I följande avsnitt avser vi att föra en diskussion kring studiens utfall. Vidare kommer kopplingar att fastställas mellan teorier samt resultatet.
4.1 Reflektioner kring resultatet
Det resultat vi har erhållit i denna studie är att insynspersoner kan generera en viss överavkastning. Detta resultat stöds av många forskare som har genomfört omfattande studier inom ämnet och som har kommit fram till liknande resultat. Om
insynspersoner bedriver handel på värdepappersmarknaden baserat på
företagshemligheter, kan man se tendenser på en viss abnormal avkastning. Detta går dock emot Famas teori om att marknader är effektiva och att överavkastning ej är möjlig att uppnå. Fama anser att marknaden är effektiv och att den snabbt och enkelt kan ta emot ny information och sedan applicera denna på aktiepriset. Insynspersoner har dock direkt tillgång till information som inte offentliggjorts för marknaden. Den starka formen av den effektiva marknadshypotesen menar trots det att även information som inte offentliggjorts återspeglas i priset. Således kan vi konstatera att den starka formen inte ”håller” och att insynspersoner visst kan skapa en abnormal avkastning gentemot marknaden.
Den eventperioden som vi har valt att studera är relativt kort. Trots den korta tidsaspekten så är det tillräckligt för att kunna studera hur effekten blir på marknaden av insynspersonens transaktion. Tidpunkten 0 är den dagen då transaktionen offentliggörs för marknaden och de kommande fem dagarna är avsedda för att se huruvida marknaden kommer att följa insynspersonen eller inte. Eventperioden är även tillräckligt kort för att vi ska kunna utesluta så många andra påverkande faktorer som möjligt. Dock kan vi inte helt säkert mena att det är insynspersonen transaktion som har orsakat den abnormala avkastningen, men vi kan med stor sannolikhet dra den slutsatsen. Vi kan dock inte heller dra slutsatsen att insynspersonen handlade utefter den givna informationen eller om det var andra anledningar som fick denne att genomföra köpet. Insynspersonen kanske handlade utefter personliga bedömningar. Således blir det mycket svårt att döma en person för insiderbrott. Det finns inte tillräckligt med grund för det.
Det förekom fall då aktien uppvisade en högre avkastning även efter att insynspersonen genomförde sin transaktion. Tidigare studier visar att det finns en viss möjlighet för utomstående investerare att tjäna på att följa en insynspersons handelsmönster. Enligt signaleringshypotesen kan en sådan typ av transaktion sända ut en signal till resten av marknaden om att antingen en upp- eller nedgång är att vänta. I denna studie har köptransaktioner i företag på Stockholmbörsens Small Cap listan har undersökts, vilka kan ha stora tillväxtmöjligheter men även stora fluktuationer i aktiekursen. En sådan handling kan då indikera på att något är på väg att ske. Detta kan då fungera som en tydlig signal till övriga investerare. I och med den asymmetriska informationsfördelningen som menar att det finns personer som besitter mer information än andra, kan många utomstående investerare anta att det vore lönsamt att följa en insynsperson.
Det finns fall då man kan påvisa att investerare följer insynspersonernas agerande. Detta kan dock innebära problem för aktien i sig, då det finns en chans att insynspersonen inte alls handlat utefter företagshemligheter, utan på eget bevåg och egna bedömningar. Aktien kan då uppvisa en felaktig värdering om investerare på marknaden antar att en upp- eller nedgång är att vänta. I dessa fall kan insynspersonernas agerande resultera i att flera investerare drar sin uppmärksamhet mot bolaget i och bidra till ytterligare felvärdering.
Avslutningsvis kan vi konstatera att marknaden uppvisar tendenser till att inte omvandla informationen effektivt somFamas teori om den starka formen förespråkar. Abnormal avkastning kan påvisas bland insynspersoner som bedriver handel på värdepappersmarknaden. Signaleringshypotesen visar även att, i och med den asymmetriska informationsfördelningen som råder på marknaden, det i visa fall kan vara lönsamt att ta rygg på insynspersoner då de faktiskt besitter ett informationsövertag. Dock kan vi också konstatera utifrån undersökningens resultat att det vore mest lönsamt att följa en VD:s transaktioner i givna aktier, då de genererade den högsta abnormala avkastningen.
4.2 Förslag till vidare forskning
Inför fortsatta studier kan man tänkas kategorisera transaktionerna, bland annat som transaktionsstorlek eller vilken aktielista bolaget är noterat på. Vidare skulle man även kunna använda sig utav korta samt långa eventperioder för att kunna se den långsiktiga effekten insynstransaktioner har på marknaden. Vid en mer omfattande analys kan man också sammankoppla eventet med annan information som offentliggörs, för att se vad som i större grad påverkar marknaden och orsakar överavkastning. Kanske hade en nyhet offentliggjorts bara några dagar efter transaktionen som ledde till en ökning i avkastning, och inte att privata investerare valde att följa insidern.
Referenslista
Akerlof, G.A. 1970. The market for “Lemons”: Quality uncertainty and the market mechanism. Quarterly Journal of Economics, 84 (3): s.488–500 (2015-04-17)
Aktiespararna: “Ägarstyrningspolicy: Regler”
http://www.aktiespararna.se/sajt/om-oss/Agarstyrningspolicy/Regler/?lb (2015-05-22)
Aktietorget: ”Insyns- och flaggningsregler”
https://www.aktietorget.se/Insider.aspx?Language=1 (2015-04-10)
Bryman & Bell, (2003), s. 269
Craig Mackinley ”Events Sudies in Economics and Finance”, Journal of Economic Litterature, 1997, s. 13-39 (2015-06-15)
Denscombe, Martyn ”Forskningshandboken”, avgivet av ”Studentlitteratur”, upplaga 2:3, 2010, s. 327.
Etebari et al. (s. 496-499)
Eugene F. Fama, ”Efficient Capital Markets: A review of theory and empirical work.” Journal of Finance, Vol. 25(2), (2015-04-20)
Finansinspektionen: ”Insynspersoner”
http://www.fi.se/Regler/Borsbolag/Insynsstallning/Berorda-personer/ (2015-04-09)
Finansinspektionen, Marknadsmissbruk,
http://www.fi.se/Tillsyn/Statistik/Marknadsmissbruk/ (2015-04-09)
Finansinspektionen: ”Vem är insider?”
http://www.finanssivalvonta.fi/se/Noterade_bolag/Insiderregler/Vem_ar_insider/Page s/Default.aspx (2015-04-20)
H. Nejat Seyhun, ”Insiders Profits, Costs of Trading and Market Efficiency”, Journal of Financial Economics 16 (1986), s. 206 (2015-06-15)
Jonathan Marcey ”Getting the Word Out About Fraud: a Theoretical Analysis of Whistleblowing and Insider Trading”. (2015-06-20)
Leland och Pyle (1977), s 381-383 (2015-06-20)
Löfgren, K-G, Persson, T, Weibull J 2001. ”Marknader med assymetrisk information. Ekonomisk debatt, årg 29, nr8, s.527-529 (2015-04-27)
Nasdaq index
http://www.nasdaqomxnordic.com/index/index_info?Instrument=SE0002896373
(2015-05-15)
Nasdaq historiska kurser http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier/historiskakurser (2015-05-05)
Patel, Runa, Davidsson, Bo ”Forskningsmetodikens grunder; att planera, genomföra och rapportera en undersökning” avgivet av ”Studentlitteratur”, 2011, s. 23-25. Riksbanken: ”Värdepappersmarknaden idag och imorgon.” s. 4
http://www.riksbank.se/Pagefolders/17112/041110.pdf (2015-04-20)
Robert A. Prentice & Dain C. Donelson ”Insider Trading as a Signaling Device”, American Business Law Journal (2010) (2015-06-20)
Bilaga
Företagslista
Aktie Börslista
Net Insight B
NETI B Small Cap
Karo Bio
KARO Small Cap
Sensys Traffic
SENS Small Cap
Anoto Group
ANOT Small Cap
Precise Biometrics
PREC Small Cap
CellaVision
CEVI Small Cap
Concordia B Maritime
CCOR B Small Cap
Doro
DORO Small Cap
MQ Holding
MQ Small Cap
Rottneros
RROS Small Cap
Rejlers B
REJL Small Cap
Pricer B
PRIC B Small Cap
Opcon
OPCO Small Cap
Semcon
SEMC Small Cap
Björn Borg
BORG Small Cap
Proact IT Group
PACT Small Cap
Hemtex
HEMX Small Cap
Electra Gruppen
ELEC Small Cap
Odd Molly International
ODD Small Cap
Studsvik
SVIK Small Cap
Poolia B
POOL B Small Cap
KnowIT
KNOW Small Cap