Borglund E. (2007). Fukt på kallvindar – en kartläggning av småhus i
Västra Götalands län. Examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg- och
vattenbyggnad, Chalmers, 2007:11.
Andersen, N. E. (1987). Summer condensation in an unheated building. Nordic Sympo- sium on Building Physics, Lund, Sweden.
Anderson, R. W. (1989). A survey of moisture in Minnesota home interior foundation
wall insulation. St. Paul, MN: Minnesota Department of Public Service, Energy
Information Center. 16 p.
Arfvidsson, J; Harderup, L-E. (2005). Moisture Safety in Attics Ventilated by Outdoor
Air. Seventh Nordic Symposium on Building Physics, Reykjavik, Island.
Bassett, M. R.; McNeil, S. (2009a) Drying of insulated and water-managed wall cavities. Proceedings in 4th International Building Physics Conference, Istanbul, Turkiet.
Bassett, M. R.; McNeil, S. (2009b) Drying from framing in water-managed walls. Proce- edings in 4th International Building Physics Conference, Istanbul, Turkiet.
Bergström, U. (1992) Deformationer och rörelser i spånskivor och byggkomponenter
med spånskivor. Trätek, Stockholm, Sweden
Britton, R. R. 1948. Crawl spaces: their effect on dwellings – an analysis of causes and
results – suggested good practice requirements. HHFA Technical Bulletin No. 2: 17-39
(January). Washington, DC: U.S. Housing and Home Finance Agency. Reprinted in HHFA Technical Bulletin No. 8.
Blom, P.; Holøs, S. B. (2008) Moisture Content in Insulated Basement Walls. Eight Nordic Symposium on Building Physics, Köpenhamn, Danmark.
Buchan, Lawton, Parent Ltd. 1991. Survey of moisture levels in attics. Ottawa: Canada Mortgage and Housing Corporation. 31 p.
Buxbaum, C.; Pankratz, O. (2009) Hygrothermal performance of habitable basements
made in timber constructions. Proceedings in 4th International Building Physics
Conference, Istanbul, Turkiet.
Carll, C.G.; Ten Wolde, A.; Munson, R. (2007): Moisture performance of a
contemporary wood-frame house operated at design indoor humidity levels. Thermal
performance of the exterior envelopes of buildings X. Proceedings of a conference, 2007, December 2-7, Clearwater Beach, FL, Atlanta, GA: American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers, Inc:
Derome, D.; Desmarais, G.; Thivierge, C. (2007) Large-Scale Experimental Investigation
of Wood-Frame Walls Exposed to Simulated Rain Penetration in a Cold Climate. Pro-
cedings of Thermal Performance of the Exterior Envelopes of Whole Buildings X Con- ference, December 2-7, Clearwater Beach, FL, U.S.A., ASHRAE, 9p.
Diller, J. D. 1953. Soil cover reduces decay hazard of basementless houses. Forest pathology special release no. 38. U. S. Department of Agriculture, Forest Service, Division of Forest Disease Research, Northeastern Forest Experiment Station. 8 p.
Elmroth, A. (1987). Moisture contents in superinsulated wood frame structures. Nordic Symposium on Building Physics, Lund, Sweden.
Englund, B-E. (1981). Klimatmätningar i byggnadsdelar av trä. Erfarenheter från mät-
ningar i sju småhus. STFI-meddelande serie D nr 127, Stockholm, Sverige.
Geving, S.; Thue, J. V. (1996). Measurements and Computer Simulations of the
Hygrothermal Performance of Lightweight Roofs. Fourth Nordic Symposium on Building
Physics, Espoo, Finland.
Geving, S.; Uvsløkk, S. (2000). Moisture conditions in timber frame roof and wall
structures – Test house measurements for verification of heat-, air and moisture transfer models. Project report 273, Byggforsk, Norwegian Building Research Institute.
Glass, S.V.; TenWolde, A. 2007: Review of in-service moisture and temperature
conditions in wood-frame buildings. General Technical Report FPL-GTR-174. United
Staes Department of Agriculture, Forest Service, Forest Products Laboratory.
Golrang, B. (1987). Fukt i ytterväggssyllar. Rapport TVBH-3014, Institutionen för bygg- nadsteknik, Tekniska Högskolan i Lund.
Hameury, S. (2005). The buffering effect of heavy timber constructions on the indoor
moisture dynamic. Seventh Nordic Symposium on Building Physics, Reykjavik, Island.
Harderup, L-E. (1991) Concrete slab on the ground and moisture control – Verification
of some methods to improve the moisture conditions in the foundation. Report TVBH-
1005, Lund Institute of Technology, Lund, Sweden.
Harris, D.J. (1995) Moisture beneath suspended timber floors. Structural Survey 13: 11- 15.
Hjorslev Hansen, M.; Nicolajsen, A; Dela Stang, B. (2002). On the influence of cavity
ventilation on moisture content in timber framed walls. Sixth Nordic Symposium on
Building Physics, Trondheim, Norge.
Häupl, P.; Fechner, H.; Stopp, H. (1996) Natural Drying of a Wood Based Flat Roof
Construction. Fourth Nordic Symposium on Building Physics, Espoo, Finland.
Kalamees, T.; Kurnitski, J. (2008) Moisture convection performance of wall and attic
floor joint. Eighth Nordic Symposium on Building Physics, Köpenhamn, Danmark.
Käkelä, P.; Vinha, J. (2002) Outdoor Field Test of Timber-Framed External Wall Element
Structure. Sixth Nordic Symposium on Building Physics, Trondheim, Norge.
Jansson, A. (2006). Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. SP Rapport 2006:46, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Larson, K. G.; Mainka, G-W.; Riesner, K.; Erikson, R. (2008) A Comparative Analysis of
Hygrothermal Behaviour in Wood Construction Walls from Two Different Geographical Perspectives in the USA. Proceedings of the 8th Symposium on Building Physics in the
Nordic Countries, Köpenhamn, Danmark
Lehtinen, T. (1999). Building Physical Behaviour of Wooden Multi-Storey Buildings –
Levin, P. & Gudmundsson, K. (2000) Moisture in Constructions with Loose-Fill
Insulation and no Vapour Barrier. Nordic Journal of Building Physics Vol. 2, 1999-2000.
Mao, Q.; Fazio, P.; Rao, J. (2009) Evaluating relative drying capacity of wood-frame
walls using and in-cavity evaporation allowance (ICEA) approach. Proceedings in 4th
International Building Physics Conference, Istanbul, Turkiet.
Moses, C. S. (1954). Condensation and decay prevention under basementless houses. Report Number 2010. Madison, WI: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Forest Products Laboratory. 8 p.
Moses, C. S.; Scheffer, T. C. (1962). Survey of houses for moisture content and decay in
wood members. Report WP-60 for Federal Housing Administration. Madison, WI: U. S.
Department of Agriculture, Forest Service, Forest Products Laboratory. 33 p. Se även Scheffer, T. C.; Moses, C. S. 1993. Survay of moisture content in houses for evidence of decay susceptibility. Forest Products Journal. 43 (11/12): 45-51.
Nieminen, J. 1987. Light-weight wall structure without vapour barrier. Nordic Symposium on Building Physics, Lund, Sweden.
Nilsson, L-O. (1977) Fuktproblem vid betonggolv. Rapport TVBM-3002, Lund, Sverige Ojanen, T. (1999) Moisture Performance of Sealed Roof System with Vapour Permeable
Underlay. Proceedings of the 5th Symposium on Building Physics in the Nordic
Countries, Göteborg, Sverige.
Olsson, L., Ehnlund, A. (2000). Torra tak - undersökning av oventilerade parallelltak
med underlagstakprodukten Tyvek Pro samt undersökning av cellulosaisoleringens fuktegenskaper. SP arbetsrapport
Platts, R. E. (1988). Wet walls: apparent incidence of excessive condensation in house
envelope construction in Canada. In: Proceedings, symposium on air infiltration, ventila-
tion, and moisture transfer. Washington, DC: Building Thermal Envelope Coordinating Council: 82-90.
Rose, W. B. (1992) Measured values of temperature and sheathing moisture content in
residential attic assemblies. In: Proceedings, thermal performance of the exterior envelopes of buildings V. Atlanta, GA: American Society of Heating, Refrigerating and
Air-Conditioning Engineers: 379–390.
Salonvaara, M.; Kokko, E. (1996). The Effects of Phase Changes of Moisture on the
Hygrothermal Behaviour of Insulated Light Weight Walls. Fourth Nordic Symposium on
Building Physics, Espoo, Finland.
Samuelson, I. (1996). Moisture Balance in Unvented Roof Spaces – the Importance of
Ventilation and Choice of Insulation Materials. Fourth Nordic Symposium on Building
Physics, Espoo, Finland.
Samuelson, I., Hägerhed Engman, L. (2006) Kalla vindar - Problem och förbättringar -
Redovisning av fältundersökning och forskningsprojekt. Bygg & Teknik 4/06. s22-26.
Samuelson, I, Jansson, A. (2009) Putsade regelväggar. SP Rapport 2009-16. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. www.sp.se.
Saneinejad, S.; Derome, D. (2009) Experimental and modelling work on insulated cavity
in wood-frame walls with vertical temperature gradient. Proceedings in 4th International
Building Physics Conference, Istanbul, Turkiet.
Sherwood, G. E. (1983). Condensation potentials in high thermal performance walls –
cold winter climate. Research Paper FPL-RP-433. Madison, WI: U.S. Department of
Agriculture, Forest Service, Forest Products Laboratory. 20 p.
Sherwood, G. E. (1987). Condensation potentials in wood-frame walls. In: Powell, F. J.; Matthews, S. L., eds. Thermal insulation: materials and systems. ASTM STP 922. Philadelphia: American Society for Testing and Materials: 405-417.
Sikander, E. (1996). Fuktsäkerhet hos några typer av byggnadskonstruktioner, SP Rapport 1996:34, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sverige.
Svensson Tengberg, C. (2007) Fältmätningar i isolerade uteluftsventilerade krypgrunder. SBUF 11370, Sverige.
Teesdale, L. V. (1959). Condensation problems in modern buildings. Report number 1196 [originally published 1939, reviewed and reaffirmed 1959]. Madison, WI: U.S. Department of Agriculture, Forest Service, Forest Production Laboratory. 10p. Time, B.; Geving, S.; Sandland, K. M. (2008) Massive timber elements in roofs –
moisture performance. Eighth Nordic Symposium on Building Physics, Denmark.
Tsongas, G. A. (1990). The Northwest wall moisture study: a field study of excess mois-
ture in walls and moisture problems and damage in new Northwest homes. U.S. Depart-
ment of Energy/Boneville Power Administration. 46 p. See also Tsongas G. A. 1992. A field study of indoor moisture problems and damage in new Northwest homes. In: Pro- ceedings, thermal performance of the exterior envelopes of buildings V. Atlanta: American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers: 536-571. Tsongas, G. A. (1994b). Crawl space moisture conditions in new and existing Northwest
homes. ASHRAE Technical Data Bulletin. Atlanta, GA: American Society of Heating,
Refrigerating and Air-Conditioning Engineers. 10(3): 41-48.
Tulla, K. (1990). The moisture contents of wood contact with foundation on ground floor. Second Nordic Symposium on Building Physics, Trondheim, Norway.
Uvsløkk, S.; Geving, S.; Thue, J. V. (1999). Hygrothermal Performance of Timber Frame
Walls Reults from Test House Measurements. Fifth Nordic Symposium on Building
Physics, Göteborg, Sverige.
Vinha, J.; Käkelä, P.; Lindberg, R. (2002). Moisture Transport in Timber-Framed
External Wall Structures in Nordic Climate Laboratory Tests. Sixth Nordic Symposium
on Building Physics, Trondheim, Norge.
Vinha. J. (2007) Hygrothermal Performance of Timber-Framed External Walls in
Finnish Climtatic Conditions: A Method for Determining the Sufficient Water Vapour Resistance of the Interior Lining of a Wall Assembly. Publication 658, Tampere
University of Technology.
Wang, F. S. (1981). Comparative studies of vapour condensation potentials in wood
formance of the exterior envelopes of buildnings. ASHRAE SP 28. New York: American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers: 836-846.
Örtengren-Sikander, E. (1993). Thermal Insulation and Wind Barrier of Expanded Poly-
styrene in External Walls. Third Nordic Symposium on Building Physics, Köpenhamn,
Danmark.
SP Sver Box 857, 5 Telefon: 01 E-post: info www.sp.s SP Sverig utveckling har Sverige forskning o internation effektivitet, iges Teknis 501 15 BORÅ 10-516 50 00, o@sp.se, Inte se es Tekniska och konkurren es bredaste oc och utveckling ella kolleger. V , opartiskhet o ska Forskn ÅS Telefax: 033- rnet: www.sp. Forskningsin nskraft och för ch mest kvalif . Vår forskning Vi är ca 870 m och internation ningsinstitu -13 55 02 .se nstitut utveckl r säkerhet, hå ficerade resurs g sker i nära s medarbetare s nell acceptans ut
lar och förmed llbar tillväxt oc ser för teknisk samverkan me om bygger vå . En SP ISB ISS dlar teknik för ch god miljö i s k utvärdering, ed högskola, u åra tjänster på ergiteknik P Rapport 2009 BN 978-91-86 SN 0284-5172 näringslivets samhället. Vi mätteknik, universitet och kompetens, 9:43 319-30-4 2 h