Syftet med min studie var att undersöka om laborationsutformningen påverkar elevernas lärande, och därmed få dem att förstå hur teori fungerar kopplat till verklighet. Detta kommer att diskuteras utifrån min frågeställning där tre aspekter kretsar kring lärandet i laborativa moment. De tre aspekterna är aktivt deltagande, instruktions uppföljning och samarbete i gruppen.
När elever kommer till gymnasiet från olika grundskolor, bär de med sig olika kunskaper och förmågor. Jag har förstått att undervisning i teknik och NO-ämnen i grundskolan sker på olika sätt. En del elever kan ha laborerat mer än andra och haft mer kontakt med konkreta material och laborationsutrustning. En annan del kan ha laborerat i ett ämne mer än i ett annat ämne. Eftersom kunskaper byggs på och utvecklas hela tiden, kommer eleverna alltid att behöva ha med sig tidigare kunskaper för att lära sig nya. Jag förmodar att lärandet liknar en kedja, om en länk går av eller brister då faller hela kedjan. Detta är ett viktigt motiv som påverkar elevernas lärande när de laborerar på gymnasiet då man är på väg att lära sig en hel del nytt. Det handlar om att lärandet innefattar överföring av tidigare kunnande. När eleverna lär sig något nytt, kommer de att använda tidigare kunskaper för att förstå det nya. Om kunnandet saknar beständighet och hållbarhet blir det svår att lyckas (Andersson; 2011, sid 67).
Resultatet visar att elever med goda kunskaper från tidigare studier har kunnat prestera mer och därmed utveckla sina kunskaper, medan svaga elever har upplevt laborationen som svår och deras fokus gick åt fel håll. Dessa elever upplevde jag som först och främst ville bli godkända i laborationen utan att ta någon hänsyn alls till att ta till sig nya kunskaper eller att lära sig något nytt. Elevernas delaktighet i gruppen har påverkats på grund av detta. I den laborationen som eleverna gjorde, visade undersökningen att i både grupperna har en stor del elever deltagit aktivt. Bara en bråkdel gjorde inte det. I enkäten svarade de flesta att de lärt sig något nytt. Även i intervjuerna har eleverna uttryckt att de flesta i grupperna var aktiva och samarbetade. Den andelen elever som hade sämre deltagande upplevde laborationen som svår och det berodde med stor sannolikhet på deras sämre kunskaper från
33
grundskolan. Det märktes att dessa elever hade svårt att prestera och fastnar ofta i tillvägagångsättet. Det vill säga att aktivt deltagande styrs av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Konsekvensen blir att dessa elever hamnar i sådan situation där de omedvetet struntar i att skaffa sig nya kunskaper och istället strävar efter att klara en kurs i taget, utan att ha någon koppling alls till de olika momenten för att kunna se helheten i kursen eller programmet. Det handlar om inre och yttre motivation. Eleverna strävar efter yttre motivation som förklaras i form av ett godkänt resultat och då struntar de i den inre motivationen, utan den blir det svårt att lära sig något samt svårt att lägga ner ett större engagemang då det som man ändå lär sig försvinner snabbt igen (Nilsson; 2008 sid 55). Däremot ser man mer av den inre motivationen hos andra grupper där faktorer som ansvar, delaktighet, tydliga mål och återkoppling utvecklas mer.
En annan viktig länk i kedjan är samarbetet inom gruppen under laborativa aktiviteter. Samarbetet fungerar som bäst när varje gruppmedlem bidrar med den delen han eller hon är bra på. Forskning visar att grupparbete fungerar som bäst när alla gruppmedlemmar bidrar till samarbetet och eleverna hjälper varandra och samarbetets effekt ökar (Chiriac & Hempel; 2013 sid 37). Det kan nog stämma och det är egentligen det som ofta spontant händer när eleverna laborerar i grupper. I observationerna uppmärksammades detta tydligt då eleverna delade upp arbetet enligt deras förmågor. Elever som var mer händiga tog hand om utrustnings montering medan de som var duktiga i matematik ville gärna ta räkne delen. Elever som var bra på struktur och organisering tog hand om att skriva ner resultat och sammaställning. Egentligen tycker jag att lärandet gynnas mer om eleverna bytte rollerna, att han eller hon som är duktig på matematik räknar gärna hela tiden, utvecklar inte sin förmåga att bli bättre på annat medan om alla tar det som är mindre bra på, skulle egentligen förbättra allas förmågor.
Resultatet i undersökningen visar att olika grupper presterade olika. Det märktes tydligt att grupporgansationen har stor betydelse för lärandet. I undersökningen delades eleverna upp i olika grupper. Det förekom både homogena grupper med duktiga respektive svaga elever, och heterogena grupper med blandning av elever med olika kunskapsnivåer. I observationerna märktes det tydligt att homogena grupper med svaga elever presterade
34
sämst och grupper med duktiga elever presterade bäst. Detta är inte oväntat men det intressanta är att de heterogena grupperna verkade gynna lärandet mest. Detta för att de svagare eleverna i denna grupp nu blev mer motiverade och ville ge mer för att försöka hinna ikapp de duktigare eleverna. När en elevgrupp med olika kunskapsnivåer arbetar tillsammans med en viktig uppgift kommer några att uppvisa större elevinflytande. Man strävar efter att uppnå gruppmålen och utföra sina uppgifter på ett bra sätt (Nilsson; 2008 sid 86).
Den styrda laborationen har utmärkts av en mängd instruktioner medan i den öppna laborationen har en del instruktioner utelämnats. Resultatet visar inte tydliga svar på instruktions uppföljning. I enkäten ser man ändå en större andel elever föredrar att ha tydliga instruktioner och en mindre andel som absolut inte vill ha laborationer där de själva utformar arbetssättet och metoden. Jag gissar på att dessa elever tillhör den svaga gruppen eftersom de vill vara på den säkra sidan och arbeta efter instruktioner då de inte har förmågan att utveckla nya metoder och vill inte heller anstränga sig i svårare uppgifter. I observationen med öppna laborationen visades en fördel med denna vilken är att eleverna utvidgar sitt tankesätt genom att planera och tvinga fram en arbetsmetod. Detta medför att deras egen motivation ökar och deras elevinflytande med.
Det är sällan man får en klass där alla elever ligger på samma nivå kunskapsmässigt, utan oftast handlar det om blandade elever där det finns både hög- medel- och lågnivå. Detta gör att det blir olämpligt att anpassa hela klassen efter enbart en enda laborations variant. Det bästa är att anpassa laborationen efter elevernas förmågor istället. Resultatet i studien visade att det finns fördelar med respektive variant men det gäller att anpassa den till rätt grupp elever. Elever med erfarenhet av inflytande och hög nivå samt medel nivå skulle passa bättre med öppna laborationer då möjligheten att utveckla deras kunskaps- och sociala utveckling blir större. Medan styrda laborationer skulle passa bättre till elever som ligger på en lågnivå. Sammanfattningsvis visar studien att läraren har en viktig roll vid val av laboration samt gruppindelning av eleverna. Därtill kan det vara positivt att blanda elever med olika kunskapsbakgrund i en och samma grupp för att få bättre gruppdynamik där eleverna lär sig mera av varandra.
35
Referenslista
Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur, Lund Bjurulf, V. (2011). Teknik Didaktik. Norsteds.
Bråten, I. (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Studentlitteratur, Lund.
Chiriac, E. & Hempel, A. (2013). Handbok för grupparbete. Studentlitteratur, Lund.
Dimenäs, J. & Sträng Haraldsson, M. (1996) Undervisning i naturvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Einarsson, C. & Hammar Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer Teori och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Liber AB, Stockholm.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Kylén, J-A. (2004). Att få svar intervju enkät observation Bonniers. Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Studentlitteratur, Lund. Nilsson, B. (2008). Samspel i grupp. Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund Strömdahl, H. (red.) (2002). Kommunicera naturvetenskap i skolan. Studentlitteratur, Lund. Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Studentlitteratur, Lund. Sjöberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning. Studentlitteratur, Lund.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (Gy11).
Skolverket. (2000). Teknikprogrammet Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. (Gy2000)
Skolverket. (2011). Fler som kan Hur kan vi underlätta för ungdomar att läsa naturvetenskap och teknik?
36 Trost, J. (2012). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Internetkällor
Hult, H. (2000) Laborationen- myt eller verklighet. En kunskapsöversikt över laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköpings Universitet: CUPs rapportserie. Kurten-Finnäs, B. (2008). Man måste tänka så mycket Öppna laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. Åbo Akademis förlag.
Vetenskapsrådet (VR) (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Statens Offentliga Utredningar SOU 2004:35. Utan timplan – med målen i sikte. Delbetänkande av Timplanedelegationen. Stockholm 2004
37
Bilaga 1
Enkätundersökning
Sätt ett kryss i den rutan som överensstämmer mest med vad du tycker!
Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 1
Laborationen jag gjorde nyligen var lätt att utföra.
2
Jag har lärt mig hur jämvikt och vridmoment fungerar i verkligheten.
3
Laborationen har bidragit med att lära mig lösa räkneuppgifter i området
kraftmoment.
4
Jag föredrar att arbeta med laborationer som innehåller tydliga instruktioner.
5
Jag föredrar att arbeta med laborationer där jag själv utformar arbetssätt och metod.
6
Det är viktigt med
laborationsgenomgångar innan jag/vi börjar laborera.
7
Laborationer är en bra komplettering till undervisning och det bidrar till bättre lärande i ämnet.
8
Det är viktigt att ha ett bra och fungerande samarbete i gruppen under laborativa moment.
9
Jag har förstått syftet med laborationen och kunde dra en tydlig slutsats.
38
Bilaga 2
Intervjuguide till elever
1. Hur upplever du laborativa moment?
2. Vill du beskriva hur du upplevde den laboration som du gjorde nyligen? 3. Vad anser du är viktigt för dig när du laborerar för att lära dig bäst?
4. Om du skulle genomföra laborationen på ett annat sätt, hur skulle detta vara då? 5. Vad förväntar du dig av din lärare inför en laboration?
39
Bilaga 3
Till föräldrar för klass xxxx
Hej,
Mitt namn är Majed Nabha, jag undervisar en del av kursen Teknik 1 i Teknikprogrammet. Era barn kommer under en tekniklektion att utföra en laboration som kommer att användas som underlag i mitt examensarbete. Jag kommer därefter att göra en enkätsundersökning i hela klassen samt välja fyra elever att intervjua. För att kunna göra detta behöver jag ert tillstånd. Både observationer, enkätsundersökning och intervjuerna kommer att behandlas anonymt och inget av dessa kommer på något sätt att påverka era barns betyg.
Om Ni har frågor eller önskar mer information kring den undersökning eller mitt examensarbete, får ni gärna ta kontakta med mig på följande email:
majed.nabha@edu.karlskrona.se
Jag önskar få era svar senast den 10 april 2015 Tack!
Majed Nabha
Elevens namn: _________________________________________
Mitt barn får delta i undersökningen Ja Nej
Datum ________________________________