Syftet med denna studie var att undersöka tillkomst, varaktighet och konsekvenser av äktenskap utan egen vilja bland kurdiska ungdomar i Sverige. Intervjuerna visar att det finns olika orsaker som lett till äktenskap utan egen vilja. En stor del av äktenskapen är arrangera- de, men det finns fall som inte direkt är arrangerade i vil- ka aspekter såsom sociala och ekonomiska fungerat som tvingande för den person eller de personer som gift sig.
Äktenskap inom släktskap är en återkommande äk- tenskapsform. Pappor och mammor är mycket drivande i äktenskap mellan släktingar, men det finns fall där även andra familjemedlemmar spelat en stor roll. Sammanlagt sex (varav två pojkar) av de 16 intervjupersonerna ang- er att deras äktenskap blivit till inom släktskap med olika processer och inblandning av olika familjemedlemmar.
Av intervjuerna kommer det fram också att utöver pappors återkommande dominans jämfört med mam- mor, finns det skillnader avseende makt och inflytande även mellan kvinnor, exempelvis mammors makt över döttrar och styvmammors makt och styvdöttrar. Dessa
skillnader har paralleller med resultat från en studie om tvångsäktenskap i Storbritannien (Anitha & Gill, 2011).
Intervjuerna visar vidare att problemen med äkten- skap utan egen vilja bland kurdiska ungdomar i Sverige är flera och därmed är frågan flerdimensionell vilket har paralleller med resultaten från tidigare studier om såda- na äktenskap hos olika grupper i Sverige och Norden (jfr. Norddisk ministerråd, 1999; Integrationsverket, 2000; Schlytter, 2004; Ungdomsstyrelsen, 2009, 2010a, 2010b, 2011, 2012; Justitiedepartementet, 2012).
Även om flickor och kvinnor drabbas mest och ut- sätts för förtryck och våld i samband med äktenskap finns det också pojkar och män som tvingas till äkten- skap utan egen vilja (jfr. Samad, 2010). Det är också viktigt att se om en av personer (oavsett kön) tvingas till äktenskap utan egen vilja kan det innebära kränkning och förtryck för den andra personen också, eftersom ett lyckligt äktenskap vilar på båda personers fria vilja. Denna komplexitet avseende äktenskap utan egen vilja försummas ofta när fokus läggs enbart på de personer som tvingas direkt.
Mammor som hamnar i svåra dilemman, pappor och syskon som lever under grupptryck, släktingar som dras in i olika konflikter är några av de problemen som är kopplade till äktenskap utan egen vilja.
Upplevelser av att leva i äktenskap utan egen vil- ja, staplade konsekvenser för paren, barnen och andra berörda personer, samt möjliga utvägar ur sådana äk-
tenskap visar att problemen är varierande, djupare och mer komplexa än det som ibland mycket förenklad och generaliserande diskuteras under rubriken ”hedersrela- terat våld och förtryck”, vilket dominerar massmediala diskurser och en del forskning.
Som de utvalda artiklarna från de olika internatio- nella konventionerna om mänskliga rättigheter (Reger- ingskansliet, 2006, 20011; European Court of Human Rights, 2010) visar, berör äktenskap utan egen vilja mänskliga rättigheter på olika nivåer (jfr. Choudhry, 2001). Äktenskap utan egen vilja är främst en fråga om allmänna mänskliga rättigheter med tanke på olika ak- törers inblandning och konsekvenser. Vidare inskränker frågan mest kvinnorättigheter avseende det förtryck och våld som kvinnor utsätts i samband med äktenskap utan egen vilja. Eftersom flertalet som tvingas till sådana äk- tenskap är under 18 år handlar frågan även om barnrät- tigheter oavsett de berörda parternas kön.
Eftersom åtta av de 16 personerna var under 18 år när de gifte sig, kan dessa äktenskap kallas även som barnäktenskap (jfr. Thunander, 2007), vilka utgör en viktig dimension av äktenskap utan egen vilja. Vad gäl- ler barnäktenskap är det viktigt också att undvika att koppla detta fenomen enbart till personer med utländsk bakgrund, arrangerade äktenskap eller äktenskap utan egen vilja. Enligt Ungdomsstyrelsen (2009) finns det barnäktenskap även bland personer med svensk bak- grund. Exempelvis hade 61 av 254 gifta flickor och 680
av 933 unga mammor mellan 12-18 år (2007) svensk bakgrund, vilket är ett tecken på variationer i problema- tiken kring barnäktenskap och samlevnad i ung ålder.7
Diskussioner kring äktenskap utan egen vilja och re- laterade fenomen visar att tvetydigheten kring vissa be- grepp minskar, i synnerhet avseende skillnader mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap (jfr. Nord- iska ministerrådet, 1999; Schlytter, 2004, Bredal, 2006; Ungdomsstyrelsen, 2009; Hense & Schorch, 2011). Men fortfarande finns det behov av klarhet mellan be- greppen och dess användning i vidare studier. Äkten- skap med ett visst arrangemang från föräldrar, släktingar och vänner har alltid funnits i olika samhällen och tvång varit präglande för vissa av dessa. Arrangerade äkten- skap har alltid funnits i vissa kungafamiljer, adelsfamil- jer och andra familjer i olika länder och över tid.
Dagens samhällen präglas också av olika institutio- nella arrangemang med syfte att para ihop människor som är ute efter någon relation. Kontaktannonser har varit klassiker med rötter långt tillbaka i tiden. Dej- ting- och matchningssajter som har ökat lavinartat i da- gens samhällen; TV-program såsom ”Bonde söker fru”, ”Mammas pojkar”, ”Ensam mamma söker” etc. är andra institutionella former av förmedling för parrelationer som lanseras och genomförs med stora arrangemang. 7 I Ungdomsstyrelsen (2009, s. 236) rapport menas med ”gifta” de som gift sig i Sve-
rige, med ”mammor” de som fått barn i Sverige och med utländsk bakgrund de som är utrikes födda eller är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikes födda.
På grund av denna mångfald av dimensioner gällande arrangerade äktenskap och andra typer av parförhållan- den är det viktigt att vara omsorgsfull när det gäller gra- den av inbäddning mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap.
I linje med behovet av tydlighet i begreppsanvänd- ning och valet av begreppet äktenskap utan egen vilja
framför begreppet tvångsäktenskap i denna studie är
det viktigt också att problematisera begreppet ”heder” i benämningarna ”hedersmord”, ”hedersrelaterat” våld och förtryck etc. Dessa begrepp används ofta i de sam- manhang äktenskap utan egen vilja kommer på tal. Med fokus på de berörda personernas fria vilja, deras primä- ra aktörskap i äktenskap som social institution och hur sådana äktenskap kan tolkas utifrån deras perspektiv i stället för förövares och förtryckares perspektiv, som präglas av förfalskningar och förvrängningar av sociala normer och värderingar, kan begreppet ”heder”, som egentligen har haft positivt innehåll i mänsklighetens historia, frigöras från mord, våld och förtryck.
Det är viktigt också att undvika stereotyper och stämpling av vissa folkgrupper utifrån generaliserande ”kulturella” betingelser. Studier (exempelvis Nordiska ministerrådet, 1999; Bredal, 2006; Thunander, 2007; Na- tionellt centrum för kvinnofrid, 2010; Hense & Schor- ch, 2011; Johansson, 2005; Ungdomsstyrelsen, 2009, 2010b, 2012) visar att äktenskap utan egen vilja med sina olika former förekommer i olika nationaliteter, religio-
ner, länder och kontinenter med helt olika variationer. Starka motdiskurser avseende äktenskap utan egen vilja finns även i respektive kategori och dessa försummas i vissa massmediala diskurser och generaliserande kultura- listiska ansatser (se exempelvis Alinia, 2013 och Eliassi, 2013 för problematisering av sådana ansatser) genom att stämpla en viss nationalitet, religion etc.
På grund av olika projekt om jämställdhet där kurdis- ka organisationer i Sverige har samarbetat med statliga och kommunala myndigheter och/eller andra frivilliga organisationer, ökade insatser från Kurdistans regionala regering i Södra Kurdistan/Irak, ökad medvetenhet hos partier och organisationer i och utanför Kurdistan, dis- kussioner i sociala medier etc. ser jag ett minskat stöd för äktenskap utan egen vilja i de offentliga rummen i Sverige. Självklart behövs det vidare forskning om den- na utveckling och relaterade frågor. Men utifrån mina sonderingar i kurdisk massmedia och personliga intryck från de senaste decennierna ser jag detta minskade stöd även i Kurdistan och i andra länder som kurder lever i. Detta tolkar jag som ett exempel på en viss attitydför- ändring som har skett både i Kurdistan och bland kur- der utanför Kurdistan.
I linje med det minskade stödet och den bakomlig- gande attitydförändringen ser jag också en minskande tendens av äktenskap utan egen vilja i de offentliga rum- men både i Kurdistan och bland kurder utanför Kurdis- tan. Men om det som skett i de offentliga rummen sam-
manfaller med en reell minskning eller inte av antalet äktenskap som ingås utan egen vilja från någon partner behövs det dock vidare forskning kring.8
Även om det finns en ökad medvetenhet kring äk- tenskap utan egen vilja i Kurdistan och bland kurder utanför Kurdistan visar de sociala processer och meka- nismer som påpekas i intervjuerna att det behövs vida- re förbättrings-, utvecklings- och förändringsarbeten. Därför är det viktigt att framgångsfaktorer avseende fö- rebyggande arbeten, problemhantering under äktenskap och behandling av negativa konsekvenser tas tillvara och brister identifieras för vidare arbeten av statliga och kom- munala myndigheter, svenska och kurdiska parti och or- ganisationer, samt av andra engagerade organisationer och grupper. I detta avseende utgör de kunskaper som vi har i dagsläge, exempelvis Ungdomsstyrelsens (2010a, 2010b, 2011, 2012) rapporter om metoder för att före- bygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, en viktig bas för att kunna utveckla och använda nya arbets- sätt och metoder med förebyggande och förhindrande syfte bland kurdiska ungdomar.
8 Mot bakgrunden ovan har jag en hypotes att mörkertalet avseende antalet äk-
tenskap utan egen vilja i synnerhet och våld mot flickors/kvinnors och pojkars/ mäns rätt att välja sin partner i allmänhet har minskat bland kurder, samtidigt an- talet i statistiken om dessa fall har ökat. Det kan tolkas som paradoxalt, men inom samhällsvetenskaper har det varit så även för en del andra social fenomen. Om minskning i mörkertal och ökning i antal fall i statistiken innebär en reell minsk- ning i antalet äktenskap utan egen vilja i synnerhet och våld mot flickors/kvinnors och pojkars/mäns rätt att välja sin partner eller inte kan det vara en viktig fråga för vidare forskning.
REFERENSER
Abdelzadeh, H. (2010). Utvärderingsbok för projektet Jämställdhet för pappor och pojkar 2007-2009 i samarbete med Rädda Barnens dialogprogram. Stockholm: Kurdistans
kvinnoförbund i Sverige.
Alinia, M. (2013). Honor and violence against women in Iraqi Kurdistan. New York: Palgrave Macmillan.
Anitha, S., & Gill, A. K. (2011). Reconceptualising consent and coercion within an intersectional understanding of forced marriage. I A. K. Gill, & S. Anitha (Eds.), Forced marriage. Introducing a social justice and human rights perspective (s. 46-
66). London: Zed Books.
Aspers, P. (2007). Etnografiska metoder. Liber: Stockholm.
Borbieva, N. O. (2012). Kidnapping Women: Discourses of Emotion and Social Change in the Kyrgyz Republic.
Anthropological Quarterly, 85 (1), 141-170.
Bourdieu, P. (1984). Distinction: A social critique of the judgement of taste. Cambridge Harvard University Press.
Bourdieu, P. (1995). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos.
Bredal, A. (2006). Vi är jo en familie. Arrangerte ekteskap, autonomi og fellesskap blant unge norsk-asiater. Norge:
Institutt for samfunnsforskning.
Bredal, A. (2011). Border control to prevent forced marriages: choosing between protecting women and protecting the nation. I A. K. Gill, & S. Anitha (Eds.),
Forced marriage. Introducing a social justice and human rights perspective (s. 90-111). London: Zed Books.
Choudhry, S. (2011). Forced marriage: the European Convention on Human Rights and Human Rights Act 1998. I A. K. Gill, & S. Anitha (Eds.), Forced marriage. Introducing a social justice and human rights perspective (s. 67-89).
London: Zed Books.
Crenshaw, K. (1989). Demarginalizing the intersection of race and sex: A black feminist critique of antidiscrimination doctrine, feminist theory and antiracist politics. The University of Chicago Legal Forum, 139, 139–167, Reprinted
in A. Phillips (ed.) (1998). Feminism and Politics (pp. 314–
343). Oxford: OUP Oxford.
Crenshaw, K. (1993). Mapping the margins:
Intersectionality, identity politics and violence against women of color. Stanford Law review, 103 (6), 1241–1299.
Darvishpour, M., Lahdenperä, P., & Lorentz, H. (2010).
Hedersrelaterad problematik i skolan. en kunskaps- och forskningsöversikt. Rapport XII från Delegationen för
jämställdhet i skolan (SOU 2010:84).
de los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö:
Eliassi, B. (2013). Orientalist social work: Cultural otherization of Muslim immigrants in Sweden. Critical Social Work, 14(1), 33-47.
Emirbayer, M. (1997). Manifesto for a relational sociology.
The American Journal of Sociology, 103 (2), 281–317.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
European Court of Human Rights. (2010). Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Strasbourg: European Court of Human Rights. Gangoli, G., Chantler, K., Hester, M., & Singleton, A. (2011). Understanding forced marriage: definitions and realities. I A. K. Gill, & S. Anitha (Eds.), Forced marriage. Introducing a social justice and human rights perspective (s. 25-
45). London: Zed Books.
Gill, A. K., & Anitha, S. (2011). Introduction. Framing forced marriages as a form of violence against women. I A. K. Gill, & S. Anitha (Eds.), Forced marriage. Introducing a social justice and human rights perspective (s. 1-22). London:
Zed Books.
Hansson, M. (Red.) (2010). Perspektiv på manlighet och heder. Stockholm: Gothia.
Hense, A., & Schorch, M. (2011). Arranged marriages as support for intraethnic matchmaking? A case study on Muslim migrants in Germany. International Migration, 51
(2), 104-126.
Integrationsverket. (2000). Låt oss tala om flickor…
Johansson, K. (Red.) (2005). Hedersmord. Tusen år av hederskulturer. Lund: Historiska media.
Justitiedepartementet. (2012). Stärkt skydd mot
tvångsäktenskap och barnäktenskap. Betänkande av Utredningen om stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. SOU
2012:25. Stockholm: Justitiedepartementet.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nationellt Centrum För Kvinnofrid. (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt.
Uppsala: Nationellt Centrum För Kvinnofrid, Uppsala universitet.
Regeringen. (2007). Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens skrivelse 2007/08:39.
Regeringen. (2008). Uppdrag till Ungdomsstyrelsen att kartlägga arrangerade äktenskap. Regeringens beslut
(IJ2008/579/UF).
Regeringen. (2009). Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Regeringens
skrivelse 2009/10:229.
Regeringskansliet. (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm:
Regeringskansliet.
Regeringskansliet. (2011). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
Samad, Y. (2010). Forced marriage among men: An
Sedem, M. (2012). Rädsla för förlust av liv och heder.
Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Schlytter, A. (2004). Rätten att själv få välja. Lund:
Studentlitteratur.
Thunander, T. (2007). Barnbrudar – i nöd och olust.
Stockholm: Leopard förlag.
Tilly, C. (2000). Beständig ojämlikhet. Lund: Arkiv.
Ungdomsstyrelsen. (2009). Gift mot sin vilja. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2010a). Rätt att välja.
Samhällsinformation för att förebygg och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2010b). Av egen vilja. En kartläggning av förebyggande arbete och metoder för att förhindra och förebygga att unga blir gifta mot sin vilja. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2011). Viljan att förebygga äktenskap mot någons vilja. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen. (2012). Mot någons vilja. Slutrapport av uppdraget insatser för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja 2010-2012. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Utbildningsdepartementet. (2004). Makt att bestämma – rätt till välfärd. Stockholm: Utbilningsdepartementet
(Regeringens proposition 2004/05:2).
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm:
BILAGOR
MissivbrevStockholm, den XXX9
Hej,
Inom ramen för ett projekt genomför Kurdistans kvin- noförbund en kartläggning om tvångsäktenskapets upp- komst10, varaktighet och konsekvenser. Kartläggningen
är finansierad av Ungdomsstyrelsen. Om detta ämne vill vi göra en intervju med dig. Intervjun beräknas ta unge- fär 30-40 minuter. Kartläggningen är planerad i enlighet med forskningsetiska regler, vilket innebär bl.a. att ditt deltagande är frivilligt och obehöriga har ingen tillgång 9 I ställen med XXX skulle de aktuella datumen skrivas.
10 Ordet ”uppkomst” i missivbrev och intervjuguide ändrades till ”tillkomst” vid
till intervjumaterialet. Det insamlade materialet kom- mer att användas för denna kartläggning och även för vidare forskningssyfte med godkännande av Kurdistans kvinnoförbund.
Dina kunskaper och erfarenheter är mycket värdeful- la för oss och därför vill vi komma kontakt med dig för att bestämma en tid för intervjun.
Vi är tacksamma för svar senast den XXX. Tack på förhand.
Vänliga hälsningar.
Intervjuare:
För- och efternamn (e-post och telefonnummer)
Projektledare:
För- och efternamn (e-post och telefonnummer)
Forskningsledare:
Intervjuguide
När vi börjar med intervjun är det bra att börja med öpp- na tematiska frågor motsvarande tematiska områden:11
1. Äktenskapets uppkomst
En tematisk öppen fråga om detta fokusområde:
Vi kan börja med en fråga om processen före ditt äkten- skap. Kan du berätta om dina upplevelser om den pro- cess som lett till äktenskapet?
2. Äktenskapets varaktighet
En tematisk öppen fråga om detta fokusområde:
Nu kan vi gå över till ett annat tema. Tänk på ditt äk- tenskap som helhet. Vilka upplevelser har du från den period som du var gift?
11 Denna intervjuguide var utförligare avseende intervjustart, intervjuprocess, etis-
ka regler och andra övervägande för att underlätta för personer som skulle genom- föra intervjuerna. Här tar vi med de inledande tematiska frågorna.
3. Äktenskapets konsekvenser
En tematisk fråga om detta fokusområde:
Nu har vi pratat om hur äktenskapet kom till och äk- tenskapets varaktighet. Om du tänker på det hela vilka konsekvenser har du fått och upplever fortfarande avse- ende ditt äktenskap?
Övriga frågor i samband med tematiskt öppna frågor:
Beroende på svaret på respektive tematisk fråga ska vi ställa relevanta uppföljningsfrågor.
äktenskap ut an egen vilja osman a yt ar
*
Denna studie handlar om att undersöka tillkomst, varaktighet och konsekvenser av äktenskap utan egen vilja bland kurdiska ungdomar i Sverige. Genom att undersöka äktenskap utan egen vilja från tillkomst till konsekvenser är ambitionen att ge en helhetsbild och därmed bidra till förebyggande- och förändringsar- beten kring frågan.
Ett människorättsperspektiv som baseras på någ- ra av Förenta Nationernas (FN) konventioner om mänskliga rättigheter och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna har valts som tolkningsram för att sätta intervjuerna i ett bre- dare sammanhang.
Tematiskt öppna intervjuer användes som datain- samlingsmetod. Sammanlagt 16 intervjuer genom- fördes i fem olika städer i Sverige under perioden december 2012 – april 2013. Av de 16 intervjuperso- nerna var 13 kvinnor och tre män. Intervjuerna visade på flera intressanta resultat avseende äktenskap utan egen vilja.