Studiens resultat avspeglar att modersmyten i samhället skapar förväntningar hos kvinnan själv, men även i hennes omgivning. Att leva upp till dessa förväntningar under en
förlossningsdepression är svårt vilket skapar känslor av skuld och skam. Kvinnor som drabbas av förlossningsdepression blir stigmatiserade och ser sig själva som avvikande. Informationen i samhället och från vården kring förlossningsdepression beskrivs som bristfällig och kvinnan kan känna sig ensam i sina tankar, vilket gör att det kan vara svårt att söka hjälp. Det finns behov av att förlossningsdepressionen uppmärksammas mer av vårdpersonal och möjlighet till stöd från anhöriga och vården blir avgörande. I processen mot tillfrisknande har vikten av ett gott bemötande och förståelse beskrivits som viktiga faktorer.
I Sverige drabbades statistiskt sett ungefär 10 000 kvinnor av förlossningsdepression år 2015 vi antar att det troligtvis finns ett stort mörkertal. Det krävs inte bara att dessa kvinnor uppmuntras att kliva fram och berätta om sin förlossningsdepression och förväntningar på mödrarskapet, samhället måste skapa ett klimat som gör det är accepterat och normalt att prata om. För att göra det behövs ämnet lyftas inte bara i vården utan på jobbet, skolan och i våra relationer. Att förlossningsdepression drabbar en så hög andel kvinnor efter förlossning gör att det är ett problem som måste uppmärksammas på samhällelig nivå. Det går inte att endast fokusera på orsaker hos den enskilda individen utan det är viktigt att ha i åtanke vilka inverkande faktorer som kan finnas i omgivningen och hur de påverkar kvinnan under sjukdomsperioden. Förlossningsdeprimerade kvinnor är en osynlig grupp som sällan
uppmärksammas i samhället och det behöver ändras på. Det är vår personliga uppfattning och har även beskrivits av samtliga kvinnor i studien.
Förlossningsvården inom många landsting i Sverige har länge påverkats negativt av nedskärningar och låg prioritet. Frågan har varit het inom politiken och i mediala
sammanhang (Ahlberg, Nordlund, & Weichselbraun, 2016, 16 februari; Christensson, 2016, 3 maj; Cwejman, 2016, 2 augusti; Harström, 2015, 21 augusti; Wallin, 2015, 20 oktober;
Sommerstein, 2016, 4 februari). Det har inneburit att nyblivna mammor som ses som friska skickas hem så fort som möjligt och antas anpassa sig till rollen som nybliven mor relativt fort. Detta går hand i hand med myten om den goda modern, där moderskapet är något naturligt och kärleken kommer av sig själv. Detkrävs inget stöd för egenskaper som är nedärvda och självklara. Men vad händer med dem som inte upplever den nya rollen som självklar, när moderskänslorna inte kommer och de genomgår en depressiv period? Vid en förlossningsdepression får kvinnan samma symptom som vid en vanlig depression, men samtidigt ska hon anpassa sig till en ny roll som mor, vilket är krävande och som ofta inte känns rätt då hon är sjuk. Förväntningarna på henne blir svårare att leva upp till vilket gör att kvinnan skulle kunna anses vara i en särskilt utsatt situation. Det är därför av stor vikt att hon fångas upp fort av vården och får det stöd hon behöver för att kunna återhämta sig.
I studien har det framkommit hur en nybliven mor i dagens samhälle förväntas känna och bete sig. Synen på den goda modern har förändrats över tid,men ändras den tillräckligt fort? Numera är det vanligt att kvinnor förvärvsarbetar i samma utsträckning som män. Samtidigt som kvinnan arbetar och i många fall förväntas göra karriär, tyder vår studie på att
föreställningen om dengoda modern faktiskt lever kvar. Vi anser att sambandet är tydligt. Det är en hög press på nyblivna mödrar utifrån dagens samhälle kombinerat med de förväntningar på modersrollen som varit närvarande sedan urminnes tider. Detta tycker vi inte minst blir tydligt vid en förlossningsdepression då även sjukdomen försvårar för kvinnan att leva upp till förväntningarna. Ska dagens och framtidens mödrar tvingas välja mellan karriär och
familjeliv? Vi anser att frågan måste uppmärksammas i samhället och att den självklara bilden av att kvinnan ofta har det största ansvaret för barnen i familjen bör belysas, medvetengöras och ifrågasättas mer än vad den gör idag. Detta tror vi skulle gynna kvinnor och deras familjer inte bara under exempelvis en förlossningsdepression, utan även kvinnor i stort.
Vad grundar sig avsaknaden av information och öppenhet i? Förlossningsdepression är ett begrepp som är känt inom mödravården och det finns helt klart god vård att få, vilket vi kunnat se i vår studie där kvinnorna i slutändan varit nöjda med mycket av den vård de fått. Det finns däremot stora brister inom vården och en av de största bristerna anser vi är att uppmärksamma och få rätt hjälp redan i ett tidigt stadie. Kvinnorna har ofta själva eller med anhörigstöd varit drivande för att få hjälp från sjukvården, det har krävts för att få rätt form av hjälp. Det har ibland varit svårt att veta varde ska vända sig och ansvaret har därför legat hos kvinnan och anhöriga att ta reda på var rätt hjälp fanns att få. Det finns kunskap inom vården om kvinnor med förlossningsdepression och om vilken vård som kan ges och om utlösande riskfaktorer. Vi anser dock att det fortfarande finns stora kunskapsluckor och
utvecklingsmöjligheter. Vår studie belyser ytterligare en viktig orsak till
förlossningsdepression som utgör måste lyftas vid utvärdering och behandling nämligen förståelse kring de krav och förväntningar som finns på den nyblivna modern både
självgenererade och via omgivningen. Att minska kraven är ett viktigt steg mot att söka hjälp. Men det behövs också mer forskning kring hur förlossningsdeprimerade kvinnor ska fångas upp av vården. Hur ska deras behov uppmärksammas mer effektivt? Ett första steg anser vi är att våga prata om förlossningsdepression, ge information och normalisera dåligt mående i samband med förlossning.Det är inget ovanligt eller konstigt att må dåligt efter att ha fött barn, och det är viktigt att det budskapet även når fram till alla nyblivna mammor. Att inte behöva se sig själv som onormal kan göra att det blir lättare att prata om det dåliga måendet med en professionell och på så sätt få hjälp.
Utifrån de resultat som framkommit i denna studie, ser vi behov av utveckling kring stödet för nyblivna mammor och främst mammor som drabbats av förlossningsdepression. Det önskas ett kompletterande stöd utöver det som intervjupersonerna har blivit erbjudna. Ett behov av avlastning i hemmet och hjälp med att ta viktiga kontakter beskrivs. Att få en god relation med den yrkesverksamme har också beskrivits som något avgörande. Utifrån detta anser vi att det behövs en yrkesverksam med en bred kunskap som samtidigt kan erbjuda rätt form av samtalsstöd. Det sociala arbetet beskrivs som frånvarande i stödet från samhället, samtidigt som en yrkesverksam med erfarenhet från det sociala arbetet skulle kunna uppfylla dessa behov. Det finns kuratorer inom kvinnosjukvården och därmed möjlighet till kontakt vid tidiga tecken på förlossningsdepression eller som terapi vid en utvecklad depression. Vi anser dock att det krävs ett tätare samarbete mellan MVC, förlossningsvården, BVC och kuratorer. Det skulle kunna leda till att symptom uppmärksammas tidigare och även att kvinnan får
anpassad hjälp och stöd.Vi blev själva förvånade över hur stor avsaknaden av erfarenhet från möten med yrkesverksamma inom det sociala arbetet var.En kurator utgör ett stöd både som samtalskontakt, informatör och vid kontakter med exempelvis myndigheter. Vi anser att detta är något som skulle gynna kvinnan och vara ett gott komplement till den redan goda vården som finns på MVC och BVC.
Det står klart utifrån resultat som framkommit, att det finns behov av att fortsätta lyfta
information om förlossningsdepression och minska stigmatiseringen. Modersmyten som finns i samhället är ständigt närvarande, vare sig vi är medvetna om att den finns eller inte. I
samband med en förlossningsdepression kan modersmyten bidra till ökad distinktion mellan verklighet och förväntningar och därigenom förstärka ohälsan. Det är därför viktigt att sprida information kring sjukdomen. Det finns också ett behov att vården som möter kvinnorna ska vara lyhörda och bekräftande för att de ska få ett gott stöd till tillfrisknande. Det är viktigt för både mor, barn och familj.
9. Referenslista
1177 Vårdguiden. (2013). Förlossningsdepression. Hämtad 2016-09-26 från http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta
ochrad/Sjukdomar/Forlossningsdepression/
Ahlberg, M., Nordlund, E., & Weichselbraun, M. (2016, 16 februari). Förlossningsvården i kris – ingen agerar. Aftonbladet. Hämtad 2016-11-18, från
http://www.aftonbladet.se/debatt/article22267778.ab
Alexander, E. M., & McMullen, L. M. (2015). Constructions of motherhood and fatherhood in newspaper articles on maternal and paternal postpartum depression. Gender
and Language, 9(2), 143-166. doi: 10.1558/genl.v9i2.17318
Andersson, A. (2004). Implications of Psychiatric Disorders during Pregnancy and the
Postpartum Period - A Population-based Study (Doctoral thesis). Umeå:
Department of Clinical Sciences, Obstetrics and Gynecology.
Beck. A. T., & Alford, A. B. (2008). Depression - Causes and Treatment. Pennsylvania: University of Pennsylvania Press.
Beck, T. C. (2002). Postpartum Depression: A Metasynthesis. Qualitative Health Research,
12(4), 453-472.
Benkel, A., Johansson, B-M., Lundin, A., de Neergaard, G., & Öhrling, C. (2009). Kurator
inom hälso och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Björk, N. (1996). Under det rosa täcket. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Boath, E., Bradley, E., & Henshaw, C. (2004). Women's views of antidepressants in the treatment of postnatal depression. Journal of Psychosomatic Obstetrics &
Gynecology, 25(2004), 221-233. doi: 10.1080/01674820400017889
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Christensson, K. (2016, 3 maj). Dubbelfel inom svensk förlossningsvård. Dagens samhälle. Hämtad 2016-11-18, från http://www.dagenssamhalle.se/debatt/dubbelfel-inom svensk-foerlossningsvard-24692
Church, N. F., Brechman-Toussaint, M. L., & Hine, D. W. (2005). Do dysfunctional cognitions mediate the relationship between risk factors and postnatal
depression symptomatology?. Journal of Affective Disorders, 87(2005), 65-72. Collett, J. L. (2005). What Kind of Mother Am I? Impression Management and the Social
Construction of Motherhood. Society for the Study of Symbolic Interaction,
Cwejman, A. (2016, 2 augusti). Något är ruttet med den svenska förlossningsvården.
Göteborgsposten. Hämtad 2016-11-18, från
http://www.gp.se/ledare/n%C3%A5got-%C3%A4r-ruttet-med-den-svenska f%C3%B6rlossningsv%C3%A5rden-1.3522929
Deans, A. (red.) (2008). Gravid: kroppen, känslorna, förlossningen, barnet. Stockholm: Bonnier
Delmore-Ko, P., Hunsberger, B., Pancer, M. S., & Pratt, M. (2000). Becoming a Parent: The Relation Between Prenatal Expectations and Postnatal Experience. Journal of
Family Psychology, 14(4), 625-640.
Elvin-Nowak, Y., & Thomsson, H. (2001). Motherhood as Idea and Practice: A Discursive Understanding of Employed Mothers in Sweden. Gender and Society, 15(3), 407-428.
Forssén, A. (2004). Livslopp och barnafödande - Viktiga aspekter i patient-läkarmötet. B. Hovelius & E E. Johansson (Red.), Kropp och genus i medicinen (s.127-136). Lund: Studentlitteratur.
Franséhn, M. (2003). Moderskapet- de motstridiga förväntningarnas arena. M. Bäck-Wiklund, M. Franséhn, H. Johansson & T. Johansson (Red.), Den dolda könsdiskursen
Mödrar, söner och frånvarande fäder (s. 40-72). Göteborg: Migra Grafiska AB.
Försäkringskassan. (2016). Anställda och föräldraledighet. Hämtad 2016-11-02 från https://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/foralder
Goffman, E. (2011). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Lund: Studentlitteratur Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. M, Granskär., & B,
Höglund-Nielsen (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2004), 105-112.
Gyhagen, M. (2013). Long-term consequences of vaginal delivery on the pelvic floor:
comparison with caesarean section in one-parae women (Doctoral thesis,
Department of Obstetrics and Gynaecology Institute of Clinical Sciences). Göteborg: Ineko AB. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/31701/1/gupea_2077_31701_1.pdf Haavind, H. (1974). Myten om den goda modern. Stockholm: Aldus
Harström, E. (2015, 21 augusti). Lista över landstingets tänkbara nedskärningar. Svt nyheter
Västernorrland. Hämtad 2016-11-18, från
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/lista-over-landstingets nedskarningar
Hildingsson, I., & Thomas, J. E. (2007) Women’s Perspectives on Maternity Services in Sweden: Processes, Problems, and Solutions. Journal of Midwifery & Women’s
Health, 52(2), 126-133, doi:10.1016/j.jmwh.2006.10.023
Hunt, C. (2006). When Baby Brings the Blues: Therapy and Postnatal Depression. Australian
& New Zealand Journal of Family Therapy, 27(4), 214-220.
Jack. C, D & Ali, A. (2010). Silencing the Self Across Cultures: Depression and Gender in
the Social World. Oxford: Oxford Scholarship Online.
Josefsson, A. (2003). Postpartum Depression – Epidemiological and Biological Aspects (Doktorsavhandling, 781). Linköping: Unitryck. Tillgänglig: http://www.diva portal.org/smash/get/diva2:21141/FULL TEXT01.pdf
Josefsson A., Berg G., Nordin C. & Sydsjö G. (2001) Prevalence of depressive symptoms in late pregnancy and postpartum. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica,
80(3), 251-255.
Knudson-Martin, C., & Silverstein, R. (2009). Suffering in Silence: A Qualitative Meta-Data Analysis of Postpartum Depression. Journal of Marital and Family Therapy,
35(2), 145-158.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindeborg, L. (2012). En mekanisk mamma. Malmö: Notis Förlag.
Logsdon, C. M., Wisner, K., & Hanusa, B. H. (2009). Does Maternal Role Functioning Improve with Antidepressant Treatment in Women with Postpartum Depression?. Journal of Women’s health, 18(1), 85-90. doi:
10.1089/jwh.2007.0635
Logsdon, C. M., Wisner, K., & Pinto-Foltz, M. D. (2006). The Impact of Postpartum Depression on Mothering. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal
Nursing, 35(5), 652-658.
Mauthner, N. (1998). “It’s a Woman’s Cry for Help”: A Relational Perspective on Postnatal Depression. Feminism and Psychology, 8(3), 325-355.
McIntosh, J. (1993). Postpartum depression; women's help-seeking behaviour and perceptions of cause. Joumal of Advanced Nursing, 18, 178-184.
Nicolson, P. (1990). Understanding postnatal depression: a mother-centred approach. Journal
of advanced nursing, 13, 689-695.
Nyström, K. (2004). Experiences of Parenthood and Parental Support During the Child ́s
Health Sciences. Division of Nursing, 2004:36. Tillgänglig: https://www.diva portal.org/smash/get/diva2:999308/FULLTEXT01.pdf
Oates, M. R., Cox, J. L., Neema, S., Asten, P., Glangeaud-Freudenthal, N., Figueiredo, B., Gorman, L. L., Hacking, S., Hirst, E., Kammerer, M. H., Klier, C. M.,
Seneviratne, G., Smith, M., Sutter-Dallay, A-L., Valoriani, V., Wickberg, B., Yoshida, K. (2005). Postnatal depression across countries and cultures: a qualitative study. British Journal of Psychiatry, 184(46), 10-16.
Paulsson, J. F., & Bazemore, S. D. (2010). Prenatal and Postpartum Depression in Fathers and Its Association With Maternal Depression - A Meta-analysis. JAMA,
303(19), 1961-1969. doi: doi:10.1001/jama.2010.605
Pearlstean, T. B., Zlotnick, C., Battle, C. L., Stuart, S., O’Hara, M. W., Price, A. B., Grauce M. A., & Howard, M. (2006). Patient choice of treatment for postpartum depression: a pilot study. Archives of Women’s Mental Health, 9(2006), 303 308. doi: 10.1007/s00737-006-0145-9
Redmalm, D. (2011). Johan Asplund: Mellan fråga och svar. D. Redmalm (red.), Det
socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur.
Reuter, A. (2011). Nedstämdhet i samband med förlossning: om baby blues och depression
under spädbarnstiden. Stockholm: Gothia
Ryding, E. E. (2005). Traumatiska förlossningar och dess följder. B. Sjögren (Red.),
Psykosocial obstetrik - Kropp och själ och barnafödande. (s. 161-171). Lund:
Studentlitteratur.
Røkenes, O. H., & Hanssen, P. (2012). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i
arbetet med människor. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Seimyr, L. (2011). Depressiva reaktioner hos blivande och nyblivna mödrar - kvinnors och
mäns upplevelser av föräldraskap första året efter barnets födelse
(Doktorsavhandling) Stockholm: Karolinska Institutet.
Seimyr, L., Edhborg, M., Lundh, W., & Sjögren, B. (2004) In the shadow of maternal
depressed mood: experiences of parenthood during the first year after childbirth, Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology, 25(1), 23-34, doi:
10.1080/01674820410001737414
Socialstyrelsen. (2016). Ordlista till metodguiden för socialt arbete. Hämtad 2016-11-15, från http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/metodguide/ordlista. Socialstyrelsen. (2016). Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda. Hämtad 2016
11-18, från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/graviditeter,forlossnin arochnyfodda
Sommerstein, M. (2016, 4 februari). Omstridda BB Sophia avvecklas. Aftonbladet. Hämtad 2016-11-18, från http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22206452.ab
Staneva, A., & Wittkowski, A. (2013). Exploring beliefs and expectations about motherhood in Bulgarian mothers: A qualitative study. Midwifery, 29(2013), 260-267. Statens folkhälsoinstitut. (2003). Post partum depression – nedstämdhet och depression i
samband med barnafödande. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statistiska centralbyrån. (2016). Tid för obetalt arbete för personer 20–64 år efter livscykel
2010/11. Hämtad 2016-10-20, från http://www.scb.se/sv_/Hitta
statistik/Temaomraden/Jamstalldhet/Indikatorer/Jamn-fordelning-av-det obetalda-hem--och-omsorgsarbetet/Obetalt-arbete/Tid-for-obetalt-arbete-for personer-2064-ar-efter-livscykel-201011/
Thunman, E., & Persson, M. George Herbert Mead och motståndet. Det socialpsykologiska perspektivet.
Wallin, C. (2015, 20 oktober). Skär ni mer i förlossningsvården så ställer vi kvinnor till ett jävla liv. Metro. Hämtad 2016-11-18, från http://www.metro.se/kolumner/cissi wallin-skar-ni-mer-i-forlossningsvarden-sa-staller-vi-kvinnor-till-ett-javla liv/EVHojt!D1Gy4RyOaZoN/?fb_comment_id=884148964968322_88459784 590101#f3c5d57d7a1741
Wickberg, B. (2005). Psykologiska insatser under graviditet och postpartumtid - en metod för mödrahälsovården. B. Sjögren (Red.), Psykosocial obstetrik - Kropp och själ
och barnafödande. (s. 71-88). Lund: Studentlitteratur.
Örtenstrand, A. (2005). Pediatrisk omvårdnad och föräldraskap. Studier av ett vårdprogram med tidig hemgång av underburna barn, mödrars upplevelse av vården vid BVC samt föräldrastress (Doctoral thesis) Stockholm: Institutionen för Omvårdnad Karolinska Institutet
10. Bilagor
Bilaga 1: Inlägg i Facebookgrupper