Denna del av uppsatsen innehåller slutsatser och diskussion över de resultat som studien har tagit fram. Detta efterföljs av reflektioner om hur väl studien har nått sitt mål, och vad en framtida studie inom samma område kan innehålla.
6.1 Jämförelse med tidigare forskning
I jämförelse med tidigare forskning inom samma område med brittiska läkarstudenter är den självrapporterade förståelsen för AI:s beslutsprinciper lägre då 22% av de tillfrågade
studenterna i vår studie uppgav att de hade god/mycket god förståelse, jämfört med 44% av de brittiska studenterna. Optimismen för AI:s framtid inom läkaryrket är något högre hos de brittiska studenterna, där 88% av de tillfrågade tror att AI kommer att spela en viktig roll inom läkaryrket i framtiden, i jämförelse med vår studie där 71% av de tillfrågade läkarstudenterna i Sverige uppgav samma svar. (Sit et al., 2020)
Viljan att lära sig mer om AI under sin utbildning är snarlik eftersom 71% av de brittiska läkarstudenterna uppgav ett intresse för att lära sig mer inom ämnet, i jämförelse med 67% av Sveriges läkarstudenter. Som Laï et al. (2020) diskuterar i sin forskning om läkares attityder till AI, där blivande läkare identifieras som en nyckelgrupp för en lyckad lansering av AI inom sjukvården, så ser vi positivt på att läkarstudenter vill lära sig mer om AI under sin utbildning. Kunskap och utbildning inom ämnet har i tidigare studier resulterat i
läkarstudenter som känner sig mer förberedda för att arbeta med AI när de börjar praktisera (Sit et al., 2020).
Den attityd som kan utläsas i vår studie gällande att de flesta läkarstudenter vill lära sig mer om AI under sin utbildning överensstämmer med slutsatserna som Pinto dos Santos et al. (2019) drar angående att läkarstudenter anser att AI bör ingå i den medicinska utbildningen. Resultaten från vår studie visar på att läkarstudenter inte har någon övervägande oro över den negativa påverkan som AI kan ha på läkaryrket vid implementering som hjälpmedel inom sjukvården. Detta går i linje med studien av Pinto dos Santos et al. (2019), som visar att läkarstudenter inte tror att AI kommer att ersätta läkare i framtiden. Studien av Sit et al. (2020) visade att en minoritet (48,3%) av de tillfrågade läkarstudenterna trodde att vissa läkarspecialiteter inom medicin skulle kunna bli ersatta av AI någon gång i framtiden. Enligt vår studie anger manliga läkarstudenter i större utsträckning att de är bekanta med principerna för hur ett AI-system tar sina beslut eller ger sina rekommendationer, i jämförelse med kvinnliga läkarstudenter. Detta går i linje med resultaten från studien av Pinto dos Santos et al. (2019), där en klar majoritet av de som sade sig vara obekanta med de AI-teknologier som studien berörde var kvinnliga läkarstudenter.
6.2 Sammanfattning och slutsats
Totalt samlades 567 svar in genom enkätundersökningen. Dessa svar analyserades med t-tester för att upptäcka skillnader bland respondenterna, och regressionsanalys för att
undersöka hur väl modellens antagande om avsikt att använda AI-tekniken stämde. T-testerna visar att det finns skillnader mellan subgrupper och att detta kan tas i åtanke när man
utformar vidare studier och material för undervisning. Regressionsanalyserna visade att modellens antagande om vilka faktorer som leder till upplevd användbarhet stämmer, samt att upplevd användbarhet leder till en ökad avsikt att använda tekniken.
Forskningsfrågorna som denna studie ämnade att besvara är:
- Vilken attityd har läkarstudenter i Sverige till att använda artificiell intelligens (AI) som hjälpmedel inom hälso- och sjukvården?
En sekundär frågeställning till huvudfrågeställningen är:
- Finns det segment inom populationen läkarstudenter i Sverige som har signifikant annorlunda uppfattning av artificiell intelligens (AI) inom sjukvården?
Den första frågan har besvarats tydligt genom att undersöka attityden hos svenska
läkarstudenter med utgång från en modifierad TAM-modell. Resultaten visar att en majoritet (68,8%) av dagens läkarstudenter i Sverige skulle använda tekniken om de fick möjligheten, och att en majoritet (63,9%) har en positiv eller mycket positiv inställning till AI inom
sjukvård. Studenterna visar också ett intresse för att lära sig mer om denna teknologi eftersom två av tre (66,7%) läkarstudenter svarar att de vill lära sig mer om AI under sin utbildning. Resultaten av denna studie har visat att attityderna gentemot AI inom sjukvård bland Sveriges läkarstudenter är överlag positiv och att acceptansen för denna nya teknologi är god.
T-tester användes för att analysera om det fanns några segment av läkarstudenter som stack ut i mätningen och som kan undersökas vidare. Testerna visar att kvinnor är mer skeptiska till tekniken och rankar sin förståelse om tekniken som sämre i jämförelse med män. Intresset för tekniken är också lägre bland kvinnor, vilket kan förklara skillnaden mellan könen.
Prekliniska läkarstudenter har en större tro på AI-verktyg än läkarstudenter som går senare terminer och har praktisk klinisk erfarenhet. Skillnaden mellan dessa grupper kan bland annat bero på att läkarstudenter på kliniska terminer har mer erfarenhet av kliniskt arbete och förstår därigenom att det behövs mer än bara bra AI-verktyg för att sjukvården ska fungera.
6.3 Framtida forskning
Enkätstudier är av sin natur en undersökning i bredd och inte djup. Ett förslag till framtida forskning är mer djupgående studier med enskilda intervjuer som ger en djupare bättre förståelse för attityder gentemot AI inom hälso- och sjukvården, och de faktorer som påverkar uppfattningen (Oates, 2006). Om man vill få ut mer information än vad denna enkätstudie har inbringat rekommenderas en mer djupgående studie med enskilda intervjuer med läkarstudenter. Dessutom rekommenderas man även undersöka vilka attityder som läkare och annan relevant sjukvårdspersonal har gentemot dessa AI-tillämpningar.
Eftersom mer kunskap och utbildning inom AI-området associeras med en större
självsäkerhet av att använda sig av tekniken i framtiden bör mer resurser läggas på att utreda hur man ska lära ut denna teknik så att framtidens läkare är självsäkra och vågar använda sig av teknik i sitt arbete (Sit et al., 2020). Dessutom kan forskning se över hur intresset kan öka bland läkarstudenter så att de en dag lättare kan anamma och acceptera AI-tekniken när de arbetar kliniskt.
Ett framtida område som kan undersökas är kliniska tillämpningar inom AI och hur dessa faktiskt har presterat i samband med diagnostisering eller behandling av patienter. När mer material gällande resultaten kring den faktiska tillämpningen av AI-verktyg finns tillgängligt i framtiden kommer det att kunna göras mer djupgående analyser berörande om AI-verktygen lever upp till de förväntningar som har ställs på dem idag.