I denna del kommer uppsatsens genomförande samt resultat och analys att reflekteras och diskuteras. I slutet ges även förslag på förbättringar och vidare forskning i ämnet.
Syftet med denna studie var att undersöka närvaron av begreppen skuld och skam i den
kvinnliga missbruksbehandlingen genom en kvalitativ studie. Vi anser att vi genom vår studies resultat fått en god uppfattning om att skuld- och skamkänslor är en viktig del i kvinnlig missbruksbehandling. Den kritik vi kan föra fram i vår forskningsansats och de vetenskapliga metoderna är att vi endast har intervjuat fem respondenter på en SiS-instutition vid ett tillfälle, detta är faktorer som naturligtvis kan påverka resultatet (Kvale, 1997). Vi kan då heller inte generalisera mer än på ett internt stadium, när vi endast har intervjuat personal på EN institution, dock skulle det mycket väl kunna vara på ett liknande sätt inom andra institutioner med liknande klienter och liknande struktur. Detta låter vi dock vara osagt. På grund utav tidsbrist har det inte funnits möjlighet att intervjua personer på fler institutioner, annars hade detta varit något vi gärna gjort för att få en djupare förståelse i problematiken med begreppen skam och skuld och hur dessa spelar roll i missbruksbehandlingen av kvinnor. Vår förståelse för begreppen vid studiens början var begränsad men vi har under arbetes gång fått en större kunskap om begreppen skuld och skam, speciellt dess inverkan på missbrukande kvinnor.
Studien pekar på att närvaron av skuld- och skamkänslor har en betydande roll under behandlingen av missbrukande kvinnor. Respondenterna i studien är alla överens om att skuld- och skamkänslor är två olika känslor som hör ihop, men ändå bör separeras för att lättare kunna förstå dessa känslor. Studien visar att skam är den emotionen som är starkast och sitter djupast hos kvinnorna, det är även skammen som är svårast att bli av med, i vissa fall omöjlig att få bort. Skulden går oftast att behandla då den har en mer utomkroppslig karaktär, medan skammen pekar på något som man är. Undersökningen visar att
behandlingsmetoderna i sig är könsneutrala, dock så måste behandlingen anpassas för att bättre passa kvinnornas behov. Med behov menar vi vård för fysiska och psykiska skador vid våldtäkt, sexuellt ofredande och överfall från män, men även till exempel hjälp med att finna rätt i mammarollen. I studien har det framkommit att missbrukande kvinnor med barn upplever starka skamkänslor för vad de har åsamkat sina barn. Tidigare forskning visar på vikten av att man separerar kvinnor och män i missbruksbehandling, då kvinnor tenderar att vara introverta vilket gör att missbruksbehandlingen bör vara så affektiv som möjligt (Jansson, 2002).
Genom att använda de teoretiska infallsvinklarna skuld och skam, genusteori och
stämplingsteori så har vi kunnat göra en djupare analys samt visa på hur problematiska skuld- och skamkänslor är för missbrukande kvinnor. Vi har även visat på hur stor plats de tar och hur viktiga dessa känslor är i behandlingen. Resultatet från intervjuerna har stärkt den tidigare forskningen och de teoretiska infallsvinklarna.
Behandlingen av missbrukande kvinnor med skuld- och skamkänslor är ett svårt och krävande arbete därför anser vi att det är viktigt att man inom missbruksbehandling har förståelse och kunskap om dessa emotioner och deras betydelse för ett tillfrisknande. Resultatet visar på hur viktigt det är att det finns en allians mellan behandlare och klient och desto starkare denna är desto bättre blir resultaten eller effekten av behandlingen. Tidigare forskning pekar på hur lätt det är att blanda ihop begreppen skuld och skam (Brown, 2008) och respondenterna pekar på hur viktigt det är att skilja på dem i behandlingen för att lättare kunna hantera och bearbeta känslorna.
En av frågorna vi ställde till respondenterna var om de skiljde på begreppen skuld och skam och i så fall hur, resultatet visar att de skiljer på dem i den bemärkelsen att skuld känner man för något man gjort eller inte gjort medan skam känner man för den man är. Tidigare
forskning pekar mot samma håll, dock så poängterar Cullberg Weston (2008) att viss forskning visar att skuld i vissa fall även kan övergå i skam och vice versa. Om detta är sant så anser vi det viktigt att detta beaktas under behandlingen av missbrukande kvinnor och speciellt när man definierar de båda begreppen. Det kan vara viktigt då kvinnorna får lära sig att skilja på begreppen så det inte sker missförstånd. Detta skulle ytterligare kunna göra kvinnorna förvirrade i sitt sökande att bli av med dessa känslor. Vi menar att om kvinnorna lär sig att skilja på begreppen men inte att de ibland kan övergå till något annat så kan det även vara svårt för dem att bearbeta skulden och skammen.
När det gäller vidare forskning, förbättringar och förslag inom ämnet anser vi utifrån studiens resultat att personal som arbetar med behandling av missbrukande kvinnor inom tvångsvården bör ha så stor kunskap som möjligt när det gäller skuld och skam. Skuld är många gånger lättare att begripa men skammen kan för många kvinnor vara svårhanterbart. Därför är det av största vikt att förståelsen för dessa emotioner finns. Skulden och skammen hos kvinnor av det vi läst oss till handlar ofta om att kvinnor inte ingår i normen som missbrukare eftersom mannen ser som normgivare för problemet. Kvinnornas stämpling som missbrukare och dålig mor försvårar för arbetet av de tyngsta skamkänslorna. Det som delvis framkommit av studien är att om allmänheten bättre kände till hur missbrukets mekanismer fungerar på alla individer, skulle de underlätta för många speciellt för utsatta kvinnor, då skamkänslorna skulle kunna minskas. Den litteratur vi tagit del av vad gällande skuld- och skamkänslor sätter ofta fokus på kvinnor, missbruk och modersrollen. Resultatet av intervjuerna visar att de missbrukande kvinnorna som har barn tenderar att känna en enorm skam för att de försummat sina barn. Här anser vi att behandlingen av dessa bör fokusera på att underlätta den skam kvinnorna känner för sina barn genom att skapa en bra föräldrautbildning, för att ge kvinnorna rätt verktyg vid utskrivningen från institutionen. Tidigare forskning har visat att kvinnor har detta som önskemål, då de känner att det är en stor brist hos dem själva (Cowan, Deering, Crowe, Sellman, Futterman-Collier & Adamson, 2003). Forskning på ämnet om hur skuld och skam ser ut i missbruksbehandling av män skulle vara en intressant läsning. Forskning visar på hög skuld och skam hos missbrukade kvinnor som är mammor, vilket vi tidigare nämnt, därför skulle även mer forskning på hur missbrukande män som är pappor yttrar skuld- och skamkänslor vara intressant. För det är nog ingen vild gissning att även män som har barn känner skuld respektive skam för vad de gjort och inte gjort mot sina barn på grund av sitt missbruk.
I denna studie har vi ställt frågorna hur man arbetar med skuld- och skamkänslor i
behandlingen, hur viktigt är det med dessa känslor, samt vilken betydelse kön har i relation till skuld-, skamkänslor och behandling. Vi kan konstatera att studiens resultat visar att
begreppen skuld- och skam har en närvarande och betydelsefull roll i behandlingen, då dessa känslor enligt respondenterna är djupt förankrade hos de missbrukande kvinnorna. Detta är ett
stort hinder för ett tillfrisknande från alkohol- eller drogmissbruk. Skuld- och skamkänslorna separeras därför under behandlingen och lyfts fram för att lättare kunna komma åt kärnan av problemen. Studiens resultat visar att skuldkänslan är den känslan som lättast går att göra sig av med då den anses mer ytlig, skamkänslan är något som sitter mycket djupare i individen och i vissa fall går den aldrig att helt bli av med, dock så kan man lära sig att leva med den. I behandlingen arbetar man mycket med att lära sig kanalisera sina känslor och detta görs till exempel via olika terapiformer så som kognitiv samtalsterapi och gruppterapi. Det är enligt studien viktigt att dessa känslor fångas in och bearbetas, utan att göra detta riskerar den missbrukande kvinnan att efter sitt LVM återgå i ett missbruk. Och enligt respondenterna så är denna risk relativt stor.
Utifrån studiens resultat anser vi att kön i relation till skuld- och skam och behandling är av betydelse. Då studiens syfte var att undersöka kvinnors skuld- och skamkänslor anser vi att det finns risker med att dra allt för stora slutsatser, då vi inte jämfört män och deras skuld- och skamkänslor, men det var heller inte studiens syfte. Det finns dock tecken på att kön är viktigt att ta hänsyn till i missbruksbehandling. Tidigare forskning talar om att maktförhållandet i genussystemet inordnar könet i hierarkier, där männen är norm och får inte blandas med kvinnor då de riskerar en statusförlust (Hilte, 1996). Vi kan konstatera när vi ser på tidigare forskning och studiens resultat att kvinnors skuld- och skamkänslor i en behandlingssituation mår bäst av att vara separerade från männen, särskilt kvinnor som blivit tvingade till vård. Missbrukande kvinnor och män äger visserligen samma grundproblem men den yttrar sig på olika sätt. Kvinnor har ett större behov att uttrycka djupare skamkänslor än män bland annat på grund av den rådande samhällsnormen som fortfarande ser kvinnans missbruk som mer förfärligt.