8.1 Diskussion
Att skogen är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar råder inget tvivel om. Det verkar även som att det med tiden kommer att bli ännu viktigare. De senaste hundra åren har skogen i Sverige haft en stabil tillväxt och idag har vi en av världens mest utvecklade skogsindustrier. Det som oroar mig är hur de kommande hundra åren kommer se ut och hur
klimatförändringarna kommer påverka skogsbruket. Träden vi planterar idag är inte redo för avverkning förens om ca hundra år så frågan jag ställer mig efter att ha skrapat lite på ytan av industrin är: hur ska industrin idag kunna motivera investeringar som inte ger avkastning fören om hundra år?
För ca hundra år sedan var svenska skogen i så dåligt skick att man tog det första steget i just detta avseende, man införde en skogslag för att säkra framtidens behov och såg till att det återplanterades skog så att tillväxten överskred avverkningen. Kanske är det återigen dags att reglera marknaden på nytt för att säkra möjligheterna med den nya teknik som vuxit fram.
När IKP först sjösattes så var det delvis för att undersöka möjligheterna för att spåra stock hela vägen från avverkning, genom värdekedjorna hela vägen till slutprodukt. Det yttersta målet med detta var främst att minimera spill och vara mer effektiv med den råvara vi hämtar från skogen. Man skulle kunna säga att det var för att skapa mer LEAN med förhoppningen att öka värdeskapandet och resurseffektiviteten idag. Resultaten av min undersökning visar att
31
trotts att märkning av enskild stock gjordes möjlig har industrin inte implementerat detta i större skala, delvis på grund av att man inte ser tillräcklig lönsamhet i det.
I takt med att ny teknologi vuxit fram anser jag dock att spårbarhet av stock på ”individnivå” har fått ny vikt. Möjligheter att behandla stora mängder data har gjort det tänkbart att göra prediktiva analyser som skulle kunna ligga till grund för prognoser om framtiden. Information om hur och var vi skall plantera nya träd eller öka naturvården för biologisk mångfald är exempel på nytta jag tror att man kan skapa med datainsamling och analys som verktyg.
Sedan avslutandet av IKP har man börjat använda en uppdaterad version av det system som använts som kommunikationssystem för skotare och skördare sedan decennier tillbaka. Det nya systemet heter StanForD2010 och skapar uppenbara fördelar för att hålla ett mer flexibelt flöde av råvara in i industrin. Det har gjort det möjligt för en mer LEAN-produktion och har i viss mån skapat spårbarhet av åtminstone partier av råvara och kan även länka de mest basala fakta som diameter, träslag, längd osv till ett enskilt träd och dess geografiska position.
Av att döma från de svar jag fått på mejlformuläret så verkar det som att detta har mättat industrins efterfrågan av effektivitet för tillfället och det är möjligt att den spårbarhetsdata som redan insamlas kommer vara tillräcklig för att göra de beräkningar och analyser som med tiden blir mer aktuella.
För att bereda väg till nya upptäckter inom området så pekar både en del av IKP samt mina egna resultat mot att det är viktigt att inte bara samla utan även spara data och göra den tillgänglig så att den går att använda för andra. Visserligen är det till stor del privatpersoner som äger den svenska skogen och det kommer troligen inte vara dom som använder AI för att beräkna hur de skall bedriva sitt skogsbruk men om alla branschens data görs tillgänglig och standardiserad bör konkurrenskraften öka och den potentiella vinsten av att utföra
beräkningarna kommer öka då man i regel kan göra träffsäkrare analyser med större datamängder.
8.2 Slutsats
Idag, 10 år efter att IKP avslutats finns ännu inget utbrett system för att spåra enskilda stockar. Det som finns är ett system som ansätter digitala ”identiteter” till stockarna och kopplar det till av skördaren uppmätta data och geografiskt ursprung. Det som fortfarande saknas är en kostnadseffektiv märkning som gör att denna information kompletteras med information om materialegenskaper som inhämtas vid sågverken.
32
Det finns dock fortfarande, om än hos få i branschen, en vilja och pågående utveckling av till exempel ”fingerprinting”, en teknik som istället för kodmärkning eller RFID-teknologi, använder sig av avancerad bildigenkänning och som på det sättet registrerar stockarna och gör det möjligt att känna igen dom i senare led av värdekedjan. Denna teknik är fortfarande under utveckling av Tracy of Sweden men ser ut att vara lovande enligt utsagor av sakkunniga.
Vidare har ambitionen om en för industrin gemensam databas för information som IKP tagit fram inte blivit standard att använda. Detta då det saknas tydligt incitament för aktörer att dela med sig av informationen de inhämtar. För att detta skall få fäste krävs att flera aktörer
33
9 Referenser
[1] Föreningen Skogsindustrierna, Statisktik om skog och industri, ans. Utg. Jenny Spets Wojarski, https://www.skogsindustrierna.se/om-skogsindustrin/branschstatistik/ Hämtat: 26 mars 2020
[2] SkogsSverige, Fakta om skog, https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog, Hämtat 15 april 2020.
[3] Kaisa Ben Daher, SCB 2018, Bioekonomi Utveckling av ny regional statistik, Miljöräkenskaper MMIR 2018:3.
[4] Regeringskansliet, Sverige Ska bli ett fossilfritt välfärdsland, 2018,
https://www.regeringen.se/artiklar/2018/04/sverige-ska-bli-ett-fossilfritt-valfardsland/ Hämtat 22 mars 2020.
[5] National Support Group Sweden (NSG), Lars Wilhelmsson et al, Skogsnäringens Forskningsagenda 4.0, 2018.
[6] Dr. Richard Uusijärvi SP Technical Research Institute of Sweden, Final Report Indisputable Key, 2010.
[7] SkogsSverige, Tjärans Historia, https://www.skogssverige.se/skog/skogshistoria/gor-din-egen-tjardal/tjarans-historia , Hämtad 24 mars 2020.
[8] SkogsSverige, Skogshistoria, https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/skogshistoria Hämtad 24 mars 2020.
[9] Skogskunskap, Skogen är formad av historien,
https://www.skogskunskap.se/hansyn/naturhansyn/naturhansyn-i-skogsbruket/skogen-ar-formad-av-historien/, Hämtad 25 mars 2020.
[10] SkogsSverige, Vem äger Sveriges skogar? , https://www.skogssverige.se/skog/fakta-om-skog/vem-ager-sveriges-skogar Hämtad 25 mars 2020.
[11] SLU, ArtDatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2015, Redaktör: Anna Westling, 2015.
[12] Jeffrey K. Liker, The Toyota Way: 14 Management Principles from the World's Greatest Manufacturer, McGraw-Hill © 2004.
[13] Charles Nyce, Predictive Analytics White Paper, American Institute for CPCU, Malvern PA 2007.
34
[14] John Arlinger et. Al., StanForD 2010 - modern kommunikation med skogsmaskiner, Skogforsk,
https://www.skogforsk.se/cd_20190114161847/contentassets/f6ab99f3707a4670baeb987798c 6e0b6/stanford-2010-svensk.pdf , Hämtad 15 april 2020
1
Bilagor
Mejlformulär Hej,
Mitt Namn är Nils Wikland och jag studerar till civilingenjör vid KTH.
Under våren arbetar jag med ett ”KEX-arbete” i Industriell Produktion och tittar på spårbarhet och datainsamling av råvara inom den svenska skogsindustrin.
Jag har utgått ifrån projektet Indisputable Key Project (IKP) och jämför resultaten av projektet med de tekniska lösningar som används idag, till exempel StanForD 2010.
Jag kontaktar nu några utvalda personer i branschen för att se vad de som jobbar eller jobbat på området har för uppfattningar kring utvecklingen av teknik som bidrar till förbättringar på området.
Nedan ser du ett par frågor som jag skulle vara väldigt tacksam om Du ville svara på. Det räcker med väldigt kortfattade svar som kan ligga till grund för diskussion och slutsats. Samtliga frågor behöver inte besvaras ifall tidsbrist eller ovisshet föreligger. Jag blir oerhört tacksam för den information Du har tid att ge. Bifogat hittar Du IKP’s slutrapport.
1. Vad heter Du?
2. Vad jobbar Du med?
3. Hur är Din yrkesroll kopplad till spårbarhet av skogsråvara?
4. Vad är fördelarna med att spåra stockar mellan avverkning och sågverk?
5. Ser Du möjligheter i att koppla stockens egenskaper till den geografiska plats den växt på? I så fall, vilka?
6. Vad är Din uppfattning av StanForD 2010? Vad är positivt? Vad kan förbättras i spårbarhetsavseende?
7. Vad ser du för möjligheter med spårbarhet och datainsamling inom skogsindustrin för framtiden? Vad är nödvändigt för fortsatt utveckling?
8. Hur ser Du på vikten av tillgänglighet av data mellan aktörer inom industrin?
9. Om Du har kännedom kring IKP; vad anser Du har varit den största framgången med projektet?
2
10. Om Du har kännedom kring IKP; av projektets många resultat, vad anser Du relevant/irrelevant såhär 10 år efter projektets avslutande?
11. Av de mål som IKP satte ut (bifogade längre ner), vilka skulle vara relevanta än idag?
12. Hur ser Du på möjligheterna för skogsindustrin med framtidskoncept som ”AI” eller ”Big Data”?
13. Finns det något annat Du vill förmedla i form av åsikter, forskning eller framtidsspaningar inom ämnet?
Tack för att Du tog dig tid!
1 Intervjusvar RISE
1. Vad heter Du?
Anders Lycken.
2. Vad jobbar Du med?
Forskning och utveckling inom sågverksindustrin. Arbetsområdena har varit, bland andra, mätteknik, processoptimering, spårbarhet, energieffektivisering, digitalisering.
3. Hur är Din yrkesroll kopplad till spårbarhet av skogsråvara?
Har sedan början på 90-talet sysslat med spårbarhet av timmer och sågad vara.
4. Vad är fördelarna med att spåra stockar mellan avverkning och sågverk?
Kräver en lång utredning…. Sågverket får möjlighet att korrelera växtplats med timmer- och plankkvalitet; att utvärdera apteringen;
5. Ser Du möjligheter i att koppla stockens egenskaper till den geografiska plats den växt på? I så fall, vilka?
Se ovan. Med noggrann geografisk koppling kan man se vad jordmån, fukt i jorden, skötselåtgärder mm innebär för timmerkvaliteten.
6. Vad är Din uppfattning av StanForD 2010? Vad är positivt? Vad kan förbättras i spårbarhetsavseende?
Jag kan inte så mycket om StanForD. StanForD är ju bara ett standardiserat sätt att utbyta skogs- och avverkningsdata, inget spårbarhetssystem. I StanForD finns möjligheten att lägga till ett ID för varje stock. Det som saknas är just den märkningen. I övrigt tror jag att StanForD fyller de flesta önskemål om spårning.
7. Vad ser du för möjligheter med spårbarhet och datainsamling inom skogsindustrin för framtiden? Vad är nödvändigt för fortsatt utveckling?
Möjligheterna är mycket stora. Nödvändigt för ett brett genomslag är att man tydligt kan visa på en stor ekonomisk vinst. Eftersom det inte finns en färdig lösning är det en mängd antaganden i kalkylerna. Andra nödvändigheter är en fungerande
märkning/igenkänning/spårning, både på timmer och sågad vara.
2
Det är nödvändigt. Jag medverkar i flera projekt, både nationellt och EU, där vi arbetar för en öppenhet av datadelning. Väsentligt då är att alla tjänar/sparar på att dela med sig. Om bara en part tjänar finns inget incitament att dela med sig.
9. Om Du har kännedom kring IKP; vad anser Du har varit den största framgången med projektet?
Svårt att svara på vad som blev den största framgången… Några saker kan nämnas: Kunskapen och intresset för spårbarhet spreds både i ”skogsindustrivärlden” och i forskarvärlden.
10. Om Du har kännedom kring IKP; av projektets många resultat, vad anser Du relevant/irrelevant såhär 10 år efter projektets avslutande?
Relevant – IAD; många möjliga användningsområden för spårning utvecklades; flera av dem används enskilt.
11. Av de mål som IKP satte ut (bifogade längre ner), vilka skulle vara relevanta än idag? De flesta målen är fortfarande relevanta, och inte uppnådda. RFID som tillräckligt billig ID-bärare är fortfarande olöst.
12. Hur ser Du på möjligheterna för skogsindustrin med framtidskoncept som ”AI” eller ”Big Data”?
Det arbetar vi på, på flera fronter.
13. Finns det något annat Du vill förmedla i form av åsikter, forskning eller framtidsspaningar inom ämnet?
Det finns fortfarande inte fungerande, kostnadseffektiva, metoder att spåra timmer eller sågad vara. Det finns som vision, ”koncept”, prototyp eller delvis fungerande, men till alltför stor kostnad eller produktivitetsförlust. Forskning pågår att ta fram ”möjliggörare” och använda spårning i industriell produktion, liksom att använda data till ökat
värdeutbyte och förbättrad produktivitet.
1 Intervjusvar Skogforsk
1. Vad jobbar Du med?
Lars Wilhelmsson (Dr), arbetar ca 50%/50% i två roller, a och b enligt nedan
a. Chef Strategisk FoU-samverkan & Process leadar of FTP/NSG Sweden (Forestry and Forest Raw Materials),
b. Seniorforskare Värdekedjor
a. Arbetar med strategier och påverkan (bl.a. synpunkter på olika forskningsprogram), Skogsnäringens forskningsagenda 4.0 (NSG Sweden, FTP SIRA 2030, BIC/BBI Europe mm) för värdeskapande samarbete internationellt, med tyngdpunkt på EU-länder, Norge, Storbritannien. Sedan har vi ju ett globalt samarbete i olika former. Vidare stöttar jag (alla Skogforsks forskningsområden) och medverkar ibland mer direkt i ansökningsarbetet. b. Arbetar jag med modellutveckling för storskalig karakterisering (genom
planeringssystem, laserskanning, och inte minst skördarinformation av skogsråvarans ved- och fiberegenskaper, färskhet/vattenhalt, transportvikter, torrsubstans mm för olika användning (alla sortiment och användningsområden). Arbetet är nära kopplat till nya planeringsrutiner (baserade på t.ex. laserskanning och kopplade planeringssystem) utvecklingen av StanForD 2010, Processautomation, väderdata mm och kombination av olika publika eller företagsspecifika datakällor (”Big Data”). Vidare arbetar jag med LCA med tyngdpunkt på kolbindningsfrågorna, som ju är av mycket stor betydelse vid
bedömningen av skogsråvara, men även K/I analyser av skörd, transport och värde för olika råvara x logistik.
2. Hur är Din yrkesroll kopplad till spårbarhet av skogsråvara?
FUI (Forskning Utveckling Innovation) Vi har medverkat i flera fysiska
spårbarhetsprojekt med RISE (DE största har varit LINESET och Indisputable key). Jag har varit huvudförfattare, koordinerande författare och genomfört en del K/I-analyser mm.
3. Vad är fördelarna med att spåra stockar mellan avverkning och sågverk?
I dag uppnår vi t.ex. hög spårbarhet på partinivå med goda möjligheter att uttala oss statistiskt (baserat å skördarens mätning av varje stam kan innehållet i varje virkesorder spåras ner till sortiment stocktyp, diameter/längdklass med hjälp av skördarinfo. Det räcker ganska långt med hänsyn till vad vi kan prognostisera från skogen och vad man kan förvänta sig att kunna koppla tillbaka till skogen för retrospektiv analys. För att säkerställa
2
att rätt parti hamnar rätt och för att kvalitetssäkra ledtider, skördarnas mätnoggrannhet mm kan framföra allt stickprovsmässig individspårbarhet ha ett mervärde. Men med dagens hantering och mätta egenskaper i skogen är värdet av att märka varje enskild stock (i synnerhet om den enskilda stocken inte har så högt värde/värdehöjningspotential) (Se Arbetsrapport 698 ovan)
4. Ser Du möjligheter i att koppla stockens egenskaper till den geografiska plats den växt på? I så fall, vilka?
Med koordinater från skördarens position kan växtplatsen beskrivas. Har man tillgång till någorlunda korrekta trädåldrar(beståndsålder OK för relativt likåldrig skog), trädens diameter och höjd och inbördes storlek (relativ diameter + ev. höjd för att beskriva konkurrensförhållanden) ger det bättre möjligheter att prediktera (prognostisera) virkets egenskaper med modeller än vad detaljer om trädens position normalt kan ge. Uppgifter om växtplatsen är bar för att beräkna trädens tillväxthastighet i förhållande till
temperatursumma (man lägger ihop dygnsmedeltemperaturen för alla dagar under vegetationsperioden (startar då medeltemperaturen varit +5C eller högre under 4 dagar i sträck och slutar då den varit under det 4 dagar i sträck. Mer detaljerade uppgifter om lokal- och detaljklimatiska skillnader, typ varmt söderläge eller kallt skuggigt norrläge kan ev ge ytterligare info. Däremot visar den rätt omfattande forskning vi och andra har utfört under många år att detaljer runt växtplatsen som inte syns genom de uppgifter skördaren mäter (diameter höjd , absolut respektive relativt) i sig inte förklarar så mycket mer än temperaturklimat. Lokala avvikelser i historiska skadeförlopp, laserskanning och på sikt skördarinformation från gallringsuppföljning (Möller & Hannrup, Skogforsk). Min tolkning av all denna information är ändå att detaljpositionering av träden (utöver
skördarens position) f.n. främst kan effektivisera möjlig automation (så att en automatisk skotare lättare hittar stockar som tillretts för ett visst sortiment, beräkning av markens bördighet i detalj, ev. skademönster som förekomst av röta, barkborreskadade träd mm, men möjligen även tolkningen av inbördes konkurrensförhållanden mellan en grupp enskilda träd.
5. Vad är Din uppfattning av StanForD 2010? Vad är positivt? Vad kan förbättras i spårbarhetsavseende?
StanForD 2010 innehåller möjligheter att registrera allt som behövs för ganska
långtgående partispårbarhet och mycket av det som behövs för att kunna registrera det som r relevnat för enskild stock. StanForD 2010 har också genom XML-baseringen en
3
flexibilitet för att enkelt kunna inkludera behov av ytterligare variabler (frivilliga och/eller tvingande)
6. Vad ser du för möjligheter med spårbarhet och datainsamling inom skogsindustrin för framtiden? Vad är nödvändigt för fortsatt utveckling?
Mycket viktigt att knyta ihop skog och industri och för skogens del är den ju leverantör till många olika kunder, industrisegment, destinationer och med många olika egenskaper hos råvaran (där önskemål om specifika längder & diameterklasser x några olika
kvalitetsklasser i en sågtimmerleverens som i nästa steg kanske delas upp på en rad olika produkter och processer (som t.ex. olika torkningsprogram) beroende på framsågade egenskaper och varierande kundkrav (i näst led) redan idag är exempel på råvarukrav och logistiska utmaningar hur divergerande flöden från skogen kan vara innan de blivit slutprodukter )
7. Hur ser Du på vikten av tillgänglighet av data mellan aktörer inom industrin? Viktigt att man avtalar om att relevanta data ska kunna göras tillgängliga, men att integritet och användning (och vem som har behov av vad) beaktas så att möjligheterna kan tillgodoses och ev. skadlig användning förhindras.
8. Om Du har kännedom kring IKP; vad anser Du har varit den största framgången med projektet?
För vår del var det möjligheterna att simulera betydelsen av att knyta ihop värdekedjor hela vägen från skog till (i detta fallet) sågad produkt och tillverkat fönsterämne (exemplet med fingerskarvning). Tyvärr var de tekniska problemen med spårbarhet begränsande för att validera dess möjligheter. I en detalj kunde vi ändå dra nytta av spårbarheten, nämligen jämförelsen mellan skördarens mätresultet (diameter och längd), skördarförarens
egenkontroll och mätramens mätvärden (Malå)
9. Om Du har kännedom kring IKP; av projektets många resultat, vad anser Du relevant/irrelevant såhär 10 år efter projektets avslutande?
Det mest vad avser möjligheterna och vi arbetar f.n. en hel del med möjligheterna att prediktera (prognostisera) råvarans egenskaper. Digital spårbarhet med fysisk
stickprovskontroll (där även ledtider och färskhetsfrågor ingår) är mycket intressanta områden. Individspårbarhet kan öka i intresse om mätteknik, logistik och
tillverkningsprocesser skulle motivera det.
10. Av de mål som IKP satte ut (bifogade längre ner), vilka skulle vara relevanta än idag? De flesta. RFID är däremot kanske inte det självklara valet för utveckling av spårbarhet, men om RFID-tekniken annan märkningsteknik, eller ”fingerprinting” av ej
4
transportpåverkade (barkavskav, nedsmutsning, kantstötning etc.) unika och enkelt mätbara stockegenskaper (både vid skörd och vid industri) och konceptet har
förutsättningar att implementeras till en mycket lägre kostnad än vad projektet kunde uppvisa, så kan även individspårbarhet vara av intresse.
11. Hur ser Du på möjligheterna för skogsindustrin med framtidskoncept som ”AI” eller ”Big Data”?
Här finns mycket intressant, men det är viktigt att inte tappa bort dagens ganska utvecklade kunskapsnivå, förstå variation, noggrannhet och tillförlitlighet i olika
datakällor. Vidare ska man förstå vilka AI-teknik som kan komma ifråga, vilka fördelar och begränsningar dess tekniker har. Vad gäller ”Big Data” gäller också att man förstår vad som finns, vilka kombinationsmöjligheter som kan utvecklas, vilka beräkningstider som krävs i realtidstillämpningar, olika planeringssituationer och vad som är centralt respektive mindre viktigt för att kunna kombineras med AI.
12. Finns det något annat Du vill förmedla i form av åsikter, forskning eller framtidsspaningar inom ämnet?
Gång på gång erfar vi att vi kommer mycket längre och snabbare till fungerande AI och Big Data-lösningar om vi kombinerar olika kompetenser! Djupa kunskaper hos forskare (t.ex. vad gäller såväl bioproduktionen, kausala ved & fiberegenskaper,
prediktionsmodeller, adekvat mätnoggrannhet, ,möjligheter och begränsningar av olika mättekniska detaljer, struktur i variationer, simuleringsteknik för att beräkna konsekvenser av förändrade processer, produkter, flöden mm mm) , och praktiker (iakttagelser och erfarenheter om praktiska problem och vad som är enkelt av vad som är svårt att utföra i praktiken), med djupa ingenjörsmässiga AI och Informationssystemkunskaper. Om bara den ena eller den andra sidan av ”kombon” mellan olika kompetenser är uppfylld blir utfallet med stor sannolikhet inte alls lika bra.